ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - Arkiv
Mottagande och bemötande av asylsökande
Konflikter mellan asylsökande
Information från myndigheter och organisationer
Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513
- Arkiveringsdatum 170712:
- Svar på skriftlig fråga: Hot och våld mot kristna asylsökande på asylboenden
Arkiveringsdatum 170712:
Riksdagen 17-06-30:
Svar på skriftlig fråga: Hot och våld mot kristna asylsökande på asylboenden
Fråga 2016/17:1638 av Robert Hannah (L)
Organisationen Open Doors har i en undersökning nyligen fått fram information om att minst 55 kristna flyktingar dödshotats i Sverige. Kristna blir slagna, utfrysta, dödshotade och förolämpade. Förföljelsen sker på asylboenden över hela landet och har drabbat över 100 personer. Andra religiösa minoriteter på asylboenden eller icke-troende kan säkert ha kommit att drabbas i liknande utsträckning som kristna.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
På vilket sätt arbetar ministern och regeringen för att säkerställa att asylsökande inte blir utsatta för hot och våld baserat på deras religiösa tillhörighet, och anser ministern att asylansökningar från andra asylsökande som hotar eller begår våldsbrott ska påverkas av sådana handlingar?
Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)
innehållArkiveringsdatum 161101:
Migrationsverket 16-10-28:
Migrationsverket öppnar trygghetsboenden
Ängelholm, Borås och Stockholm är först ut när Migrationsverket öppnar boenden för asylsökande med särskilda sociala behov.
De nya platserna är avsedda för personer med individuella och särskilda behov som inte kunnat tillgodoses med Migrationsverkets ordinarie insatser, stöd och boendeformer som finns sedan tidigare. Det kan till exempel handla om asylsökande som tillhör etniska minoriteter, som utsatts för tortyr eller hbtq-personer med särskilda behov av nätverk och sociala sammanhang.
Men utsatthet hänger inte nödvändigtvis ihop med grupptillhörighet, menar Sverker Spaak, processägare för Boende och stöd på Migrationsverket.
- Att tillhöra en särskilt utsatt grupp räcker i normalfallet inte för att komma ifråga för de nya boendena. Hur man som person påverkas av sin omgivning är individuellt. Därför måste behoven bedömas individuellt och inte utifrån främst grupptillhörigheten, säger han.
Minst 45 platser
Platserna ligger i storstadsregionerna där de boende kan få tillgång till nätverk och organisationer som kan ge socialt stöd. Migrationsverket samarbetar med externa organisationer och olika nätverk i samhället för att säkerställa tryggheten för de boende. Målet är att öppna minst 45 platser runtom i landet.
- Just nu jobbar vi med att identifiera personer med särskilda behov av en sådan plats. Personerna som identifieras kommer att erbjudas en plats på ett trygghetsboende av Migrationsverket, men det är frivilligt att flytta dit, säger Sverker Spaak.
Läs mer (Extern länk)
Arkiveringsdatum 160930:
Migrationsverket 16-09-26:
Gemensam åtgärdsplan med Polisen för ökad trygghet på asylboenden
Migrationsverket och Polismyndigheten har kommit överens om en gemensam åtgärdsplan för att öka tryggheten i asylboenden. Överenskommelsen tydliggör ansvarsförhållanden och innebär ett ökat samarbete mellan myndigheterna.
Överenskommelsen beskriver Polisens respektive Migrationsverkets ansvar när det gäller ordning och säkerhet - dels det brottsförebyggande, dels det brottsutredande arbetet. Migrationsverket ansvarar bland annat för att:
+ Inrätta särskilda trygghetsboenden för utsatta individer.
+ Tillsätta regionala säkerhetssamordnare för förbättrad samverkan mellan Polisen, Migrationsverket, andra myndigheter och externa aktörer.
+ Utveckla ordningsreglerna vid asylboenden.
+ Ge all personal utbildning i hur man förebygger hot och våld.
En del åtgärder har Migrationsverket redan genomfört, medan andra är på gång.
- Vi har tillsatt regionala säkerhetssamordnare och har redan inlett arbetet med att inrätta särskilda trygghetsboenden, säger Mikael Ribbenvik, vikarierande generaldirektör på Migrationsverket.
Samordning av resurser
Utöver överenskommelsen har Migrationsverket också inlett ett arbete för att på ett bättre sätt samordna sina bevakningsresurser med Polisen.
- Det betyder konkret att vi i största möjliga mån försöker använda vaktbolag på de asylboenden som ligger allra längst bort från de orter där polisen är lokaliserad, säger Mikael Ribbenvik.
Enligt överenskommelsen ansvarar Polisen för att:
+ Ta fram enhetliga bedömningsgrunder för tillståndsgivning för ordningsvakter vid asylboenden.
+ Ta fram enhetliga rutiner för förundersökningar kopplade till asylboenden.
(...)
Läs mer och hämta överenskommelsen (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.