fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Mottagande och bemötande av asylsökande

Oegentligheter

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 181125:

FARR 18-11-14:

Hantering av gymnasielagen JO-anmäls? till sidans topp

Migrationsverkets beslut i somras att avvakta med att behandla ärenden enligt den nya gymnasielagen ledde till att ungdomar missade terminsstarten och inte fick möjlighet att påbörja den utbildning som lagen avsåg att ge dem uppehållstillstånd för. Många av dem hamnade dessutom på gatan. Detta uppmärksammades av 13 jurister, bland dem FARR:s ordförande advokat Emma Persson, i en debattartikel i Dagens Nyheter den 30 oktober. Nu avser en grupp jurister och aktivister att JO-anmäla hanteringen och efterlyser ungdomar som vill bidra med sina uppgifter.

FARR:s ordförande Emma Persson tillskrev redan den 2 augusti migrationsministern Heléne Fritzon och uppmärksammade henne på att stora grupper av ungdomar kom att hamna i kläm mellan regelverken då Migrationsverket stoppat handläggningen av ansökningar enligt "gymnasielagen" för dem som kunde ha fått uppehållstillstånd. Det handlar om ungdomar som inte får någon hjälp med boende och i många fall inte ens något dagbidrag, trots att de befinner sig lagligt i Sverige. I brevet påtalades också att många av ungdomarna inte heller har rätt att gå i skolan under väntetiden på grund av att de som fyllt 18 inte får börja ett gymnasieprogram.

Emma Persson sammanfattade att vissa ungdomar "riskerar att stå på gatan utan rätt att gå i skolan, utan rätt till bistånd eller boende, samtidigt som deras utvisningar inte får verkställas. Det är absolut nödvändigt att ni tar detta på allvar och inte låter den situationen uppstå."

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180119:

Riksdagen 17-12-28:

Svar på skriftlig fråga: Försäljning av falska asylberättelser till sidans topp

Fråga 2017/18:514 av Johan Forssell (M)

Sveriges Radios Ekot har den 12 december avslöjat förekomsten av handel med falska asylberättelser via internet. Genom kontakt med försäljare har Ekot blivit erbjudna en påhittad historik på internet, som framställer den sökande som regimkritiker samt ger rådgivningssamtal och bakgrundsbevisning för att kunna lägga fram en fiktiv asylberättelse till Migrationsverket. Enligt Sveriges Radio finns det ett flertal internetsidor som vänder sig till olika nationaliteter i syfte att sälja falska asylberättelser.

Det är synnerligt allvarligt att det förekommer försäljning av falska asylberättelser. Falska asylberättelser undergräver såväl asylrätten som rättssäkerheten och likabehandlingen i asylprocessen. Det svenska asylsystemet ska präglas av rättssäkerhet, där uppehållstillstånd på grund av asyl ska beviljas baserat på skyddsskäl, inte på falska berättelser. Det är ytterst viktigt att Migrationsverket håller en hög kvalitet i både handläggning och granskning av ärenden.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Heléne Fritzon:

Vilka åtgärder eller initiativ planerar statsrådet med anledning av de uppgifter som framkommit om att falska asylberättelser säljs i syfte att asylsökande på falska grunder ska få uppehållstillstånd i Sverige?

Svar av statsrådet Heléne Fritzon (Extern länk)

Svaret avser även följande frågor från Johan Forssell (M):

Fråga 2017/18:512: Migrationsverkets uppföljning vid misstankar om köpta asylberättelser (Extern länk)

Fråga 2017/18:515: Uppehållstillstånd på falska grunder (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 161221:

Migrationsverket 16-12-09:

Misstänkta bedrägeriförsök via Facebook till sidans topp

Personer som felaktigt utgett sig för att komma från Migrationsverket har i flera fall kontaktat sökande via Facebook. Bedragarna har skapat egna konton där de utger sig för att arbeta på Migrationsverket. Syftet har varit att komma åt sökandes inloggningsuppgifter till BankID.

Migrationsverket kontaktar aldrig sökande gällande enskild ärendeinformation via Facebook. Verket kräver heller aldrig via telefon eller Facebook att sökande uppger inloggningsuppgifter eller lösenord.

Migrationsverket rekommenderar sökande som råkat ut för ett bedrägeriförsök att polisanmäla händelsen. BankID rekommenderar alla användare att uppdatera BankID-appen.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160930:

JO 16-09-15:

JO-kritik mot polisen, domstolen och Migrationsverket för felaktig verkställighet till sidans topp

/JO:s sammanfattning:/

En man hade fått avslag på sin asylansökan och skulle avvisas till Uganda. Dåvarande Polismyndigheten i Stockholms län var ansvarig för att verkställa beslutet. Efter att mannen anmält att det fanns hinder mot att verkställa avvisningsbeslutet beviljade migrationsdomstolen honom en ny prövning. Det innebar att beslutet om avvisning inte fick verkställas. Trots det verkställde polismyndigheten mannens avvisningsbeslut till Uganda.

Den handläggare vid polismyndigheten som var ansvarig för ärendet kritiseras för att hon inte i nära anslutning till mannens avresa kontrollerade om det fanns något hinder mot att verkställa avvisningsbeslutet. Även polismyndigheten kritiseras för handläggningen av verkställighetsärendet.

I beslutet riktas också kritik mot Förvaltningsrätten i Stockholm, migrationsdomstolen, för att domstolen inte underrättade polismyndigheten om att mannen beviljats en ny prövning. Slutligen kritiseras Migrationsverket för att myndigheten dröjde med att registrera migrationsdomstolens dom i det system där polisen ska genomföra sina kontroller av verkställighetshinder.

Läs mer (Extern länk)

Hämta beslutet (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160914:

JO 16-08-30:

JO-kritik mot polisen för att handlingar lämnats till ambassad utan sekretessprövning till sidans topp

/Utdrag:/

Av utredningen framgår att en tjänsteman vid dåvarande Polismyndigheten i Västra Götaland lämnade över bl.a. ett israeliskt körkort och en oöversatt handling på arabiska till Libanons ambassad i samband med att man ansökte om resehandlingar för S.R. Såvitt kommit fram gjordes inte några sekretessöverväganden innan handlingarna lämnades över.

Uppgifter i utlänningsärenden kan vara av mycket känslig natur i förhållande till hemlandets myndigheter. Även om det finns en särskild föreskrift som anger att vissa typer av uppgifter får lämnas ut måste det alltid göras en bedömning i det enskilda fallet om ett utlämnande kan och bör ske. Övervägandena bör dokumenteras, vilket numera också anges i Polismyndighetens föreskrifter. Av dokumentationen bör skälen till utlämnandet och de rättsregler som tillämpats framgå. (Se bl.a. JO 2012/2013 s. 265, dnr 258-2011.)

Av det sagda följer att en noggrann sekretessprövning borde ha gjorts innan handlingarna lämnades över till Libanons ambassad och att den skulle ha dokumenterats. Handlingen på arabiska skulle självklart ha översatts innan denna prövning gjordes. Eftersom den handlingen innehöll uppgifter som inte omfattas av uppräkningen i 7 kap. 20 § utlänningsförordningen borde prövningen dessutom ha gjorts av myndigheten eller någon som hade rätt att fatta beslut på myndighetens vägnar.

Dåvarande Polismyndigheten i Västra Götaland ska kritiseras för att någon sekretessprövning inte gjordes innan handlingarna lämnades över till Libanons ambassad. Med hänsyn till de risker för enskilda som är förknippade med utlämnande av uppgifter i utlänningsärenden ser jag allvarligt på det inträffade.

Sök ärendet (Extern länk)

Direktlänk (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

JO 16-09-06:

JO-kritik mot polisen i Dalarna för att ombudet förbigicks i verkställighetsärende till sidans topp

/JO:s sammanfattning:/

En kvinna hade fått avslag på sin asylansökan och skulle utvisas ur Sverige. Polismyndigheten var ansvarig för att verkställa utvisningsbeslutet. Kvinnan, som var sjuklig och varken kunde språket eller hade kunskap om rättssystemet, hade anlitat ett ombud för att hjälpa henne i kontakterna med polisen. Kvinnan och hennes ombud begärde att all kontakt skulle gå via ombudet och att ombudet löpande skulle bli informerad om vilka åtgärder polisen vidtog. När polisen vid två tillfällen behövde inhämta kvinnans samtycke till vissa åtgärder kontaktade man dock kvinnan utan att informera ombudet om detta. Ombudet begärde även att få del av handlingar i ärendet ett flertal gånger.

I beslutet konstaterar JO att det mesta talar för att rätten att företrädas av ombud enligt 9 § förvaltningslagen inte omfattar verkställighetsärenden där Polismyndighetens handläggning är begränsad till faktiska åtgärder för att verkställa ett redan lagakraftvunnet utvisnings- eller avvisningsbeslut, t.ex. att ordna resehandlingar och boka resor. Syftet bakom bestämmelserna i förvaltningslagen, bl.a. att uppnå en god förvaltning och ett rättssäkert förfarande, motiverar dock ofta att de ändå tillämpas.

Enligt JO bör utgångspunkten vara att polisens kontakter med den enskilde i ett verkställighetsärende sker genom ombudet och att ombudet informeras om de åtgärder som vidtas. JO uttalar vidare att bestämmelsen om partsinsyn i 16 § förvaltningslagen inte kan anses tillämplig om Polismyndighetens handläggning i verkställighetsärendet begränsar sig till faktiska åtgärder. Detta hindrar naturligtvis inte att det kan finnas goda skäl för att ändå låta en enskild få del av handlingar och uppgifter i ärendet.

(...)

Läs mer (Extern länk)

Direktlänk till yttrandet (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

JO 16-08-30:

JO-kritik mot polisen för att handlingar lämnats till ambassad utan sekretessprövning till sidans topp

/Utdrag:/

Av utredningen framgår att en tjänsteman vid dåvarande Polismyndigheten i Västra Götaland lämnade över bl.a. ett israeliskt körkort och en oöversatt handling på arabiska till Libanons ambassad i samband med att man ansökte om resehandlingar för S.R. Såvitt kommit fram gjordes inte några sekretessöverväganden innan handlingarna lämnades över.

Uppgifter i utlänningsärenden kan vara av mycket känslig natur i förhållande till hemlandets myndigheter. Även om det finns en särskild föreskrift som anger att vissa typer av uppgifter får lämnas ut måste det alltid göras en bedömning i det enskilda fallet om ett utlämnande kan och bör ske. Övervägandena bör dokumenteras, vilket numera också anges i Polismyndighetens föreskrifter. Av dokumentationen bör skälen till utlämnandet och de rättsregler som tillämpats framgå. (Se bl.a. JO 2012/2013 s. 265, dnr 258-2011.)

Av det sagda följer att en noggrann sekretessprövning borde ha gjorts innan handlingarna lämnades över till Libanons ambassad och att den skulle ha dokumenterats. Handlingen på arabiska skulle självklart ha översatts innan denna prövning gjordes. Eftersom den handlingen innehöll uppgifter som inte omfattas av uppräkningen i 7 kap. 20 § utlänningsförordningen borde prövningen dessutom ha gjorts av myndigheten eller någon som hade rätt att fatta beslut på myndighetens vägnar.

Dåvarande Polismyndigheten i Västra Götaland ska kritiseras för att någon sekretessprövning inte gjordes innan handlingarna lämnades över till Libanons ambassad. Med hänsyn till de risker för enskilda som är förknippade med utlämnande av uppgifter i utlänningsärenden ser jag allvarligt på det inträffade.

Sök ärendet (Extern länk)

Direktlänk (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

JO 16-09-06:

JO-kritik mot polisen i Dalarna för att ombudet förbigicks i verkställighetsärende till sidans topp

/JO:s sammanfattning:/

En kvinna hade fått avslag på sin asylansökan och skulle utvisas ur Sverige. Polismyndigheten var ansvarig för att verkställa utvisningsbeslutet. Kvinnan, som var sjuklig och varken kunde språket eller hade kunskap om rättssystemet, hade anlitat ett ombud för att hjälpa henne i kontakterna med polisen. Kvinnan och hennes ombud begärde att all kontakt skulle gå via ombudet och att ombudet löpande skulle bli informerad om vilka åtgärder polisen vidtog. När polisen vid två tillfällen behövde inhämta kvinnans samtycke till vissa åtgärder kontaktade man dock kvinnan utan att informera ombudet om detta. Ombudet begärde även att få del av handlingar i ärendet ett flertal gånger.

I beslutet konstaterar JO att det mesta talar för att rätten att företrädas av ombud enligt 9 § förvaltningslagen inte omfattar verkställighetsärenden där Polismyndighetens handläggning är begränsad till faktiska åtgärder för att verkställa ett redan lagakraftvunnet utvisnings- eller avvisningsbeslut, t.ex. att ordna resehandlingar och boka resor. Syftet bakom bestämmelserna i förvaltningslagen, bl.a. att uppnå en god förvaltning och ett rättssäkert förfarande, motiverar dock ofta att de ändå tillämpas.

Enligt JO bör utgångspunkten vara att polisens kontakter med den enskilde i ett verkställighetsärende sker genom ombudet och att ombudet informeras om de åtgärder som vidtas. JO uttalar vidare att bestämmelsen om partsinsyn i 16 § förvaltningslagen inte kan anses tillämplig om Polismyndighetens handläggning i verkställighetsärendet begränsar sig till faktiska åtgärder. Detta hindrar naturligtvis inte att det kan finnas goda skäl för att ändå låta en enskild få del av handlingar och uppgifter i ärendet.

(...)

Läs mer (Extern länk)

Direktlänk till yttrandet (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 150608:

Migrationsverket 15-06-01:

Generaldirektören anmäler sin egen myndighet till sidans topp

En man sökte asyl i Sverige och uppgav att han var hotad av myndigheterna i den ryska delrepubliken Tjetjenien. Men varken Migrationsverket eller domstolen trodde på honom. Enligt uppgifter, som Migrationsverket bedömer som trovärdiga, dödades mannen i Tjetjenien några månader efter att han återvänt dit. Nu anmäler generaldirektör Anders Danielsson händelsen till åklagare.

- Vi ser oerhört allvarligt på det som skett. När uppgifterna om att mannen hittats död kom till Migrationsverkets kännedom initierade vi en intern utredning. Den visar att det finns misstanke om att tjänstefel har begåtts. Då är det min skyldighet som myndighetschef att anmäla det, säger Anders Danielsson.

- Vi vill få utrett om det har begåtts fel i myndighetsutövningen, och vi ska inte utreda detta själva, fortsätter han.

Mannens asylärende prövades i vanlig ordning först av Migrationsverket. Efter att han fått avslag överklagade mannen beslutet till förvaltningsrätten. Men även där fick han avslag och kammarrätten, den högsta instansen i migrationsmål, tog inte upp hans ärende för prövning.

Under hösten förra året återvände mannen självmant till Moskva och tog sig sedan vidare till Tjetjenien. Några månader senare dödades han av myndigheter i den ryska delrepubliken, enligt uppgifter som Migrationsverket bedömer som trovärdiga.

Hur kunde bedömningen av mannens skyddsskäl bli så fel?

- Det är precis den frågan vi vill ha svar på och det är därför vi anmäler oss själva. Det är som en Lex Maria-anmälan, fast på Migrationsverkets område.

Migrationsverkets utredning av ärendet tyder på att interna instruktioner och riktlinjer inte följts under handläggningen.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 150529:

Malmö Tingsrätt 15-05-20:

Tidigare anställd vid Migrationsverket döms för grovt mutbrott till sidans topp

En tidigare anställd vid Migrationsverket dömdes i dag av Malmö tingsrätt för grovt mutbrott till fängelse 3 år för att ha sålt bevis om uppehållsrätt. Mannens medhjälpare, en tidigare restaurangägare, dömdes till ett och ett halvt års fängelse.

Under våren och sommaren 2008 var det känt bland asylsökande att på en restaurang i Rosengård kunde man få hjälp med att få tillstånd att stanna i Sverige. Huvudmannen, den då anställde mannen vid Migrationsverket, bestämde priset till mellan 10 000 och 125 000 kr. Pengarna tillsammans med personuppgifter på den sökande och ett fotografi överlämnades till restaurangägaren som vidarebefordrade dessa till huvudmannen.

Huvudmannen såg sedan till att det framställdes ett falskt bulgariskt pass och id-kort för den asylsökande. Med passet och vanligen ett oäkta anställningskontrakt fick sökanden ett bevis om uppehållsrätten. En medborgare i ett EU-land har rätt att vistas i Sverige och arbeta här och bevis om den rätten utfärdas och registeraras efter anmälan av Migrationsverket; uppehållsrätt.

Tingsrätten har konstaterat att sju personer, som fått avslag på sina ansökningar om uppehållstillstånd i Sverige eller i Danmark, har betalat mellan 10 000 och 90 000 kr för att få ett bulgariskt pass och ett bevis om uppehållsrätt. Ingen av flyktingarna har varit eller är medborgare i Bulgarien.

Tre av bevisen om uppehållsrätt har utfärdats av en annan anställd vid Migrationsverket, men tingsrätten friar honom från brott eftersom åklagaren inte har bevisat att han känt till att passen var falska.

Tingsrätten ser mycket allvarligt på brottsligheten dels eftersom den begåtts inom en för samhället synnerligen viktig funktion, nämligen rätten till asyl, dels eftersom den drabbat redan utsatta personer. Straffen bör därför bestämmas till långa fängelsestraff. Hänsyn har dock tagits till att brotten begicks för sju år sedan. Huvudmannen döms till 3 års fängelse och hans medhjälpare, restaurangägaren, till hälften så långt straff.

Huvudmannen förpliktas också att till staten betala 450 000 kr som är det belopp han mottagit av flyktingarna.

Läs mer (Extern länk)

Migrationsverket 15-05-20: Korruptionsavslöjande ledde till flera åtgärder (Extern länk)

SvT Nyheter 15-05-20: Tre års fängelse för sålda uppehållstillstånd (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 15-05-20: Överklagar dom om mutbrott (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, svenska media via Eniro och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media främst via I Care och IRR, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, ENAR, Statewatch, Noborder och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Amnesty, FARR, Rosengrenska och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Josefin Åström, Hjalte Lagercrantz, Karin Nilsson Kelly, Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt.