fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Papperslösa, gömda och utvisade

Hemlöshet, fattigdom, socialtjänst

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 190111:

Asylnytt 19-01-00:

Migrationsöverdomstolen bekräftar att LMA-bistånd stoppas trots att tidsfrist förlängs till sidans topp

I juni publicerade Migrationsverket en rättslig kommentar rörande personer vars tidsfrist för frivilligt återvändande förlängs av olika skäl. Situationen är vanlig då någon påtalar verkställighetshinder innan den ursprungliga tidsfristen löpt ut. Tidigare kunde en förlängning av tidsfristen innan den löpt ut även innebära att LMA-biståndet fick behållas. Men enligt Migrationsverkets kommentar stämde detta inte med lagen. Den tidsfrist som är kopplad till LMA-biståndet är enbart den första som börjar löpa när utvisningsbeslutet vinner laga kraft. Biståndet får behållas bara om personen faktiskt beviljats en ny prövning eller om det är "uppenbart oskäligt" att dra in biståndet. Efter att denna nya praxis börjat tillämpas vann några personer i förvaltningsrätten då de överklagade indragningen av biståndet. Men nu har kammarrätten i Göteborg tagit upp fyra fall. Alla hade anfört verkställighetshinder innan tidsfristen löpt ut. Tre av dem hade också sökt uppehållstillstånd för gymnasiestudier. Kammarrätten slår fast att Migrationsverket gör rätt med sin nya tolkning. En förlängd tidsfrist medför inte i sig att bistånd enligt LMA-lagen får behållas.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181125:

#vistårinteut 18-11- 21:

#vistårinteut granskar Västerås kommun till sidans topp

I början av augusti fick yrkes- och volontärnätverket ett mejl från Socialtjänstens flyktingenhet i Västerås. Flyktingenheten ville ha hjälp med att kartlägga hemlösa ensamkommande barn och ungdomar utifrån kommunens projekt Länken. Kartläggningen skulle enligt mejlet bidra till en stabil vardag för unga ensamkommande. Men i mejlet beskrevs även att allmänhet och myndigheter upplever ungdomarnas hemlöshet som "ett problem".

Projektet Länken är initierat av Västerås kommun, finansierat av Länsstyrelsen och drivs tillsammans med Migrationsverket och polisen. Syftet är att "bidra till en trygg stadsmiljö, men framför allt att skapa en stabilare vardag för de unga vuxna" och målet är "att få en bättre bild av hur situationen ser ut och sprida den kunskapen så att alla olika aktörer kan arbeta förebyggande mot hemlöshet".

Men i det mejl som skickats till nätverket beskrivs ensamkommande ungdomars hemlöshet utifrån att "[...] myndigheter och allmänheten har reagerat och upplevt detta som ett problem". I mejlet beskrevs också att projektet Länkens syfte är "att skapa en trygg stadsmiljö för medborgarna" [...] samt i de fall som de unga inte omfattas av lagen, motivera dem till att ta emot det boende och den sysselsättning som erbjuds av Migrationsverket. Syftet är också att motivera till återvändande i de fall där individen inte kan stanna i Sverige".

Nätverket #vistårinteut menar att denna typ av formuleringar bidrar till avhumanisering av ensamkommande unga. Det är mycket märkligt menar vi, att en kommun använder sin socialtjänst för att motivera ungdomar att återvända till sina hemländer där de riskerar att hamna i sexslaveri, rekrytering till terror, klanhämnd, våld och konflikter. Socialt arbete borde rimligtvis handla om att i varje givet läge stå upp för de mänskliga rättigheter som innefattar alla människors rätt till trygghet, utbildning och hälsa.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181018:

Asylnytt 18-10-18:

Nytt ställningstagande från Migrationsverket förtydligar vilka som får LMA-bistånd till sidans topp

I samband med att den "nya gymnasielagen" infördes publicerade Migrationsverket riktlinjer för vilka sökande som omfattas av bestämmelserna om bistånd i lagen om mottagande av asylsökande (LMA-lagen). Där förklarades att de som ansöker om uppehållstillstånd enbart på grund av gymnasiestudier och inte längre har någon aktiv asylansökan har rätt till dagbidrag enligt LMA-lagen, men detta ska då betalas ut av kommunen, inte Migrationsverket. En förutsättning är att Migrationsverket beviljat inhibition. Nu har detta ställningstagande uppdaterats till en ny version. Det som justerats är endast att det nu står tydligare att personer som har ett pågående ärende om verkställighetshinder (VUT) inte får beslut om inhibition, eftersom utvisningsbeslutet ändå inte får verkställas. Därmed behöver kommunen inte heller bevilja bistånd enligt LMA-lagen. Detta gäller alltså dem som ännu inte fått något svar på frågan om verkställighetshinder. Om en ny prövning redan har beviljats så är personen asylsökande, får beslut om inhibition och får LMA-bistånd från Migrationsverket.

Hämta dokumentet, SR 36/2018 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180926:

FARR 18-09-05:

Nytt brev till Migrationsverket om gymnasielagen till sidans topp

FARR:s ordförande Emma Persson har på nytt skrivit till Migrationsverket och påtalat att det är många rutiner som inte fungerar för de ungdomar som ansöker om uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier. Förutom att många fortfarande inte får beslut om inhibition (trots löfte om att detta nu skulle fungera) har det uppstått förvirring på en rad andra punkter. "Dessa ungdomar har erbjudits rätt att vänta på beslut i Sverige men står på grund av förvirringen utan minsta laglig försörjning. Det rör sig om tonåringar som de facto svälter", påpekar FARR:s ordförande.

Migrationsverket har idag publicerat en ny rättslig kommentar rörande "nya gymnasielagen". Kommentaren innehåller ett välkommet förtydligande rörande en av datumgränserna i lagen. Men den klargör också att ungdomar som begärt ny prövning av sitt asylärende inte ska få inhibition om de ansöker enligt gymnasielagen. Detta är en av de saker som FARR protesterar mot.

FARR:s första brev om situationen för dessa ungdomar skickades i början av augusti. Emma Persson tog då upp att de som ansökt inte får veta ifall deras utvisningsbeslut inhiberats eller inte. Utan ett beslut om inhibition i handen kan de inte få något ekonomiskt stöd från kommunen där de bor.

FARR fick snabbt ett positivt svar på detta brev. Migrationsverkets t.f. rättschef Aisha Butt klargjorde att ungdomar som har slutligt avslag på asylansökan och ansöker om uppehållstillstånd för gymnasiestudier (enligt den nya gymnasielagen) ska fatta beslut rörande inhibition i alla sådana ärenden och beslut ska skickas ut de sökande oavsett om det är positivt eller negativt. Att dessa rutiner inte hade följts i en av Migrationsverkets regioner har nu åtgärdats enligt t.f. rättschefen.

(...)

Artikeln med länk till brevet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180831:

Asylnytt 18-08-31

Högsta Förvaltningsdomstolen: Tvångsvårdad papperslös har rätt till LMA-bistånd till sidans topp

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) är högsta instans i vanliga förvaltningsärenden, till skillnad från utlänningsärenden där högsta instans är en kammarrätt, Migrationsöverdomstolen. HFD har åter behandlat en fråga om LMA-bistånd. Juni 2017 fann HFD att det inte finns någon rätt att kräva nödbistånd efter utvisningsbeslut. Domstolen påpekade att kommunen har det yttersta ansvaret och kan ge nödbistånd, men att detta inte är en rättighet som den enskilde kan överklaga. I det nya fallet nämns att personer utan tillstånd "har endast i undantagsfall rätt till bistånd utöver vad som krävs för att undvika en akut nödsituation". Det aktuella ärendet rörde en man som var inskriven i rättspsykiatrisk vård och därmed förhindrat att lämna landet. Enligt HFD har han därför rätt till samma bistånd som de som vistas lagligt här, inte bara nödbistånd. Angående att hänvisa till sjukvården skrev HFD: "En kommun kan inte undgå sitt ansvar genom att hänvisa till att en annan myndighet bör vidta åtgärder som inte är förenliga med de regler som gäller för den myndighetens verksamhet."

Hämta domen: Mål nr 4464-17, 6418-17, HFD 2018 ref. 39 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

#vistårinteut 18-08-19:

Information angående tillståndssökande ungdomar och deras rätt till stöd till sidans topp

Många ungdomar som har rätt att ansöka om uppehållstillstånd för gymnasiestudier har varken någonstans att sova eller mat för dagen. Det är inte ovanligt att kommuner nekar hungriga och desperata ungdomar stöd, trots att dessa enligt lagen om mottagande av asylsökande (LMA) har rätt till ett ekonomiskt stöd från hemkommunen.

Det verkar saknas kunskap och information om hur Sveriges kommuners tjänstemän ska agera när det gäller ungdomar som ansöker om uppehållstillstånd enligt den gymnasielag som trädde i kraft första juli i år. Det drabbar ungdomarna oerhört hårt. Därför publicerar yrkes- och volontärnätverket #vistårinteut idag ut ett informationsblad angående tillståndssökandes rättigheter och kommunernas ansvar.

Asylsökande är inte samma sak som tillståndssökande

Mellan 1 juli och 30 september i år kan ungdomar som fått avslag på sin asylansökan, är över 18 år och anlände till Sverige som ensamkommande barn senast den 24 november 2015, lämna in en ansökan om ny möjlighet till uppehållstillstånd för studier på gymnasienivå. Många sökande är fortfarande i asylprocess och den nya ansökan bifogas då deras befintliga ärende. Dessa benämns asylsökande.

Ett mindre antal av de ungdomar som kan komma att omfattas av de nya reglerna har en avslutad asylprocess och beslut om utvisning. Denna grupp ungdomar kallas för tillståndssökande.

Ekonomiskt stöd till tillståndssökande och ekonomisk ersättning till kommunen

Det är Migrationsverket som ansvarar för asylsökandes dagliga livsföring. Tillståndssökande ungdomar har istället rätt att få ekonomiskt stöd från socialtjänsten i den kommun där de vistas enligt lagen om mottagande av asylsökande (LMA). Kommunen kan sedan återsöka kostnader för både dagersättning och särskilt bidrag från Migrationsverket.

Hämta informationsblad (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180804:

FARR 18-08-02:

FARR till ministern: Ställ inte ungdomarna på gatan! till sidans topp

Situationen har blivit ohållbar för ungdomar som får rätt att vänta i Sverige på beslut enligt gymnasielagen men inte beviljas något som helst ekonomiskt stöd och för dem som inte släpps in i skolan under väntetiden. FARR:s ordförande Emma Persson har den 1 augusti skrivit till migrationsministern Heléne Fritzon om detta och krävt ett snabbt agerande. Emma Persson har även skrivit till Migrationsverket och begärt att samtliga ungdomar som ansöker enligt gymnasielagen ska få ett beslut i fråga om inhibition och ett begripligt besked om vad detta innebär för deras rätt till bistånd.

Tillämpningen av den så kallade gymnasielagen är fortfarande mycket oklar. Efter att ett par domstolar nekat fatta beslut enligt lagen har nu även ett par domstolar gått emot detta och givit uppehållstillstånd utan att underkänna lagen. Till slut har domstolen i Göteborg begärt ett förhandsavgörande av EU-domstolen, något som i värsta fall kan innebära att de sökande kommer att få vänta på besked i mer än ett år.

Ur FARR:s brev till Heléne Fritzon:

"De ungdomar som har påtalat verkställighetshinder mot sitt utvisningsbeslut på grund av nya omständigheter som kan utgöra hinder, kan även samtidigt ansöka om uppehållstillstånd enligt "gymnasielagen". Men även om de skulle omfattas beviljas de inte inhibition - eftersom deras utvisningsbeslut ändå inte kan verkställas förrän de fått svar på frågan om verkställighetshinder. Genom utformningen av LMA-lagen medför detta att de inte får rätt till något som helst ekonomiskt bistånd under denna tid. SKL tolkar lagen som att denna grupp inte ens har rätt till "vård som inte kan anstå".

(...)

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

Läs brevet till ministern (Extern länk till pdf-fil)

Läs brevet till Migrationsverket (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180702:

Asylnytt 18-07-02:

Migrationsverket om ekonomiskt stöd för dem som söker enligt gymnasielagen till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om vilket ekonomiskt stöd de ungdomar bör få som har slutligt avslag på asylansökan och ansöker om uppehållstillstånd enligt gymnasielagen ("gamla" eller "nya" lagen, dvs paragraferna 16e eller 16f). Kontentan är att dessa ungdomar omfattas av Lagen om mottagande av asylsökande (LMA-lagen) medan de väntar på beslut. Det finns en sällan använd paragraf i LMA-lagen om personer som inte är asylsökande men har något "särskilt skäl" att vistas i Sverige. Migrationsverket anser att ungdomarna har ett särskilt skäl eftersom det är en förutsättning för ansökan om tillstånd på grund av studier att befinna sig i Sverige. Om en person beviljas inhibition och samtidigt har en ansökan inne om ny prövning på grund av av verkställighetshinder (VUT) så är Migrationsverket ansvarigt för att betala ut LMA-bidrag, enligt ställningstagandet. Men de som bara ansöker om tillstånd på grund av studier är inte asylsökande och därför är det inte Migrationsverkets sak att betala ut ersättning till dem. Migrationsverket påpekar att det i sådana fall är upp till kommunen (socialnämnden) där ungdomen vistas att ta ställning till om en person omfattas.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171001:

Röda Korset 17-01-18:

Ändringar av lagen om mottagande av asylsökande till sidans topp

Den 1 juni 2016 infördes en lagändring som i korthet innebär att vuxna asylsökande utan barn som fått avslag på asylansökan inte längre kommer ha rätt till boende, dagersättning och särskilt bidrag.

Svenska Röda Korset har samlat information om konsekvenser som detta fått för den enskilde utifrån våra möten med dessa. Vi har särskilt uppmärksammat utsatthet i form av hemlöshet, hunger och kraftigt försämrad hälsa. Vi har också noterat ett avsevärt ökat behov av information både rättsligt och socialt, då många av de människor vi möter inte har förstått varför de befinner sig i den situation de gör och därmed inte inser konsekvenserna.

Hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170613:

#vistårinteut 17-06- 04:

Antalet ensamkommande hemlösa ökar lavinartat - vad gör politikerna? till sidans topp

Rörelsen #vistårinteut har under lång tid rapporterat om ensamkommande barn och unga som tvingas flytta från trygga sammanhang till anläggningsboenden för vuxna. I takt med att fler unga blivit åldersuppskrivna eller fyller 18 år tvingas fler och fler flytta från sina hemkommuner. Eftersom Migrationsverket stänger ytterligare 78 boenden under våren och sommaren kommer en redan skör grupp att förflyttas flera gånger.

Vi vill poängtera att vi ser ensamkommande unga som resursstarka och fantastiska människor. Men de flydde ensamma utan sina föräldrar från krig och våld vilket har skapat trauman och skörhet.

På anläggningsboendena saknas den omsorg traumatiserade unga behöver från ansvarsfulla och stöttande vuxna. Många unga har upplevelser av sexuellt våld begånget av vuxna vilket gör att de är skräckslagna över tanken att bo i samma rum som vuxna de inte känner.

Vad blir konsekvenserna?

Läget är redan akut men kommer att bli desperat. Många unga har redan eller kommer att avvika för att ta sig tillbaka till sin hemkommun eller en större stad. Varje kommun och stor stad i Sverige kommer att behöva hantera tiotals eller till och med hundratals hemlösa barn och unga inom en snar framtid; sårbara och skyddslösa riskerar de att hamna i svåra livsval.

Vi som arbetar med gruppen ser att det snart saknas möjlighet att upprätthålla gruppens basala mänskliga behov som mat, sömn och trygghet. Det är förödande för barnen och för samhället. Situationen visar klart och tydligt att politikerna har tappat greppet när det gäller gruppen. Något måste göras.

Varför har det blivit såhär?

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-06-13:

Högsta förvaltningsdomstolen: Ingen rätt att kräva nödbistånd efter utvisningsbeslut till sidans topp

En kvinna som hållit sig undan utvisningsbeslut nekades nödbistånd av socialnämnden. Hon fick avslag med hänvisning till att asylsökande omfattas av lagen om mottagande av asylsökande m.f. (LMA-lagen) och därmed inte har rätt till motsvarande förmåner enligt socialtjänstlagen. Förvaltningsrätten gav dock kvinnan rätt eftersom personer som håller sig undan är undantagna från LMA-lagen. Socialnämnden överklagade och kammarrätten gick på socialnämndens linje. Kvinnan överklagade på nytt. I sitt yrkande till högsta förvaltningsdomstolen påpekade socialnämnden att kvinnan får stöd av frivilliga och därför inte är i en akut situation. Detta kommenteras inte av högsta förvaltningsdomstolen, men domstolen slår fast att den som håller sig undan utvisning fortfarande omfattas av LMA-lagen. Kvinnan har därför ingen rätt till bistånd enligt socialtjänstlagens paragrafer om försörjningsstöd eller nödbistånd. Domstolen påpekar att kommunen har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver och kan ge bistånd även i andra fall, men detta är ingen rättighet som den enskilde kan överklaga i domstol.

Hämta domen i mål nr 1527-16 mfl (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, svenska media via Eniro och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media främst via I Care och IRR, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, ENAR, Statewatch, Noborder och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Amnesty, FARR, Rosengrenska och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Josefin Åström, Hjalte Lagercrantz, Karin Nilsson Kelly, Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt.