fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Allmänt om migration, statistik

Inhemsk statistik och prognoser

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 190503:

Migrationsverket 19-05-02:

Tillskott till domstolarna minskar Migrationsverkets kostnader, enligt ny prognos till sidans topp

Det höjda anslaget till Domstolsverket gör att Migrationsverkets kostnader för asylmottagning beräknas minska med en miljard kronor fram till 2022. Det skriver Migrationsverket i sin majprognos.

Majprognosen är Migrationsverkets tredje av totalt fem prognoser till regeringen i år. I den bedömer Migrationsverket att statens totala kostnader för migration och nyanländas etablering fortsätter att minska från cirka 26 miljarder kronor i år till cirka 15 miljarder kronor 2022.

- Till största del är minskningen en följd av färre asylsökande de senaste åren. Det leder till minskade boendekostnader men framför allt minskande ersättningar till kommunerna för asylsökande och kommunmottagna nyanlända, säger planeringschef Henrik Holmer.

Direkta följder för Migrationsverket

Efter Migrationsverkets förra prognos i februari har regeringen i vårändringsbudgeten bland annat höjt anslaget till Domstolsverket med 200 miljoner kronor i år. Det får direkta återverkningar för Migrationsverkets verksamhet, eftersom migrationsdomstolarna då kan avgöra fler migrationsärenden. Det leder i sin tur till att antalet asylsökande i verkets mottagningssystem kan minska snabbare än tidigare beräknat, vilket leder till lägre kostnader.

- Vi är glada att regeringen hörsammat oss på denna punkt och att även Migrationsverket föreslås få ett mindre tillskott i år. Kostnaderna för asylmottagningen beräknas minska med cirka en miljard kronor fram till 2022 på grund av de extra resurserna till Domstolsverket, säger Henrik Holmer.

Ärendebalanser ökar under åren som kommer

(...)

Läs mer och hämta prognosen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190219:

Migrationsinfo 19-02-13:

Migrationsinfo sammanfattar migrationsåret 2018 till sidans topp

Hur många sökte asyl 2018? Hur många fick arbetstillstånd och vilka viktiga lagar och överenskommelser klubbades igenom under året? Migrationsinfo ger dig en sammanfattning över migrationsåret 2018.

De senaste 150 åren har Sverige gått från att vara ett utvandringsland till ett invandringsland. Historiskt sett har invandringen till Sverige varierat och under vissa perioder har migration haft speciellt stor betydelse. Kriget i Syrien resulterade i att antalet personer som sökt asyl i Sverige var på historiskt höga nivåer under 2015, då cirka 163 000 personer sökte asyl i Sverige, dubbelt så många som under 2014. Invandringen 2017 och 2018 var lägre än föregående år, detta efter fem år av ökat antal invandringar till Sverige.

Att invandringen har minskat förklaras av minskningen av de syrienföddas invandring. Antalet invandrare födda i Syrien som folkbokför sig i Sverige minskade kraftigt under 2017 efter flera års ökning, men var precis som under de tre senaste åren den enskilt största gruppen invandrade. 15 procent av de som invandrade 2017 var födda i Syrien. Invandrare födda i Syrien var fortsatt den största gruppen under det första halvåret 2018, men hade minskat med 34 procent jämfört med samma period året innan.

Hur många människor fick uppehållstillstånd?

2018 fick 132 696 personer uppehållstillstånd i Sverige. Av dessa var familjeanknytning den vanligaste typen av uppehållstillstånd som utfärdats, följt av uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl och därefter asyl. Detta går att jämföra med 2016 då asylskäl var det vanligaste skälet för uppehållstillstånd i Sverige.

Hur många kom hit som anhöriginvandrare?

(...)

Läs hela artikeln, se diagram och läs fördjupningar (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket 19-02-15:

Ny prognos visar på minskad osäkerhet kring antalet asylsökande till sidans topp

Den politiska överenskommelsen om att förlänga den tillfälliga lagen leder till minskad osäkerhet kring antalet asylsökande. Det skriver Migrationsverket i sin februariprognos.

- Utöver det har vi samtidigt en positiv utveckling för handläggningstiderna. Nu är det viktigt, inte minst för de sökande, att vi framöver har resurser att hålla i den utvecklingen, säger Migrationsverkets planeringschef Henrik Holmer.

Jämfört med prognosen i november anpassas februariprognosen till att den tillfälliga lagen förlängs, med vissa justeringar. Det innebär att antalet asylsökande väntas vara fortsatt stabilt. Detta hänger samman med att tidsbegränsade uppehållstillstånd även i fortsättningen ska vara huvudregel i Sverige. 2018 sökte 21 500 personer asyl i Sverige.

- I prognosen räknar vi nu med cirka 21 000 asylsökande 2019 och 22 000 nästa år, säger Henrik Holmer.

I novemberprognosen var motsvarande siffror 26 000 för 2019 respektive 33 000 för 2020.

Den politiska överenskommelsen betyder också att personer som är alternativt skyddsbehövande ska ges samma rätt till familjeåterförening som flyktingar. Migrationsverket bedömer att det medför fler anknytningsärenden jämfört med om den tillfälliga lagen skulle ha förlängts i sin nuvarande form, men färre anknytningsärenden jämfört med prognosen i november.

- Migrationsverket har i tidigare prognoser räknat med att den tillfälliga lagen inte skulle förlängas. Det skulle ha lett till en ökning av anknytningsärenden kopplade till fler grupper än alternativt skyddsbehövande, säger Henrik Holmer.

Kortare handläggningstider

(...)

Läs mer (Extern länk)

Hämta prognosen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190123:

Migrationsverket 19-01-14:

384 rapporterade fall av människohandel 2018 till sidans topp

Under förra året upptäckte Migrationsverket 384 fall av misstänkt människohandel.

- Människohandel är ett grymt utnyttjande av utsatta människor. Varje gång vi upptäcker ett misstänkt fall ökar chansen att en drabbad person kan få upprättelse, säger Lisa Hultin Knutas, Migrationsverkets centrala samordnare i arbetet mot människohandel.

Den långsiktiga trenden är att Migrationsverket upptäcker allt fler fall av misstänkt människohandel. I fjol blev det dock en marginell minskning, från 444 upptäcka fall 2017 till 384 i fjol.

Lisa Hultin Knutas poängterar att kompetensen på myndigheten att upptäcka misstänkta fall av människohandel ökat stadigt de senaste åren.

- Vi har kunnat genomföra stora kompetensutvecklande insatser, som vi med säkerhet sett har lett till att vi upptäckt fler misstänkta fall sett över tid. Den utvecklingen har varit glädjande, säger hon.

Flera förklaringsmöjligheter

Exakt vad nedgången 2018 beror på är enligt henne inte möjligt att fastställa. Det finns många tänkbara förklaringar.

- Det kan vara att ärendesammansättningen i fjol ändrades, när det gäller från vilka länder de sökande kommer. En annan tänkbar förklaring är att Migrationsverkets omställning i fjol ledde till att färre medarbetare kunde utbildas i frågor om människohandel, eller lägga lika mycket tid på att leta efter indikationer, säger hon.

Ytterligare en förklaring är att det i fjol upptäcktes betydligt färre fall där den utsatta personen är medborgare i Afghanistan. Det har sin förklaring i att antalet utredningar av afghanska asylärenden minskat kraftigt under 2018.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket 19-01-15:

Över 5 000 har hittills fått uppehållstillstånd enligt nya gymnasielagen till sidans topp

11 745 ungdomar ansökte i fjol om uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen. Hittills har strax över 5 200 personer fått bifall. Det står klart sedan Migrationsverket blev klar med prövningen till årsskiftet.

Av de närmare 12 000 ansökningarna har Migrationsverket skickat ungefär hälften till landets fyra migrationsdomstolar för prövning. Hos domstolarna återstår fortfarande prövning i drygt 3 500 gymnasieärenden.

De ansökningar som hanteras av domstolarna rör ungdomar som överklagat Migrationsverkets asylbeslut och väntar på att få sin sak prövad där. Domstolarna prövar nu både asylskälen och ansökan om uppehållstillstånd för gymnasiestudier för dessa ungdomar.

- Den slutliga statistiken över hur många som fått bifall respektive avslag kommer att dröja. Domstolarna har många andra ärenden att avgöra, så det är förståeligt att de inte har kunnat pröva ansökningar i samma takt som vi, säger Johanna Lindblad Ó Duinnín, expert vid Migrationsverket.

Den som har fått sin ansökan prövad av Migrationsverket har fått sitt beslut, med undantag för cirka 400 personer vars ärenden exempelvis kräver andra myndigheters besked innan de kan avgöras.

Det var mellan den 1 juli och 30 september 2018 som det var möjligt att ansöka om uppehållstillstånd för gymnasiestudier trots att man fått avslag på sin asylansökan. Några av kraven var att man ansökt om asyl första gången den 24 november 2015 eller tidigare och fått vänta mer än 15 månader på att få ett beslut.

De ungdomar som har fått bifall på sin ansökan har fått ett 13 månader långt uppehållstillstånd med möjlighet till förlängning om de uppfyller villkoren och studerar på gymnasial nivå.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket 19-01-17:

Förenklad prognos lämnad till regeringen till sidans topp

Migrationsverkets bedömningar om verksamheten är oförändrade jämfört med prognosen från slutet av november 2018. Det visar den förenklade prognos som nu skickats till regeringen. När det gäller förvaltningsanslaget justeras prognosen utifrån det nu beslutade anslaget för 2019

Årets första prognos är förenklad. Det betyder att den inte innehåller framåtsyftande bedömningar om antalet asylsökande, och att bedömningarna kring myndighetens utgifter och verksamhet är mindre omfattande.

I stort sett kvarstår verksamhetsanalyserna från novemberprognosen. Osäkerheten kring vilken utlänningslag som kommer att gälla från mitten av 2019 kvarstår. Liksom i den förra huvudprognosen utgår den nuvarande från gällande lagstiftning där den tillfälliga lagen upphör i sommar. Förra prognosen innehöll även beräkningar utifrån en förlängning av den tillfälliga lagen i sin nuvarande form.

- Eftersom statsministeromröstningen sker på fredag den 18 januari har den förenklade prognosen inte kunnat ta hänsyn till den sakpolitiska överenskommelse som nyligen förhandlats fram mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna, säger presschef Per Ek.

4,6 miljarder kronor

Övergångsregeringen har fastställt Migrationsverkets anslagsnivåer för 2019 utifrån Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation. Förvaltningsanslaget har förstärkts med drygt 100 miljoner kronor jämfört med utgångspunkten i novemberprognosen till totalt 4,6 miljarder kronor i tillgängliga medel, inklusive anslagskredit och anslagssparande.

Enligt Moderaterna och Kristdemokraterna avsåg förstärkningen på 100 miljoner kronor av förvaltningsanslaget gå till en satsning på fler förvarsplatser. Myndighetens regleringsbrev innehåller i dagsläget dock inget sådant uppdrag.

(...)

Läs mer och hämta prognosen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190111:

Migrationsverket 19-01- 02:

Migrationsverket nådde målen för 2018 till sidans topp

Migrationsverket har under 2018 fattat beslut i 350 000 ärenden, vilket innebär att målen för året nåtts. Samtidigt har Migrationsverkets budget varit 800 miljoner kronor lägre än 2017 och antal medarbetare har under året minskat med 2 000.

När det gäller antal fattade beslut har 2018 på många sätt avlöpt som Migrationsverket planerade för under året. I alla ärendekategorier utom en har köerna och väntetiderna minskat.

- Vi har under året kortat köerna när det gäller arbetstillstånd, asyl, studerande- och anknytningsärenden, säger generaldirektör Mikael Ribbenvik.

Samtidigt som köerna minskat för arbetstillståndsärendena är antalet förstagångsansökningar fler än tidigare. Ansökningarna har ökat från 38 400 under 2017 till 49 100 under 2018.

- Det visar att Sverige fortsatt har stark dragningskraft på arbetskraft från utlandet, säger Mikael Ribbenvik.

För medborgarskapsärenden visar årets siffror att verket precis nått upp till prognosmålen för avgjorda ärenden. Men antalet nya ärenden är ännu fler, 90 000 ärenden inkom under 2018.

- Under 2019 kommer medborgarskapsprövningen därför att få resursförstärkning för att ytterligare öka kapaciteten, säger Mikael Ribbenvik.

Minskad budget

Han understryker att 2018 varit en utmaning för myndigheten och dess medarbetare. Verksamhetsbudgeten minskade med 800 miljoner kronor 2018 jämfört med 2017, vilket motsvarar 11 procent av budgeten. Antalet medarbetare har under året minskat med 2000 från cirka 8000 till drygt 6000. Omställningen mot en mindre verksamhet inleddes 2017 och fortsätter 2019, bland annat genom att Migrationsverket planerar att lämna fem orter.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181125:

Migrationsverket 18-11- 23:

En osäker framtid siktas i prognosen till sidans topp

En alltför liten myndighetsbudget de kommande åren riskerar att slå mot Migrationsverkets fortsatta utveckling. Det slås fast i Migrationsverkets senaste prognos.

- En prognos är inte en budget, men nu visar den vad som händer om vi inte får mer pengar, säger Migrationsverkets planeringschef Henrik Holmer.

Som en direkt följd av den pågående regeringsbildningen är det inte klart hur mycket medel Migrationsverket tilldelas nästa år. Novemberprognosen utgår därför från beräkningar som bygger på den budgetproposition (2017/2018:1) som riksdagen beslutade om förra hösten. Det innebär en betydande minskning av myndighetens anslag.

- Men vi för nu en bra och konstruktiv dialog med Justitiedepartementet som vi uppfattar visar god förståelse för vårt behov av en lägre besparingstakt, säger Henrik Holmer, Migrationsverkets planeringschef.

Under 2018 har Migrationsverket genomfört omfattande neddragningar. De direkta konsekvenserna har bland annat varit en lägre bemanning och produktivitet, vilket i sin tur försvårat myndighetens möjligheter att nå målen.

- I tider av stora besparingar skapar osäkerheten i sig negativa konsekvenser på myndighetens möjligheter att uppnå våra mål. Det handlar om att folk slutar, vi tappar viktig kompetens och blir mindre effektiva, säger Henrik Holmer.

Negativa utvecklingen kan tillta

Vid alltför kraftiga besparingar bedömer Migrationsverket att den negativa utvecklingen tilltar. Med oönskad personalomsättning riskerar myndighetens förmåga att uppnå målen att försämras. Avsedda besparingar leder istället till en mindre effektiv verksamhet med längre handläggningstider, större mottagningssystem och minskat återvändande.

(...)

Läs mer (Extern länk)

TT / SvD 18-11-23: Fler asylsökande när skärpta lagen går ut (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181108:

Migrationsverket 18-10-25:

Förändrad redovisning av statistik på Migrationsverkets webbplats till sidans topp

Migrationsverket har förändrat hur aktuell statistik redovisas på webbplatsen. Nu redovisas samtliga ärendeslag på ett mer samlat och mer enhetligt sätt. Uppdateringen sker i de flesta fallen månadsvis.

Förutom ärendeslagen asyl, arbete, anknytning, studier och medborgarskap redovisas även kommunanvisningar/bosättning. Dessutom finns en sida som översiktligt visar antal beviljade uppehållstillstånd för varje ärendeslag.

- Vi har sett ett behov av att utveckla statistiksidorna till att bättre spegla hela vår verksamhet. Det gör vi genom att nu tydligare synliggöra alla ärendeslag. Vi har även passat på att uppdatera strukturen och utseendet så att det blir lättare att hitta den statistik man är intresserad av. Vi kommer kontinuerligt att fortsätta utveckla statistiksidorna, säger Matilda Lundvall, enhetschef för digital kommunikation.

Den tidigare veckovisa detaljerade redovisade statistiken av antalet nyinkomna asylärenden har tagits bort. Orsaken är att antalet asylansökningar varit på förhållandevis jämn nivå sedan våren 2016.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180804:

Migrationsverket 18-07-29:

Oförändrad prognos över asylsökande - minsta balanserna på fem år siktas till sidans topp

Bedömningen av antalet personer som söker asyl i Sverige är oförändrad för både 2018 och 2019, vilket pekar på en varaktig utveckling. Dessutom bedömer Migrationsverket att balanserna vid årsskiftet på flera områden kommer att vara de minsta på fem år.

- Den fortsatt stabila utvecklingen av asylsökande och minskade balanser ger oss möjlighet att utveckla en mer effektiv verksamhet, säger generaldirektören Mikael Ribbenvik.

Antalet asylsökande till Sverige antas enligt prognosen ligga kvar på cirka 23 000 för 2018 och 29 000 för 2019. Prognosens planeringsantagande utgår ifrån att gränskontroller och andra gränshinder i Europa kommer att finnas kvar under året, samt att EU:s och Turkiets migrationsuttalande består.

Den stabila prognosen över antalet nya asylsökande innebär att kan fortsätta på den utstakade vägen mot en effektiv organisation.

- Vi ser att det mesta pekar åt rätt håll när det gäller balanser, handläggnings?tider och mottagning. Det ger oss förutsättningar att fortsätta utvecklingen mot en bättre organisation med ändamålsenlig styrning som ger medarbetarna goda förutsättningar att ge sökande sina ärenden prövande snabbt och rättssäkert, säger generaldirektör Mikael Ribbenvik.

Planeringsantagandet för 2019 och framåt utgår ifrån att riksdagens beslut om den tillfälliga lagen upphör i mitten av nästa år. Därför bedömer Migrationsverket att något fler människor kommer att söka asyl i Sverige de kommande åren jämfört med 2018.

(...)

Artikeln med länkar till prognosen och till information om handläggningstid (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 18-07-29: Kortare handläggningstider på Migrationsverket (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180718:

Migrationsverket 18-07-05:

Fler söker arbetstillstånd i Sverige till sidans topp

Fler medborgare utanför EU söker arbetstillstånd i Sverige. Under årets första sex månader kom det in drygt 4 300 fler ansökningar jämfört med samma period förra året - en ökning med nära 50 procent.

Till och med den sista juni i år har runt 15 000 personer sökt arbetstillstånd i Sverige för första gången, vilket kan jämföras med 10 700 ansökningar under samma period förra året.

Bärplockare är den grupp som ökat mest. Förra året ansökte 3 100 bärplockare om arbetstillstånd. I år är motsvarande siffra 5 000. Men även andra grupper ökar, dels ansökningar till certifierade företag, dels till arbetsgivare med särskilda utredningskrav.

- Vi ser att ansökningarna ökar inom både hög- och lågkvalificerade yrken, säger Migrationsverkets omvärldsanalytiker Helena Carlestam.

Migrationsverkets omvärldsenhet har analyserat bakgrunden till att fler medborgare utanför EU söker sig till Sverige för att arbeta.

- Ökningen beror till stor del på att det finns en stark efterfrågan på arbetskraft i Sverige. Det är också något som Arbetsförmedlingen konstaterat i sin senaste prognos, säger Helena Carlestam.

Trots den senaste tidens mediedebatt om Sveriges anseende som attraktivt arbetsland pekar inte statistiken på att färre arbetstagare söker sig hit, enligt Helena Carlestam.

- Utvecklingen ser ut att hålla i sig. Bedömningen är att antalet arbetstillstånd inom flertalet yrkeskategorier kommer fortsätta att öka, säger Helena Carlestam.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, svenska media via Eniro och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media främst via I Care och IRR, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, ENAR, Statewatch, Noborder och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Amnesty, FARR, Rosengrenska och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Josefin Åström, Hjalte Lagercrantz, Karin Nilsson Kelly, Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt.