ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - Arkiv
Mottagande och bemötande av skyddssökande
Skolgång för asylsökande
Klipp från media
Länk till information från myndigheter och organisationer
- Arkiveringsdatum 220518:
- 150 flyktingar kan komma till Hemavan - skolchefen: Utmaning att hitta lärare
- Arkiveringsdatum 220404:
- Stort antal ukrainska elever väntas i skolor - alla som kallats kommer inte
- Arkiveringsdatum 220316:
- Skolorna förbereder för tusentals ukrainska skolbarn
- Friskolor vill öppna för flyktingbarn: "Bra - om resurser tillförs"
Arkiveringsdatum 220619:
TT / AB 22-06-11:
Barnen från Ukraina flyttade in i kommunhuset
När Norberg fick oväntat många skyddssökande barn från Ukraina krävdes okonventionella lösningar. Snabbt öppnades en liten skolfilial i kommunhuset och med "evinnerlig tur" fann man personal med erfarenhet, kompetens - och engagemang.
En trappa ned i Norbergs kommunkontor har två sammanträdesrum omvandlats till klassrum. Medelåldern i den strama granitbyggnaden har sänkts rejält, för i klassrummen undervisas omkring 25 barn i åldrarna 6-15 år. Barn som flytt Ukraina och ska slussas in i svensk skola.
Just den här dagen kämpar eleverna i mellan- och högstadieålder med de svenska orden för olika kroppsdelar. Singular och plural. Uttal. Stavning. Det är mycket som ska falla på plats, koncentrationen är påtaglig och lärarduon Kerstin Nordlund och Melsi Bagakashvili lotsar respektive översätter.
- Vi har en, men kon har fyra...? frågar Kerstin Nordlund.
- ... magar? svarar en av eleverna.
- Ja! Magar! Där har du det!
Varför kon har fyra magar utreds inte just då, men Kerstin Nordlund konstaterar att gruppen ofta kommer in på sidospår.
- Barnen behöver mycket, och vi försöker ge dem en bred orientering - som vart man ringer om man hamnar i en nödsituation, var man får cykla, hur kungen och drottningen ser ut och vem som givit namn till "torsdag".
Pratar känslor
I rummet intill huserar eleverna i lågstadieålder. De ska strax ha matematik men först pratar de känslor med läraren Nataliya Melnyshyna. Barnen berättar på ukrainska, hon lyssnar och bekräftar, smyger in de svenska orden. "Glad" återkommer flera gånger, det är så barnen känner när de kommer till skolan, träffar vännerna.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
SvT Gävleborg 22-06-10: Sommarlov efter kort vårtermin för ukrainska elever i Ockelbo (Extern länk)
innehållArkiveringsdatum 220518:
Sveriges Radio Västerbotten 22-05-10:
150 flyktingar kan komma till Hemavan - skolchefen: Utmaning att hitta lärare
Det kan bli en stor utmaning för skolan i Tärnaby att klara undervisningen till alla elever framöver, berättar skolchefen Mikael Rombe.
Detta, efter måndagens besked om att 150 ukrainska flyktingar kan komma till Hemavan, varav minst hälften är barn.
"Vi behöver förstärka med personal", säger Mikael Rombe.
Hela inslaget (Extern länk)
Arkiveringsdatum 220413:
Dagens Arena 22-04-10:
Inget högt tryck på skolan från flyktingbarn
De ukrainska barn som har fått uppehållstillstånd i Sverige har hittills inte inneburit någon större utmaning för skolan i de största mottagningskommunerna. Många har ännu inte ansökt om skolplats. I Stockholm anser man att de platser som erbjudits av friskolor inte behövs i nuläget.
Hittills har drygt 2 500 barn i åldern 6-18 år från Ukraina fått uppehållstillstånd i Sverige. Av dessa befinner sig nästan 1 400 i Stockholm eller kranskommuner. Efter det kommer de andra storstadsregionerna. Även om flyktingar från Ukraina inte har skolplikt, kommer en stor del av de här barnen inom kort att börja i en svensk skola.
I Göteborg har knappt 300 barn 6-18 år anlänt hittills. 100 grundskoleelever och 14 på gymnasienivå kommer att få börja skolan inom kort.
- Först kartläggs barnens förkunskaper på en mottagningsenhet, sedan placeras de ut på olika skolor. Barnen har rätt att gå i en skola nära hemmet som alla andra, säger Marie Åhman, kommunikationschef på skolförvaltningen i Göteborgs stad.
Regeringen har nyligen återinfört ett undantag för friskolor att frångå kösystemet för att kunna erbjuda ett begränsat antal platser för nyanlända i form av en särskild kvot. Det här undantaget infördes efter att många flyktingar kom till Sverige 2015, och var i bruk till och med årsskiftet.
Friskolornas riksförbund gick själva ut och bad om att få möjlighet att ta emot ukrainska elever genom att kvotregeln återinfördes.
Men när det gäller den senaste perioden då kvoten gällde, är resultatet ganska blygsamt i hur många elever som tagits emot på friskolor. Som mest, efter att regeln infördes, anmälde 103 friskolor (2017) i landet intresse för att ta emot nyanlända elever. I hur stor utsträckning de här platserna fylldes saknas någon sammanställning om, men enligt Friskolornas riksförbund stod många platser i slutänden tomma. Friskolornas riksförbund kritiserar att de inte fått tillräcklig information från kommunerna:
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Arkiveringsdatum 220404:
SvT Värmland 22-03-29:
Stort antal ukrainska elever väntas i Arvikaskola
En tidigare slöjdsal på Kyrkebyskolan i Arvika håller nu på att göras i ordning för att om ett par veckor ta emot mellan 15 och 20 ukrainska elever.
- De flesta är mellan 6 och 13 år, men det är också ett par gymnasieelever, berättar Anders Eneroth-Karlsson, biträdande grundskolechef i Arvika kommun.
Arvika har redan tagit emot ett hundratal flyktingar från Ukraina, både de som sökt till släktingar eller bekanta och de som kommit hit med bussar som olika föreningar och samfund ordnat.
Pensionerade lärare med lång erfarenhet av att undervisa i svenska som andraspråk har tagits in för att sköta undervisningen.
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Sveriges Radio Kronoberg 22-03-28: Skolorna är laddade för ukrainska barnen - men få har börjat (Extern länk)
Arkiveringsdatum 220324:
SvT Väst 22-03-22:
Kommunernas skolor förbereder sig att ta emot barn från Ukraina
Hittills har drygt 5 000 ukrainska barn och ungdomar i åldern 6-18 år kommit till Sverige och behöver plats i svenska skolor. Många kommuner väntar på besked om omfattningen.
Men det finns kommuner som agerar snabbt på egen hand, som Grästorp som skickade ner två bussar och hämtade hem ett 70-tal flyktingar - varav 26 barn i grundskoleåldern.
Enligt Migrationsverkets statistik har det anlänt drygt 5 000 ukrainska barn och ungdomar i skolåldern 6-18 år till Sverige. De flesta har kommit till Skåne län, Västra Götalands län och Stockholms län.
Migrationsverket har inte gjort några prognoser över hur många barn som behöver beredas plats i skolan. Enligt Skolverket går flera av flyktingarna fortfarande i ukrainsk skola digitalt.
Sveriges Kommuner och Regioner rapporterar att samtliga kommuner planerar inför mottagandet, fast det är mer oklart vad som verkligen sker i praktiken. Skolverket har ännu ingen överblick över hur långt kommunerna kommit i förberedelser för att ta emot ukrainska skolbarn, men utgår från att alla är mer förberedda nu än 2015.
Stora utmaningar
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
SvT Västernorrland 22-03-22: Ukrainska barn börjar i svensk skola - så försöker rektor i Härnösand lösa lärarbristen (Extern länk)
Sveriges Radio Jämtland 22-03-22: Bergs kommun kan inte lova ukrainska barn en plats i skolan (Extern länk)
Sveriges Radio Västernorrland 22-03-22: Staten betalar om flyktingbarn kräver ökad skolverksamhet (Extern länk)
SvT Gävleborg 22-03-22: Norrtullskolan i Söderhamn ser fram emot ukrainska elever (Extern länk)
SvT Blekinge 22-03-22: Så förbereder Blekinges skolor mottagandet av ukrainska elever (Extern länk)
Arkiveringsdatum 220316:
SvT Nyheter 22-03-11:
Skolorna förbereder för tusentals ukrainska skolbarn
Tusentals ukrainska skolbarn beräknas behöva tas om hand i den svenska skolan. Nu förbereder kommunerna sig för att skala upp mottagandet på samma sätt som under flyktingvågen 2015.
- Vi har inte något tak utan planerar för ett scenario där det kommer väldigt många elever, och vi får bara lösa det, säger Åza Jarlsdottter, enhetschef för mottagningsenheten i Norrköpings kommun.
Alla barn i skolåldern som får uppehållstillstånd enligt massflyktingsdirektivet har rätt att få en plats i en svensk skolklass inom två månader. En tidsram som kan bli svår att hålla om det kommer väldigt många samtidigt, enligt Åza Jarlsdotter.
- Då får man se om det går att ordna tillfälliga lösningar. Just nu håller vi på att leta efter en annan lokal och har även jobbannonser ute där vi söker personal som talar ukrainska. Vi har också möjlighet att omfördela personal från annan verksamhet.
84 ensamkommande
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Skolvärlden 22-03-08:
Friskolor vill öppna för flyktingbarn: "Bra - om resurser tillförs"
Friskolornas riksförbund vill att regeringen ger friskolor möjlighet att ta emot ukrainska flyktingbarn.
- Positivt. Jag tror att det finns en ökad vilja bland friskolornas aktörer att visa att man är villiga att ta ett ansvar för hela utbildningsväsendet och alla barn i det, säger LR:s styrelseledamot Robin Smith.
Sedan kriget i Ukraina bröt ut 24 februari har, fram till i söndags, 781 ukrainska barn sökt asyl i Sverige, enligt Migrationsverket. Nu uppmanar Friskolornas riksförbund regeringen att snarast möjliggöra för friskolor att ta emot nyanlända elever - även om eleverna skulle gå före skolornas egna köer.
- Många av våra medlemmar vill gärna hjälpa till i den förfärliga situation som många människor befinner sig i, säger vd Ulla Hamilton till Sveriges Radio.
I spåren av den tidigare flyktingkrisen beslutade riksdagen under hösten 2016 att införa en frivillig kvot för friskolorna; upp emot fem procent av platserna kunde avsättas för nyanlända elever vid sidan av vanliga köer. Men den kvoten upphörde att gälla vid årsskiftet och nu vill Friskolornas riksförbund att den öppnas igen, även denna gång byggd på frivillighet. Om man vinner gehör för sitt förslag är ännu oklart.
Utökad verksamhet
Robin Smith är gymnasielärare i engelska och svenska på friskolan Viktor Rydberg i Stockholm. Han är också ledamot i LR:s förbundsstyrelse.
- Förra vändan var Friskolornas riksförbund också tydligt med att det inte skulle behöva påverka köplatsen för andra elever, att det handlade om en utökad verksamhet. Jag vet inte om det är fallet den här gången.
Han påminner om att Lärarnas Riksförbund vill se en reformerad antagning och tycker i grunden inte om kösystemet.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Arkiveringsdatum 220125:
SvT Sörmland 22-01-21:
Förskola i Flen nekade asylsökande barn att ställa sig i kö
Ålidens förskola i Flen nekade i höstas asylsökande barn att ställa sig i kön för att få börja på förskolan. Det visar en granskning från Flens kommun.
Föräldrar till asylsökande barn har berättat för kommunen att förskolans rektor ska ha sagt att asylsökande barn inte får ställa sig i kön. Men skollagen säger att de har samma rätt till förskola som barn som är folkbokförda i Sverige.
Förskolans skolchef, Jan Rosman, förklarar att man nekade barnen en köplats av ekonomiska skäl då verksamheten får mindre pengar för ett asylsökande barn än ett barn som är folkbokfört i kommunen.
Enligt Jan Rosman berodde deras agerande på att de fått felaktiga uppgifter från kommunen.
- De svarade oss att: "det får ni göra, ni får neka asylsökande".
Bemötande
(...)
Hela inslaget (Extern länk)
Arkiveringsdatum 201111:
TT / AB 20-11-05:
Undervisning i svenska ska bli mer rättvis
Alltför många elever får inte den undervisning i svenska språket som de behöver. Nu ger regeringen Skolverket i uppdrag att se över svenskämnena.
- För att klara sig bra i Sverige, för att kunna studera vidare och få ett bra jobb, måste man behärska svenska. Jag vill att alla elever ska mötas av höga förväntningar och krav och lära sig svenska i skolan, säger utbildningsminister Anna Ekström till TT.
Det uppdrag som regeringen ger Skolverket handlar om att se över de två svenskämnena - svenska och svenska som andraspråk - i grund- och gymnasieskolan, särskolan och komvux. Det är svenska som andraspråk som är i fokus.
Anna Ekström konstaterar att det har flera svagheter. Ett är att svenska som andraspråk inte är utformat för totala nybörjare, alltså nyanlända som behöver börja från början. Ett annat problem är att det är otydligt vilka elever som ska läsa svenska respektive svenska som andraspråk. Därmed finns det en risk för att en del elever hamnar fel, och inte lär sig så mycket som de skulle kunna. Det råder dessutom stor brist på behöriga lärare i svenska som andraspråk.
- Jag är helt enkelt inte nöjd med situationen, säger Ekström.
Föräldrars önskemål
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.