Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Klipp från media
Länk till information från myndigheter och organisationer
Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513
"Döda papperslösa kan bli liggande i flera år"
Var åttonde papperslös kvinna som dör i Sverige har tagit sitt liv. Papperslösa dör också mycket oftare av våld och olyckor än svenska medborgare. Om de inte går att identifiera kan deras kroppar bli liggande länge utan att begravas.
Mellan 1997 och 2010 dog 860 papperslösa i Sverige - hälften av dem antingen genom självmord, mord, dråp eller olyckor. Det beräknar forskare från Uppsala universitet, som i en studie har granskat dödsbevis till avlidna som bedöms ha varit papperslösa migranter.
Slutsatsen: De papperslösa dör yngre än andra - genomsnittsåldern vid dödsfallen var 41 år för män och 50 år för kvinnor - och betydligt oftare av våld eller olyckor. Sannolikheten att de avlidit av så kallade yttre orsaker var nästan fyra gånger så hög som bland personer som är folkbokförda i Sverige.
Anna Wahlberg, doktorand vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, ser siffrorna som en avspegling av papperslösas livsvillkor.
- Om man ser på hur de lever så präglas det av en väldig osäkerhet både när det gäller arbetsvillkor, boende och tillgång till vård. Om de blir utsatta för våld eller är med om en olycka så kan de vara rädda både för att söka vård och för att polisanmäla. Då får man en högre risk att dö av sådana här orsaker.
En dödsorsak som sticker ut särskilt är självmord. 11 procent av de papperslösa männen och 12 procent av kvinnorna hade tagit sina liv. Det nationella snittet ligger omkring 2 procent bland män och 1 procent bland kvinnor.
- Självmord var alltså minst lika vanligt bland papperslösa kvinnor som bland männen, medan det för svenska medborgare är dubbelt så vanligt bland män. Det indikerar att papperslösa kvinnor är en särskilt utsatt grupp, säger Anna Wahlberg.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, svenska media via Eniro och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media främst via I Care och IRR, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, ENAR, Statewatch, Noborder och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Amnesty, FARR, Rosengrenska och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Josefin Åström, Hjalte Lagercrantz, Karin Nilsson Kelly, Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt.