fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Nya regler och lagförslag

Asylmottagande - boende och bidrag

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 191120:

Riksdagen 19-11-06:

Skriftlig fråga: Ersättning till asylsökande i områden med socioekonomiska utmaningar till sidans topp

Fråga 2019/20:281 av Katarina Brännström (M)

I riksdagen behandlas nu S-MP-regeringens proposition Ett socialt hållbart eget boende för asylsökande.

Frågan har nu uppstått om konsekvenserna för berörda kommuner om en asylsökande väljer att bo i ett av de områden som pekas ut som ett område med socioekonomiska utmaningar i enlighet med nämnda proposition.

Att den asylsökande då som regel ska nekas statlig ersättning framgår av regeringens proposition. Det kan ju då inte rimligen vara så att det i stället blir kommunen som får ansvara för personens försörjning.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Garanterar regeringen och ministern att kommunerna inte ska behöva betala ersättning till asylsökande som nekas statlig ersättning under asyltiden på grund av att de bosätter sig i ett område som har pekats ut som ett område med socioekonomiska utmaningar?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Förslaget i propositionen Ett socialt hållbart eget boende för asylsökande (prop. 2019/20:10) bedöms minska koncentrationen av asylsökande i bostadsområden med socioekonomiska utmaningar och medföra att asylsökande i större utsträckning bor i Migrationsverkets boenden eller i områden där förutsättningarna för integration är bättre. Konsekvensen av detta kan förväntas bli att förutsättningarna att erbjuda välfärdstjänster till såväl asylsökande som övriga kommuninvånare förbättras för de kommuner som har områden med socioekonomiska utmaningar.

(...)

Hela svaret (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191017:

Justitiedepartementet 19-09-24:

Proposition: Ett socialt hållbart eget boende för asylsökande till sidans topp

Regeringen har beslutat en proposition med förslag om att reglerna om eget boende för asylsökande (EBO) ska ändras.

- Systemet med eget boende för asylsökande har lett till ökad segregation, trångboddhet och andra sociala problem. Därför är det bra att vi nu äntligen kan reformera systemet, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

Migrationsverket erbjuder asylsökande boende men det står asylsökande fritt att i stället flytta till en bostad som han eller hon har ordnat på egen hand, så kallat eget boende (EBO).

Regeringens förslag innebär att asylsökande som flyttar till och bor i eget boende i områden med socioekonomiska utmaningar som huvudregel inte ska ha rätt till dagersättning. Genom förslaget förväntas fler asylsökande i stället välja att bo i områden med bättre förutsättningar för ett hållbart mottagande.

Förslaget i propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Propositionen från riksdagens webbplats (Extern länk)

Följdmotion av Paula Bieler m.fl. (SD) (Extern länk)

Följdmotion av Christina Höj Larsen m.fl. (V) (Extern länk)

Följdmotion av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M, KD) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190610:

Justitiedepartementet 19-05-17:

Tillfälligt kommunbidrag låter ensamkommande unga bo kvar under sin asylprocess till sidans topp

Regeringen har beslutat om fördelningen av 195 miljoner kronor i tillfälligt kommunbidrag för ensamkommande unga asylsökande. Genom tillskottet kan kommunerna låta ensamkommande unga som hinner fylla 18 år under asylprocessen bo kvar i kommunen.

Hösten 2017 avsatte regeringen medel genom ett tillfälligt kommunbidrag om 390 miljoner kronor för att kommunerna skulle kunna låta ensamkommande unga asylsökande som hann fylla 18 år bo kvar i sin vistelsekommun under asylprocessen. Syftet med ersättningssystemet var att undvika att ensamkommande unga skulle behöva byta skola och flytta från en kommun de rotat sig i. År 2018 tillfördes ytterligare 395 miljoner i samma syfte. Asylsökande som fyllt 18 år räknas annars som vuxna och är då i normalfallet ett statligt ansvar. Kommunbidraget ger kommunerna möjlighet att låta dessa personer bo kvar i sin vistelsekommun under asylprocessen istället för att behöva flytta till Migrationsverkets anläggningsboenden.

För år 2019 har 195 miljoner kronor tillförts och kommer att fördelas proportionellt till kommunerna utifrån hur många asylsökande ensamkommandeunga, 17,5 år eller äldre, som var inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem den 31 mars 2019. Det handlar totalt om ca 2 300 ungdomar och kommunbidraget motsvarar ungefär 86 000 kronor per ensamkommande ung.

Läs mer (Extern länk)

Se även i debattbilagan en uppmaning till kommunerna att dela med sig av bidraget till de frivilligorganisationer som sköter mottagande (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190609:

Justitiedepartementet 19-06-05:

Regeringen vill ändra reglerna om eget boende för asylsökande till sidans topp

Regeringen har i dag överlämnat en lagrådsremiss till Lagrådet med förslag om att reglerna om eget boende för asylsökande (EBO) ska ändras. Förslaget syftar till att få fler asylsökande än i dag att välja att bo i områden där det finns förutsättningar för ett socialt hållbart mottagande.

Migrationsverket ska erbjuda asylsökande boende men det står asylsökande fritt att i stället flytta till en bostad som han eller hon har ordnat på egen hand, så kallat eget boende (EBO). Det finns inte några regler som anvisar var asylsökande måste bo under asyltiden. I februari 2019 bodde omkring 55 procent - eller drygt 27 000 personer - i eget boende av alla inskrivna personer i mottagandet.

- Eget boende kan i vissa områden medföra betydande sociala problem. Det kan handla om till exempel ökad segregation, extrem trångboddhet och svårigheter för kommunerna att erbjuda välfärdstjänster, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

Förslaget innebär att asylsökande som bor i eget boende i områden med socioekonomiska utmaningar inte ska ha rätt till dagersättning eller särskilt bidrag enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande med flera. Detta föreslås dock inte gälla om det är uppenbart oskäligt att den asylsökande inte får rätt till sådant bistånd.

Förslaget i lagrådsremissen bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Hämta laglådsremissen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsinfo.se 19-06-05:

EBO-lagen: En lag i förändring till sidans topp

Lagen om eget boende, den så kallade EBO-lagen, innebär att en asylsökande kan välja att ordna sitt boende på egen hand. EBO-lagen gör det möjligt för asylsökande att ordna eget boende istället för att bo på Migrationsverkets anläggningsboenden, till exempel hos vänner eller släkt, utan att förlora sitt bidrag. I januariavtalet finns en punkt om att förändra lagen, så att asylsökande som under asylprocessen ordnar eget boende inte ska ha rätt till dagersättning om de flyttar till ett område med socioekonomiska utmaningar. Förslaget har i skrivande stund skickats av regeringen på lagrådsremiss.

Lagen infördes 1994 av den dåvarande borgerliga regeringen. Innan lagen infördes hade asylsökande inte rätt till bistånd om de ordnade eget boende. Efter dess införande hade asylsökande rätt till bistånd oberoende av om de vistas på en förläggning eller ordnat boende på egen hand. Motiven bakom lagen var att minska det statliga omhändertagandet och öka den enskildes ansvarstagande. Utgångspunkten var att mottagandet skulle organiseras så att asylsökande i första hand bor utanför förläggningssystemet och tar ansvar för sina egna liv, för att bland annat underlätta integrationen.

Efter lagens införande har kritik framförts av flera kommuner om att EBO-lagen leder till bland annat trångboddhet och segregation. Kommuner som till exempel Malmö och Södertälje har sett en stor ökning av antal EBO-mottaganden, vilket har lett till en obalans mellan kommunerna. I debatten har frågan om en mer jämlik ansvarsfördelning mellan kommunerna för mottagandet av asylsökande och nyanlända förekommit.

EBO-lagens framtid

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181204:

AIDA 18-11-21:

Inquiry on reception system reform tests "arrival centres" and "departure centres" till sidans topp

The Swedish government has launched an inquiry on the reform of the reception system for newly arrived asylum seekers with the objective of "rapid settlement or return". Civil society organisations including ECRE members, as well as the Swedish Migration Agency, have provided input to the consultation, highlighting concerns about the feasibility of the proposals and protection risks they carry.

The ideas for reform put forward by the government in the inquiry include:

Establishment of "arrival centres" (Ankomstcenter)

These facilities, reminiscent of the German arrival centres (Ankunftszentren) and Dutch Process Reception Centres (POL), would be set up at central government level as the designated centres where asylum applications should be lodged, and where applicants would receive information and a medical examination. According to the proposals, arrival centres should be large facilities bringing together all relevant actors in the asylum procedure to enable a swift examination of applications and orderly reception. Asylum seekers could be required to reside there for 30 days.

According to the and the , the introduction of arrival centres could have positive effects in terms of effective provision of information and health checks. However, a general obligation on all asylum seekers to reside in arrival centres could have negative effects on persons with vulnerabilities and children, whose best interests must be secured. The Swedish Refugee Advice Centre has also expressed doubts about the capacity of the Migration Agency to swiftly process asylum claims in arrival centres. For its part, the Migration Agency has also expressed doubts around the establishment of arrival centres.

Reduced possibilities for independent accommodation

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181125:

Migrationsverket 18-11- 13:

Remissyttrande: Migrationsverket vill att mottagningssystemet reformeras till sidans topp

Arbetet med mottagandet av asylsökande behöver reformeras. Staten bör dock ha kvar ansvaret för mottagandet, och kommunerna ansvaret för etableringen. Det skriver Migrationsverket i sitt remissyttrande om mottagandeutredningen.

- Reformen behöver utgå från nuvarande situation och inte från de förhållanden som rådde 2015 och framåt, säger generaldirektör Mikael Ribbenvik.

Remissyttrandet innebär att Migrationsverket avstyrker utredningens huvudförslag i sin helhet, men ställer sig bakom det alternativa förslaget i mottagandeutredningen om hur Sveriges framtida mottagande av asylsökande ska organiseras. Även om Migrationsverket förordar det alternativa förslaget innehåller remissvaret flera förslag till kompletteringar.

- Vi vill poängtera att Migrationsverket starkt välkomnar syftet med hela utredningen, det vill säga att förbättra mottagandet och sedermera etableringen, säger Mikael Ribbenvik.

Staten behåller huvudansvaret

Det alternativa förslaget innebär i korthet att staten, genom Migrationsverket, behåller huvudansvaret för mottagandet av asylsökande. Enligt förslaget ska asylsökande bo i särskilda mottagningscenter fram till att beslut i asylärendet fattats. De som får avslag bor kvar i mottagningscenter till återvändandet medan de som får bifall bosätts i en kommun.

- Vår bedömning är att det alternativa förslaget, med justeringar, kan fungera väl utifrån dagens situation med färre asylsökande och färre personer i mottagningssystemet. Vi bedömer att det är osannolikt att situationen runt 2015 kommer att återupprepas inom överskådlig framtid, säger Mikael Ribbenvik.

(...)

Läs mer (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 18-11- 12: Utredningsförslag om asylsökande nobbas av Migrationsverket (Extern länk)

TT / Svenska Dagbladet 18-11-13: Migrationsverket sågar asylutredning (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FARR 18-11-16:

FARR om mottagandeutredningen till sidans topp

FARR välkomnar i ett remissvar till mottagandeutredningen tankarna om att underlätta den asylsökandes situation, förkorta väntetiderna under asylprocessen och stärka rättssäkerheten. Det som föreslås om en meningsfull och aktiv väntan är positivt, liksom att underlätta asylsökande barns skolgång. Men FARR motsätter sig ändå utredningens lagförslag, eftersom rätten till juridisk hjälp åsidosätts i den korta ankomstproceduren, att asylsökande straffas på olika sätt när de inte lyckas uppfylla kraven och att för stort fokus ligger på ett effektivt återvändande med risk för att asylprövningen blir lidande. FARR motsätter sig förslaget om avresecenter. Genomgående är utredningens förslag för mycket av en pappersprodukt och saknar konsekvensanalyser som är förankrade i verkligheten. FARR saknar även en analys av det arbete som civilsamhället gör i de här frågorna.

Remissvaret gäller betänkandet "Ett ordnat mottagande - gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande" (SOU 2018:22). Svaret har lämnats av ordförande advokat Emma Persson på uppdrag av FARR:s styrelse.

Läs eller hämta yttrandet (Extern länk)

Se även:

Rådgivningsbyrån 18-11- 20: Remissvar till betänkandet om ett ordnat mottagande (Extern länk)

Unicef 18-11-13: Ris och ros till utredning om nytt system för asylmottagandet (Extern länk)

Läs alla remissvar på Arbetsmarknadsdepartementets hemsida (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180926:

Justitiedepartementet 18-09-04:

Ett socialt hållbart eget boende för asylsökande till sidans topp

Mottagandeutredningen har i sitt betänkande från mars 2018 lämnat två förslag på hur de negativa sociala konsekvenserna av eget boende för asylsökande, s.k. EBO, kan begränsas. Båda förslagen syftar till att minska den segregation och trångboddhet som är förknippad med EBO i vissa kommuner och områden med socioekonomiska utmaningar. För att regeringen skyndsamt ska kunna gå vidare med något av förslagen har en kompletterande promemoria tagits fram inom Regeringskansliet.

Utgångspunkten i Mottagandeutredningens båda förslag är att de negativa sociala konsekvenserna av EBO ska kunna begränsas i vissa kommuner och områden med socioekonomiska utmaningar. Eftersom utredningen inte lämnat fullständiga förslag avseende hur begränsningen ska göras har en kompletterande promemoria tagits fram.

Inom ramen för regeringens långsiktiga satsning på kommuner och områden med socioekonomiska utmaningar har regeringen identifierat 32 kommuner med delområden som har stora socioekonomiska utmaningar utifrån kriterierna arbetslöshet, utbildningsnivå, sysselsättningsgrad och valdeltagande. De två förslagen syftar till att ge dessa kommuner en möjlighet att begränsa EBO i områden med socioekonomiska utmaningar.

Det ena förslaget, en så kallad områdesbegränsning, innebär att en asylsökande som under asylprocessen ordnar eget boende i ett område med socioekonomiska utmaningar i någon av de angivna kommunerna inte ska ha rätt till dagersättning. Det andra förslaget, en så kallad social prövning, innebär att en asylsökande som ordnar eget boende i ett område med socioekonomiska utmaningar måste ha en bostad av lämplig storlek för det antal personer som bor där för att ha rätt till dagersättning. Liksom hittills ska Migrationsverket ordna boende för de asylsökande som väljer att inte bo i EBO.

(...)

Läs hela pressmeddelandet och hämta promemorian (Extern länk)

Remissinstanser (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171110:

Arbetsmarknadsdepartementet 17-10-20:

Tilläggsdirektiv till Mottagandeutredningen till sidans topp

Mottagandeutredningen har i uppdrag att föreslå åtgärder för att skapa ett sammanhållet system för mottagande och bosättning av asylsökande, nyanlända samt ensamkommande barn.

Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska slutredovisas i sin helhet senast den 31 mars 2018.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171001:

Justitiedepartementet 17-09-21:

Unga i asylprocessen ska kunna bo kvar i kommunen efter att de fyller 18 år till sidans topp

Regeringen och Vänsterpartiet har tidigare kommunicerat överenskommelsen om ett tillfälligt kommunbidrag på 195 miljoner kronor i höständringsbudgeten. Genom tillskottet kan kommunerna låta ensamkommande barn som hinner fylla 18 år under asylprocessen bo kvar i kommunen. Regeringen och Vänsterpartiet föreslår nu i höständringsbudgeten att 390 miljoner kronor avsätts 2017 och att 195 miljoner kronor avsätts för ändamålet i budgetpropositionen för 2018.

Den 1 juli i år börjar ett nytt ersättningssystem att gälla för kommuners mottagande av ensamkommande barn och unga. Enligt det nya systemet kommer kommunerna i normalfallet inte att få någon ersättning för asylsökande ensamkommande efter att de fyllt 18 år. Staten ansvarar för mottagandet av vuxna under asyltiden. De som har fyllt 18 år förväntas därmed flytta till Migrationsverkets anläggningsboenden.

Dessa medel som regeringen nu tillför kommer att fördelas proportionellt till kommunerna utifrån hur många inskriva asylsökande ensamkommande barn och unga som väntar på ett slutligt avgörande i sitt asylärende. Pengarna kommer att betalas ut till kommunerna under december 2017.

Regeringens och Vänsterpartiets överenskommelse gör det således möjligt för kommuner att låta de ensamkommande unga i asylprocessen, som fortfarande väntar på ett slutgiltigt beslut i sitt ärende, bo kvar i den kommun där de vistas.

Läs mer (Extern länk)

Regeringen 17-09-21: Frågor och svar - ensamkommande som fyller 18 år (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170712:

Regeringen 17-06-30:

Ensamkommande ska kunna bo kvar i kommunen efter att de fyller 18 år till sidans topp

Regeringen och Vänsterpartiet är överens om att skjuta till ett tillfälligt kommunbidrag på 195 miljoner kronor i höständringsbudgeten. Genom tillskottet kan kommunerna låta ensamkommande barn som hinner fylla 18 år under asylprocessen bo kvar i kommunen.

Den 1 juli i år börjar ett nytt ersättningssystem att gälla för kommuners mottagande av ensamkommande barn och unga. Enligt det nya systemet kommer kommunerna i normalfallet inte att få någon ersättning för asylsökande ensamkommande efter att de fyllt 18 år. Staten ansvarar för mottagandet av vuxna under asyltiden. De som har fyllt 18 år förväntas därmed flytta till Migrationsverkets anläggningsboenden.

Dessa medel som regeringen nu tillför kommer att fördelas proportionellt till kommunerna utifrån hur många inskriva asylsökande ensamkommande barn och unga som väntar på ett slutligt avgörande i sitt asylärende. Pengarna kommer att betalas ut till kommunerna under december 2017.

Regeringens och Vänsterpartiets överenskommelse gör det således möjligt för kommuner att låta de ensamkommande unga i asylprocessen, som fortfarande väntar på ett slutgiltigt beslut i sitt ärende, bo kvar i den kommun där de vistas.

Regeringen 17-06-30: Frågor och svar - ensamkommande som fyller 18 år (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170515:

Arbetsmarknadsdepartementet 17-05-10:

Tilläggsdirektiv till Mottagandeutredningen tydliggör den enskildes ansvar att delta till sidans topp

Regeringen har idag gett tilläggsdirektiv till Mottagandeutredningen för att bland annat tydliggöra den enskildes ansvar att delta i insatser under asyltiden. Utgångspunkten bör vara att dagersättningen ska sättas ned vid frånvaro. Utredningen ska även titta på om dagersättningen ska kunna sättas ned vid misskötsamhet från den asylsökandes sida eller vid agerande som försvårar mottagandet.

(...)

Regeringen beslutade den 5 november 2015 att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för att skapa ett sammanhållet system för mottagande och bosättning av asylsökande, nyanlända och ensamkommande barn (dir. 2015:107).

Genom tilläggsdirektivet utvidgas utredningens uppdrag när det gäller tidiga insatser för asylsökande kvinnor och män.

Utredaren ska inom ramen för det befintliga uppdraget

+ föreslå utformningen av ett system för tidiga insatser för asylsökande, där dagersättning kopplas till deltagande. Utgångspunkten bör vara att dagersättningen ska sättas ned vid frånvaro, såvida det inte finns giltiga skäl för frånvaron, t.ex. omständigheter utanför den enskildes kontroll,

+ se över möjligheten för asylsökande att delta i praktik och andra arbetsplatsförlagda aktiviteter som ökar kontakten med arbetsmarknaden,

+ undersöka förutsättningarna för att införa en möjlighet att sätta ned dagersättningen även vid t.ex. misskötsamhet från den asylsökandes sida eller vid annat agerande som försvårar mottagandet, och

+ föreslå hur regelverket för dagersättning kan utformas så att begränsad inkomst av arbete inte påverkar dagersättningen.

Den första punkten svarar mot den del i migrationsöverenskommelsen som avser obligatorisk samhällsorientering under asyltiden.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 oktober 2017.

Hämta tilläggsdirektiv till utredningen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170309:

Riksdagen 17-03-01:

Riksdagen vill se generell tillståndsplikt inom socialtjänsten till sidans topp

Beslut om Socialutskottets betänkande 2016/17:SoU11: Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet

Landsting och regioner ska framöver erbjuda hälsoundersökning för barn och unga personer mellan 18-20 år. Det gäller de barn och ungdomar som vårdas utanför det egna hemmet. Dessutom ska kommuner och landsting ingå överenskommelser om samarbete när det gäller barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En annan del av regeringens förslag handlar om tillståndsplikten inom socialtjänsten. Den som driver privat verksamhet inom socialtjänsten måste framöver skaffa tillstånd för att få driva en sådan verksamhet. Det gäller den verksamhet som har avtal med en kommun om att driva till exempel HVB, stödboende eller boende för funktionshindrade. Redan i dag har många privata verksamheter tillståndsplikt. Men de verksamheter som genom avtal med en kommun driver socialtjänst har tidigare haft undantag från tillståndsplikten. Regeringen föreslår alltså att detta undantag tas bort. Riksdagen sa ja till även denna del av regeringens förslag.

Riksdagen anser vidare att det borde ställas samma krav på verksamheter som drivs av kommunerna själva. Riksdagen vill därför att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om att den tillståndsplikt som gäller privat verksamhet, även ska gälla offentliga verksamheter. Riksdagen riktade ett tillkännagivande med den uppmaningen till regeringen.

Utskottets förslag till beslut: Bifall till propositionen. Tillkännagivande till regeringen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för en enskild för att yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet. Avslag på övriga motioner.

Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.

Samlingssida med betänkandet, riksdagsdebatten och beslut (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170109:

Arbetsmarknadsdepartementet 16-12-22:

Tilläggsdirektiv till Mottagandeutredningen till sidans topp

En särskild utredare har fått i uppdrag att föreslå åtgärder för att skapa ett sammanhållet system för mottagande och bosättning av asylsökande, nyanlända samt ensamkommande barn. Utredningen har fått förlängd tid för hela uppdraget som ska slutredovisas den 31 oktober 2017.

Regeringen beslutade den 5 november 2015 att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för att skapa ett sammanhållet system för mottagande och bosättning av asylsökande, nyanlända samt ensamkommande barn (dir. 2015:107).

Enligt de ursprungliga kommittédirektiven skulle ett delbetänkande redovisas senast den 16 januari 2017 i den del av uppdraget som rör mottagandet av asylsökande och nyanlända samt myndighetsorganisationen.

Uppdraget ska i stället slutredovisas i sin helhet senast den 31 oktober 2017.

Hämta tilläggsdirektiven (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR, #vistårinteut och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.