fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Kultur, personer, diverse

Historia

Klipp från media

Information från myndigheter eller organisationer saknas


Arkiveringsdatum 190801:

Göteborgs-Posten 19-07-20:

Från välkomnande till avvisande - så kastades Sveriges flyktingpolitik om till sidans topp

I dag förlängs den tillfälliga lagen som begränsar rätten till uppehållstillstånd i Sverige. På fyra år har den flyktingpolitiska kartan ritats om och antalet asylsökande som når Sverige sjunkit radikalt.

GP tar dig med på en resa, via tal om öppna hjärtan, en svensk politik anpassad till EU:s miniminivå - till det nya vägskälet i svensk flyktingpolitik.

1 juli 2019. Den moderata partiledaren Ulf Kristerssons stämma ljuder från scenen i Almedalen. Budskapet är att Sverige behöver en strikt invandringspolitik för att klara integrationen.

- Då måste invandringspolitiken vara mycket stram. Stramare än den är i dag. Och det gäller både asylsökande och anhöriginvandrare.

Invandrare ska anamma svenska värderingar, rätten till tolk begränsas.

Fem år tidigare. En annan moderatledare. En annan scen.

- Jag kommer nu att vädja till svenska folket i dag. Att ha tålamod med det som nu följer.

Orden är Fredrik Reinfeldts. Det är den 16 augusti 2014. Klockan har passerat 13 och den moderata statsministern sommartalar vid Norrmalmstorg i Stockholm.

Och så den nu klassiska fortsättningen: "Att öppna sina hjärtan för de mycket utsatta människor som vi nu ser runtom i världen".

Efter valet 2014 förlorar Alliansen makten, de rödgröna tar över, och Fredrik Reinfeldt lämnar posten som partiledare. I en intervju med danska tidningen Politiken i december 2014 säger den avgående M-ledaren att de nordiska länderna har plats att ta emot betydligt fler flyktingar.

Ett halvår senare, i maj 2015, har M inte bara bytt partiledare, nu byter partiet också fot i flyktingpolitiken: tillfälliga uppehållstillstånd bör bli norm.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190111:

Sveriges Radio Västerbotten 19-01- 02:

Gunnel Linné: Sverige behövde de här ungdomarna till sidans topp

För 22 år sedan utvisades flyktingfamiljerna Sincaris. Men vännerna i Åsele lyckades ändå förverkliga familjernas dröm om en framtid i Sverige.

Föreningen Sincaris vänner i Åsele lyckades med sitt mål att barnen från två utvisade familjer skulle få utbilda sig i Sverige.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181125:

Expressen 18-11-09:

Han vädjade om fristad i Sverige - dog i Auschwitz till sidans topp

Hans Szybilski vädjade gång på gång till svenska myndigheter.

Men Sverige blev ingen fristad för Szybilski, som i stället dog i Auschwitz.

Fyra judiska flyktingar som nekades uppehållstillstånd före eller under kriget kommer nu att hedras med minnesmärken i Stockholm.

När polisen kommer för att hämta honom dunkar han huvudet i väggen.

21-årige Hans Eduard Szybilski förses med handfängsel innan han förs ombord på färjan Trelleborg-Sassnitz.

Det är juni 1938, Kristallnatten är fem månader bort. Att Nazitysklands judiska befolkning är satt under svår press är allmänt känt, men i Sverige är debatten om "judefrågan" hårt polariserad och antisemitismen relativt utbredd.

Hans Szybilski kom till Stockholm i februari 1937 som handelsresande för den brittiska regnrockstillverkaren Mackintosh. I maj 1937 lade han - som Ola Larsmo beskriver det i en utförlig DN-artikel om bland annat Szybilskis öde - "korten på bordet": han sökte uppehållstillstånd som flykting.

Ur brevet till Socialstyrelsens främlingsenhet:

"Jag var tvungen att lämna Tyskland och kan icke återvända dit utan att utsätta mig för straffåtgärder eller repressalier på grund av s.k. rasskändning".

Szybilski berättar att han har haft ett förhållande med en "arier", visserligen innan de antisemitiska Nürnberglagarna trädde i kraft 1935 men han befarar ändå "repressalier såsom skyddshäkte, konzentrationslager, organiserad misshandel o.d.".

Han berättar vidare att han har "privat blivit underrättad" om att han "hade att räkna med vidare åtgärder från 'Gestapo' i Berlin".

Socialstyrelsen: avslag.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181018:

Metro 18-10-13:

75 år sedan danska judar räddades till Sverige - Anna: "Så tacksam" till sidans topp

I veckan var det 75 år sedan drygt 7 000 danska judar räddades över sundet till Sverige. Anna Grüner, 91, i Malmö minns flykten som det vore i går.

Köpenhamn den 9 april 1940. Anna Grüner, som ska fylla 13, vaknar av höga ljud och tittar ut genom fönstret.

- Hela himlen var full av tyska flygmaskiner. De kastade ner lappar där det stod att om inte den danska regeringen ville samarbeta så skulle de fälla bomber över hela Köpenhamn. Jag var livrädd, säger Anna Grüner när hon minns tillbaka.

När Tyskland ockuperar Danmark väljer den danska regeringen att samarbeta och danska myndigheter kan fortsätta styra landet. Judarna lämnas till en början i fred.

- Så småningom vande vi oss vid att tyskarna gick på gatorna. Danskarna sa att vi var danska medborgare och inte skulle röras, säger Anna.

Annas pappa är skräddare men har svårt att få tag i tyger och blir sjuk så hon tvingas sluta skolan för att börja jobba och hjälpa till ekonomiskt. I augusti 1943 ökar danskarnas motstånd mot tyskarna. När danska regeringen vägrar att gå med allt hårdare krav och avbryter samarbetet inför tyskarna militära undantagstillstånd och krigslagar.

- Nu var det tyskarna som bestämde i Danmark helt och hållet, säger Anna.

Danska judar varnades

I många andra europeiska länder har judar redan deporterats. Werner Best, den tyska riksöverförmyndaren i Danmark, skickar i september 1943 ett telegram till Berlin och frågar vad man ska göra med de danska judarna. Det beslutas att de ska gripas natten mellan 1 och 2 oktober. Datumet är väl valt. Då är det sabbat och helg för det judiska nyåret, Rosh hashana.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180831:

Svenska Dagbladet 18-08-30:

Hur många flydde hit under andra världskriget? till sidans topp

"Under mellankrigstiden tillämpade Sverige en mycket restriktiv flyktingpolitik. Nästan ingen fick komma hit. Detta förändrades ju fullständigt under andra världskriget, men hur många flyktingar mottog vi egentligen under kriget?"

Frågeställaren har helt rätt: när nazismens brott mot mänskligheten började bli kända, och när flyktingar från grannländer sökte sig till Sverige, förändrades den tidigare så restriktiva flyktingpolitiken fullständigt.

Från Baltikum och övriga Norden flydde tiotusentals människor till Sverige: omkring 60 000 norrmän, omkring 16 000 danskar (varav 7 000 judar), mellan 20 000 och 25 000 ester, omkring 3 000 letter och några hundra litauer.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, svenska media via Eniro och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media främst via I Care och IRR, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, ENAR, Statewatch, Noborder och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Amnesty, FARR, Rosengrenska och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Josefin Åström, Hjalte Lagercrantz, Karin Nilsson Kelly, Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt.