fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Debatt och partipolitik

Polisen och tvångsmedel

Information från myndigheter och organisationer

Pressklipp saknas


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 190609:

Riksdagen 19-05-29:

Svar på skriftlig fråga: Lagen om särskild utlänningskontroll till sidans topp

Fråga 2018/19:665 av Adam Marttinen (SD)

Lagen om särskild utlänningskontroll har kommit att användas av Säkerhetspolisen på ett mer offensivt sätt än tidigare.

Flera personer ur den islamistiskt extremistiska miljön har omhändertagits av Säkerhetspolisen för att de antingen själva eller i samverkan med andra har ansetts utgöra ett allvarligt terrorhot.

Lagen är dock begränsad på ett otillfredsställande sätt. Utlänningar som utgör ett terrorhot och som ska utvisas kan både komma att få stanna i Sverige och få uppehållstillstånd under förutsättningar som fortsatt gör det möjligt för dem att planera, förbereda och utföra allvarliga terrorattentat. I dag får dessa utlänningar en anmälningsplikt hos polisen och är i övrigt på fri fot under uppsikt av en alltmer ansträngd polis och Säkerhetspolis.

Regeringen har annonserat en översyn av lagstiftningen för att utöka tiden i verkställighetsförvar samt att i vissa fall kunna använda elektronisk övervakning.

Sverigedemokraterna menar att det finns en påtaglig risk att dessa personer fortsatt utgör ett terrorhot efter tiden i verkställighetsförvar om de inte kan utvisas och anser att en anmälningsplikt hos polis eller elektronisk övervakning inte utgör ett hinder för att utföra allvarliga terrorattentat.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Är regeringen beredd att föreslå förändringar i lagen om särskild utlänningskontroll som innebär en möjlighet att behålla utlänningar som utgör ett terrorhot i förvar till dess att utvisning kan verkställas, eller kommer regeringen fortsatt att göra det möjligt för utlänningar som ska utvisas med stöd av lagen om särskild utlänningskontroll att vistas fritt i Sverige vid verkställighetshinder under fortsatt begränsade kontrollfunktioner?

Frågan med svar - delvis instämmande - av Statsrådet Mikael Damberg (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190503:

Riksdagen 19-04-26:

Interpellationsdebatt: En ansvarsfull migrationspolitik till sidans topp

Interpellation 2018/19:132 av Katarina Brännström (M)

Till följd av januariöverenskommelsen går nu S-MP-regeringen i en mer generös riktning när det gäller regelverket för familjeåterförening. Överenskommelsen kommer att innebära fler anhöriginvandrare och fler nya asylsökande, och framför allt ett budskap till omvärlden om att Sverige återgår till en generösare migrationspolitik.

Detta i ett läge då Sverige på några få år har tagit emot 300 000 asylsökande och då vi har områden runt om i landet med omfattande integrationsproblem - bidragsberoende, dåliga skolresultat och gängbrottslighet. Vi har därtill bostadsbrist och brist på kvalificerad personal i välfärden.

Min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson är:

Hur svarar regeringens förslag om utökad rätt till familjeåterförening mot det behov av en ansvarsfull migrationspolitik Sverige har?

Interpellation 2018/19:131 Åtgärder för ett bättre fungerande återvändande

Tiotusentals personer vistas i dag illegalt i Sverige. Bara i år och nästa år beräknas Migrationsverket överlämna över 20 000 fall till Polismyndigheten. Det handlar om personer som själva vägrar medverka till återvändandet. Polisen har svårt att verkställa utvisningsbeslut. Det finns därtill personer som vistas i landet olovligen utan att ha sökt asyl.

Att människor som inte har rätt att vistas i landet återvänder till sina hemländer är helt avgörande för den svenska migrationspolitikens långsiktiga trovärdighet.

Därför är det djupt olyckligt att såväl januariöverenskommelsen som regeringsförklaringen är tomma på förslag för att få återvändandet att fungera.

Min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson är:

Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att färre personer ska vistas i landet utan tillstånd till det?

Riksdagsdebatten med svar på båda frågorna av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190415:

Riksdagen 19-03-29:

Interpellationsdebatt: En fungerande återvändandepolitik till sidans topp

Interpellation 2018/19:103 av Maria Malmer Stenergard (M)

För att kunna upprätthålla en långsiktigt hållbar migrationspolitik måste asylsökande som efter en rättssäker prövning har fått ett avslagsbeslut återvända till sina hemländer så snabbt som möjligt.

Bara i år och nästa år beräknas Migrationsverket överlämna över 20 000 fall till Polismyndigheten. Det rör sig då om personer som inte självmant medverkar till återvändandet. Polisen har i sin tur mycket svårt att verkställa utvisningsbeslut. Därtill har vi personer som vistas illegalt i landet utan att ha sökt asyl. Vi har i Sverige ett framväxande skuggsamhälle förknippat med social utsatthet, illegalt arbete och kriminalitet.

De åtgärder som den förra regeringen Löfven har vidtagit på området har uppenbarligen inte varit tillräckliga.

I ett frågesvar den 6 februari 2019 nämner justitie- och migrationsminister att 70 000 före detta asylsökande har lämnat landet sedan 2014. Frågan här gäller dock inte de som har lämnat Sverige, utan de som befinner sig här utan rätt till det.

Mot denna bakgrund vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att fler personer som befinner sig illegalt i landet ska återvända till sina hemländer?

Vilken är tidsplanen för dessa åtgärder?

Riksdagsdebatten med svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190326:

Riksdagen 19-03-13:

Svar på skriftlig fråga: Migrationsverkets hantering av utvisningsbeslut till sidans topp

Fråga 2018/19:350 av Maria Malmer Stenergard (M)

Av uppgifter i medierna har det framgått att Migrationsverket sedan några år tillbaka inte överlämnar vissa utvisningsärenden till polisen. Det handlar om ärenden där personen inte vill medverka till ett frivilligt återvändande och där hemlandet enbart vill ta emot personer som återvänder frivilligt.

Detta är en oacceptabel hantering. Det är Polismyndighetens uppgift att verkställa utvisningsbeslut där personen inte återvänder frivilligt. Till sin hjälp, och för det fall det är nödvändigt för utvisningens genomförande, har Polismyndigheten möjlighet att använda vissa tvångsåtgärder. Exempel på tvångsåtgärder som kan aktualiseras är transport till en ambassad för att ordna med resehandlingar samt transport till en flygplats.

Mot denna bakgrund vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Vad gör ministern för att säkerställa att utvisningsärenden där personen inte frivilligt medverkar till återvändandet överlämnas till Polismyndigheten?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190318:

Riksdagen 19-03-01:

Interpellationsdebatt: Säkerheten på förvaren samt Regelverket för förvar till sidans topp

Interpellation Säkerheten på förvaren samt Interpellation 2018/19:61 Regelverket för förvar, båda av Arin Karapet (M)

Interpellation 2018/19:63 Säkerheten på förvaren

Förvar bör vara trygga och säkra platser både för boende och för anställda. Tyvärr är det inte så i dag. Det är alltför lätt att till exempel ta in farliga föremål och narkotika på förvaren i Sverige.

Migrationsverket har i en skrivelse till regeringen den 20 november 2017 efterlyst flera åtgärder för att komma till rätta med problemen. Bland annat vill man se möjlighet att visitera förvarstagna och möjlighet att genomsöka boenderum. Det saknas i dag lagstöd för detta, enligt Migrationsverket. Båda dessa åtgärder beskriver myndigheten som brådskande.

Därtill ger lagstiftningen i Sverige färre möjligheter att upprätthålla ordningen på förvar om man jämför med hur det ser ut i närliggande länder.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Avser ministern och regeringen att lägga förslag om möjlighet att visitera förvarstagna och genomsöka boenderum i enlighet med vad Migrationsverket ställde önskemål om i skrivelsen från november 2017?

Avser ministern och regeringen att ta initiativ för att förstärka säkerheten på förvaren i övrigt, exempelvis genom möjlighet till visitation och id-kontroll av besökare på förvaren?

Riksdagsdebatten med svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) på denna interpellation samt interpellationen Regelverket för förvar (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190302:

Riksdagen 19-02-15:

Svar på skriftlig fråga: Utvisningar till sidans topp

Fråga 2018/19:171 av Lars Beckman (M)

Den 27 januari 2016 förutspådde dåvarande inrikesminister Anders Ygeman i en intervju i SVT att uppemot 80 000 personer skulle utvisas från Sverige. Totalt ansökte cirka 163 000 personer om asyl i Sverige 2015. Regeringen räknade med att en stor del av dessa skulle komma att utvisas. Uppdraget om utvisningarna formulerades i regleringsbrev till polisen och Migrationsverket. Dock verkställde polisen i fjol enbart 4 000 ärenden som överlämnats från Migrationsverket. Året dessförinnan, 2017, rörde det sig om 4 200.

Med anledning av det ovanstående vill jag ställa följande fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Vad avser ministern att göra för att få återvändandet att fungera bättre än tidigare, eftersom många personer uppenbarligen befinner sig illegalt i Sverige?

Svar på frågan av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

(...) Regeringen har de senaste åren vidtagit en rad åtgärder för att öka återvändandet, både det frivilliga och det som sker med tvång. Myndigheterna har tilldelats extra medel och återvändandesambandsmän har placerats ut på ambassader i ett antal nyckelländer. Dialogen med mottagarländer har bland annat resulterat i ett samförståndsavtal om återtagande med Afghanistan. Vidare har antalet förvarsplatser ökat och kommer under våren att uppgå till 457 stycken, vilket är en ökning med 80 procent sedan 2016. Polismyndigheten har sedan 1 juli 2018 fått utökade möjligheter att kontrollera att arbetsgivare inte anställer personer som saknar erforderliga tillstånd. Utöver detta bereds för närvarande betänkandet Klarlagd identitet i regeringskansliet. Förslagen däri syftar bland annat till att effektivisera Polismyndighetens arbete med återvändande.

De senaste åren har präglats av en hög takt i återvändandet. Under åren 2014 - 2018 lämnade mer än 70 000 före detta asylsökande Sverige, antingen till sitt hemland eller till ett annat EU-land i enlighet med Dublinförordningen.

Det är mer än 1000 personer per månad.

(...)

Hela svaret (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190219:

Riksdagen 19-02-06:

Svar på skriftlig fråga: Förvar i norra Sverige till sidans topp

Fråga 2018/19:103 av Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Det råder en stor brist på förvarsplatser i Sverige. Det vittnar både polisen och Migrationsverket om. Moderaterna och Kristdemokraterna satsar särskilt på fler förvarsplatser i den budget för 2019 som riksdagen har fattat beslut om.

Vi har därtill från Moderaterna i flera år påpekat behovet av ett nytt förvar i norra Sverige. Det mest nordliga förvaret i Sverige i dag finns i Gävle. Det betyder långa resvägar, särskilt för polisen.

Migrationsverket har ett pågående arbete med att inrätta ett nytt förvar i norra Sverige. Detta arbete går dock trögt. Under första halvåret 2018 var arbetet inriktat på en befintlig anläggning i Östersund. Detta projekt lades dock ner sedan polisen gett besked om att placeringen i Östersund var olämplig. Ett nytt arbete påbörjades.

Fortfarande finns det, såvitt känt, ingen tidsplan för när ett nytt förvar i norra Sverige kan finnas på plats.

Min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson är:

När kommer det att finnas ett nytt förvar i norra Sverige på plats?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

(...) När den rödgröna regeringen tillträdde 2014 hade Migrationsverket 257 förvarsplatser. Regeringen förutsåg tidigt ett ökat behov av förvarsplatser och gav därför Migrationsverket i uppdrag att skapa 100 nya förvarsplatser. Förra året fick Migrationsverket i uppdrag att fortsätta att utöka platserna till minst 456. I planeringen för utökningen av förvarsplatser under 2018 skulle Migrationsverket beakta behovet av förvarsplatser i norra Sverige.

(...)

Hela svaret (Extern länk)

Se även:

Riksdagens frågestund 19-02-14, i anförande 44-47 diskuteras förvaren - notera ministerns uppgiften om kostnaden 1.3 miljoner per plats (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 19-02-06:

Svar på skriftlig fråga: Id-kontroll och visitation av besökare till boende på förvar till sidans topp

Fråga 2018/19:81 av Johan Forssell (M)

Det finns i dag ett antal brister när det gäller regelverket för säkerhet på förvaren i Sverige. Konsekvenserna är flera. Det är till exempel alltför lätt att ta in farliga föremål och narkotika på förvaren.

Om man ser till regelverken i närliggande länder ger de fler möjligheter till kontroller inom ramen för förvarsverksamheten än vad det svenska regelverket gör. Det finns till exempel i Finland, Norge, Danmark och Tyskland möjlighet att genomföra id-kontroll och visitation av besökare till boende på förvar. Så är inte fallet i Sverige.

Min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson är:

Avser ministern och regeringen att vidta åtgärder för att det även i Sverige ska finnas möjlighet till id-kontroll och visitation av besökare till boende på förvar?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

(...) En person som hålls i förvar ska ges möjlighet att ta emot besök om besöket inte försvårar verksamheten. Av lagförarbetena framgår att förvarstagna personer ska ha en i princip obegränsad rätt att ha kontakt med personer utanför förvarslokalen. Detta framgår också av EU:s mottagandedirektiv.

Med detta i beaktande kan det inte anses vara befogat att regelmässigt avkräva besökare en id-handling. Ett sådant krav skulle försämra möjligheterna att ta emot besök och därmed begränsa de lagstadgade rättigheterna för förvarstagna personer.

Samtidigt så är det viktigt att se till att tex farliga föremål eller narkotika inte kommer in på förvaren. Migrationsverket har därför möjlighet att efter avslutat besök visitera den förvarstagne om det finns skälig misstanke att personen bär på sig något han eller hon inte får inneha. Om det är nödvändigt med hänsyn till säkerheten får också ett besök övervakas. Något önskemål om att kunna visitera också den besökande har inte inkommit från Migrationsverket.

(...)

Hela svaret (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 19-02-13:

Svar på skriftlig fråga: Utökade befogenheter vid inre utlänningskontroll till sidans topp

Fråga 2018/19:104 av Katarina Brännström (M)

Inre utlänningskontroll är ett viktigt verktyg för att kunna hitta människor som vistas här i landet utan tillstånd och som ska utvisas till sina hemländer.

I en statlig utredning som presenterades 2017 (Klarlagd identitet, SOU 2017:93) föreslås åtgärder som har betydelse vid inre utlänningskontroll. Enligt ett förslag i utredningen ska polisen ges utökad möjlighet att i identifieringssyfte ta fingeravtryck och omhänderta id-handlingar. Utredningen har remissbehandlats.

Min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson är:

När finns på plats en lagstiftning som ger polisen utökad möjlighet att i identifieringssyfte ta fotografier och omhänderta id-handlingar?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

För att kunna upprätthålla en långsiktigt hållbar migrationspolitik är det angeläget dels att asylprövningen är rättssäker och effektiv och dels att återvändandet fungerar. Verkställigheten av beslut om avvisning eller utvisning försvåras av att många saknar identitetshandlingar. Det är det viktigt att myndigheterna har verktygför att arbeta med personer som inte vill medverka till att deras identitet klarläggs.

I utredningsbetänkandet Klarlagd identitet föreslås bland annat att Polismyndigheten, i samband med inre utlänningskontroll, ska ges utökade möjligheter att dels ta fingeravtryck, dels omhänderta pass eller andra identitetshandlingar. Vidare berör utredaren just digitala media i syfte att utreda en persons identitet. Det lämnas dock inga förslag på detta område.

Betänkandet Klarlagd identitet och remissynpunkterna bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Se även:

Riksdagen 19-02-06, fråga av Johan Forssell (M): Åtgärder för att få fler personer som nekats uppehållstillstånd att lämna landet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180819:

Riksdagen 18-08-16:

Svar på skriftlig fråga: Återvändande av marockanska medborgare utan asylskäl till sidans topp

Fråga 2017/18:1599 av Erik Andersson (M)

Hundratals marockanska pojkar och unga män har de senaste åren tagit sig olagligt till Sverige. Många lever idag på gatan i ett skuggsamhälle som präglas av grov kriminalitet och som utgör ett allt större problem för svenska myndigheter.

Trots att antalet asylsökande minskade under 2017 ökade antalet ensamkommande asylsökande barn från Marocko jämfört med 2016. I maj 2016 slöts ett avtal mellan Sverige och Marocko, vilket var tänkt att underlätta återvändandet av de marockanska medborgare som saknar asylskäl men ändå befinner sig i Sverige.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:

Vilka åtgärder har statsrådet redan vidtagit och vad avser statsrådet göra framöver för att säkerställa att de marockanska barn och ungdomar som befinner sig i Sverige utan asylskäl återvänder till Marocko?

Svar på frågan av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Regeringen har under mandatperioden haft återkommande dialoger med marockanska företrädare och återvändandet har nu ökat avsevärt. Som Erik Andersson skriver finns det sedan 2017 en upparbetad procedur mellan Sverige och Marocko för att underlätta identifiering och utfärda resehandlingar för dem som inte har rätt att vistas i Sverige. Samarbetet med Marocko fungerar i dag väl, och förra året verkställdes 170 av- och utvisningsbeslut till Marocko, vilket kan jämföras med 110 beslut 2016 och 63 beslut 2015.

(...)

Hela svaret (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180625:

Riksdagen 18-06-14:

Svar på skriftlig fråga: Visitering av besökare på Migrationsverkets förvar till sidans topp

Fråga 2017/18:1446 av Lotta Finstorp (M) till Statsrådet Heléne Fritzon (S)

Migrationen är i dag en av de mest angelägna samhällsfrågorna. Legitimiteten för asylsystemet är av största vikt och därför måste prövningen vara rättssäker och ett avslag följas av avvisning.

De som fått avslag, men som av olika skäl kan antas försvåra återvändandet, kan tas i förvar hos Migrationsverket i väntan på verkställighet.

Eftersom förvaren inte tillhör kriminalvården utan Migrationsverket kan de inte likställas med ett häkte eller fängelse. Däremot ska personer som förts dit inte kunna lämna anläggningen.

Den förvarstagne har rätt att ta emot besök, men i dag finns det en oklarhet i hur vida förvaret har rätt att vid misstanke visitera besökaren.

Att föra in allmänfarliga objekt på förvaret skulle kunna medföra stor risk för såväl försvarstagna som Migrationsverkets personal. Besöksavdelningen måste därför ses som en del av förvarslokalen och ingen, vare sig besökare eller förvarstagna, ska ha rätt att föra in föremål som menligt kan inverka på verksamheten.

Med anledning av ovan vill jag fråga statsrådet Heléne Fritzon:

Anser statsrådet att detta är en för Migrationsverket angelägen fråga, och är det nödvändigt att se över lagstiftningen för att möjliggöra detta?

Fråga 1447 av Lotta Finstorp: Krav på id-handling vid besök hos Migrationsverkets förvar, samt svar på båda frågorna av statsrådet Heléne Fritzon (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180119:

Riksdagen 17-12-28:

Svar på skriftlig fråga: Verkställda utvisningar till sidans topp

Fråga 2017/18:503 av Lars Beckman (M)

I Sverige är det ett stort antal personer som har fått ett beslut om att de inte får uppehållstillstånd i Sverige och ska då enligt gällande lagstiftning lämna vårt land.

Bara under 2016 överlämnades över 8 000 utvisningsärenden till polisen, varav uppemot 6 000 rörde personer som avvikit. På fem år beräknar Migrationsverket överlämna fler än 60 000 utvisningsärenden till polisen. I 50 000 fall rör det sig om personer som avvikit. Antalet utvisningsärenden som överlämnas till polisen kommer alltså att öka markant de kommande fem åren.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Heléne Fritzon:

Vad avser statsrådet och regeringen att vidta för åtgärder för att påskynda antalet verkställda utvisningar av de personer som inte har rätt att vistas i Sverige?

Svar på frågan av statsrådet Heléne Fritzon (S)

(...) Utredningen om ett effektivare återvändande överlämnade den 29 november sitt betänkande. Utredningen föreslår ett flertal åtgärder för att bättre kunna identifiera personer. Det föreslås bl.a. att Polismyndigheten, i samband med inre utlänningskontroll, ges utökade möjligheter att dels ta fingeravtryck, dels omhänderta pass eller andra identitetshandlingar. Förslagen ska nu ut på remiss.

Kapaciteten vid landets förvar har ökat med 100 platser från den 1 oktober 2016, vilket innebär en ökning med 40 procent, från 257 till 357. Regeringen tillför nu ytterligare medel till Migrationsverket för skapandet av ännu fler förvarsplatser, 114 mnkr för 2018, 199 mnkr för 2019 och därefter 76 mnkr årligen. Den ökade medelstilldelningen ger förutsättningar för ungefär 200 ytterligare platser.

(...)

Hela svaret (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171208:

Riksdagen 17-12-05:

Interpellationsdebatt: Unga utan asylskäl till sidans topp

Interpellation 2017/18:135 av Johan Forssell (M)

Sverige har under senaste åren tagit emot ett stort antal asylsökande barn och ungdomar utan vårdnadshavare. Under 2015 uppgick antalet asylsökande till över 35 000 barn och ungdomar. Merparten har kommit från Afghanistan, men Sverige har även tagit emot många barn och ungdomar från bland annat Syrien, Somalia, Eritrea, Irak och Marocko.

Sedan 2015 har antalet asylsökande barn utan vårdnadshavare till Sverige minskat kraftigt, men en grupp utmärker sig. Under 2017 har fler marockanska barn utan vårdnadshavare sökt asyl än under 2016. Mellan januari och september i år har Migrationsverket registrerat 189 asylsökande från Marocko, som utgett sig vara barn utan vårdnadshavare.

Denna grupp saknar ofta asylskäl och beviljas därför sällan asyl. Enligt Migrationsverkets statistik är det endast tre procent av alla som söker asyl som får bifall från Migrationsverket. Många får heller inte sin asylansökan prövad då de hinner avvika innan beslut fattas. Dessutom uppger gränspolisen att ett stort antal barn och ungdomar undviker att söka asyl för att inte blir registrerade hos Migrationsverket.

Många unga som inte har asylskäl riskerar att hamna i riskmiljöer präglade av kriminalitet, droger och ohälsa. Gränspolisen har vittnat om unga pojkar som hamnar i grov kriminalitet och att utsattheten för gruppen ökar.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till statsrådet Heléne Fritzon:

1. Vad ämnar statsrådet och regeringen göra för att korta handläggningstiderna för grupper där det är uppenbart att asylskäl saknas?

1. Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att säkerställa att unga marockanska medborgare i asylprocessen inte lever på gatan?

Riksdagsdebatten med svar av Statsrådet Heléne Fritzon (S) (Extern länk)

Se även: Interpellation 2017/18:134 Arbetet med återvändande av Johan Forssell (M) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171027:

Riksdagen 17-10-12:

Statsministerns frågestund: Mattias Karlsson (SD) om terrorister och asylsökande till sidans topp

Herr talman! Det har nu gått ett halvår sedan 20 svenskar dödades eller lemlästades i hjärtat av vår huvudstad, bland dem en elvaårig flicka som var på väg för att möta sin mamma.

Av allt att döma utfördes terrordådet av en person som uppehöll sig illegalt i Sverige, en person som alltså inte borde ha befunnit sig i vårt land över huvud taget eller som åtminstone borde ha suttit i förvar men som i stället kunde röra sig fritt och planera sitt dåd.

Sverigedemokraterna har sedan 2010 presenterat en mängd förslag för att stoppa inflödet av illegala invandrare och för att effektivisera avvisningen av dem som redan befinner sig i landet.

Riksdagsdebatten, se anförande 5 och framåt (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171001:

Riksdagen 17-08-31:

Svar på skriftlig fråga: Inre utlänningskontroll till sidans topp

Fråga 2016/17:1809 av Boriana Åberg (M)

I samband med demonstrationen på Mynttorget har den högst rimliga frågan väckts om inte polisen borde ha gjort så kallade inre utlänningskontroller i anslutning till demonstrationen.

Via sociala medier har polisens yttre befäl på Södermalm svarat att det inte är praktiskt möjligt i nuläget. Som skäl anger det yttre befälet: "Med tanke på att många folkvalda politiker är där och stödjer manifestationen så saknas nog den politiska viljan nu."

Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:

Vilka åtgärder vidtar ministern för att säkerställa att polisens ingripanden vid demonstrationer styrs av lagen och inte den för tillfället rådande politiska viljan?

Svar av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Polisen ska upprätthålla lagen, och det inkluderar givetvis även utlänningslagens bestämmelser. När det gäller den demonstration som Boriana Åberg syftar på har Polismyndigheten på bland annat sin webbplats förklarat vilka omständigheter och överväganden som styr deras arbete på platsen. Som minister varken kan eller ska jag styra hur polisen sköter sitt operativa arbete och jag har fullt förtroende för att man fattar de beslut som man anser är korrekta och nödvändiga.

Regeringen har varit mycket tydlig med att ordning och reda ska råda i asylsystemet och att den som har fått ett avslag på sin ansökan ska återvända. I regleringsbrevet avseende Polismyndigheten för 2017 betonade regeringen tydligt vikten av såväl en effektiv, rättssäker och ändamålsenlig inre utlänningskontroll som åtgärder för ett ökat återvändande. Hittills i år så har 7 600 asylsökande som har fått ett av- eller utvisningsbeslut lämnat Sverige.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170530:

Riksdagen 17-05-23:

Svar på skriftlig fråga: Rymningar från Migrationsverkets förvar till sidans topp

Fråga 2016/17:1399 av Markus Wiechel (SD)

Efter en granskning gjord av Svenska Dagbladet visar det sig att 257 personer har rymt från Migrationsverkets fem stängda förvar i landet sedan 2010. Rymningarna har skett på olika sätt, men det finns fall då de har innefattat hot eller våldsamheter, och i vissa fall har tillhyggen som yxor, kofotar och sågblad använts.

Migrationsverkets främsta uppdrag på detta område är att hålla dem som satts i förvar inlåsta för att man ska kunna verkställa utvisningsbeslut. Det är alltså ett åtagande som myndigheten i dagsläget inte klarar av.

Med anledning av att regeringen även tidigare ställts till svars från Sverigedemokraterna om vad den gör för att förhindra att personer med av- eller utvisningsbeslut avviker önskas justitie- och migrationsminister Morgan Johansson svara på följande fråga:

Vad gör ministern och regeringen för att rymningar från den här typen av anläggningar framöver inte ska ske?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170424:

Riksdagen 17-04-12:

Svar på skriftlig fråga: Inre utlänningskontroll till sidans topp

Fråga 2016/17:1170 av Johan Forssell (M)

Antalet inre utlänningskontroller har minskat det senaste året. Enligt siffror från polisen har antalet inre utlänningskontroller minskat i antal från 23 652 år 2015 till förra året 18 857. Att antalet kontroller minskat är beklagligt, då antalet personer som upprätthåller sig i Sverige olagligt antas öka under de kommande åren. Migrationsverket beräknar i sin prognos från februari 2017 att antalet som kan komma att avvika de närmaste åren kommer uppgå till totalt ca 49 000 personer år 2021. Nästa år beräknas cirka 12 400 personer avvika.

Statsrådet Anders Ygeman har hävdat att kontrollerna blivit effektivare. Detta senast i en artikel i Aftonbladet den 7 mars. Jag anser att det är positivt att kontrollerna blivit mer effektiva. Jag har själv försökt att närmare undersöka hur stor denna effektivitetsförbättring är hos polisen men utan ett tydligt resultat. Jag skulle därför vilja få klarhet i de siffror som statsrådet Anders Ygeman hänvisar till när han hävdar att kontrollerna blivit mer effektiva.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:

Kan statsrådet redogöra för hur stor effektivitetsförbättringen varit för den inre utlänningskontrollen?

Läs mer (Extern länk)

Svar av statsrådet Anders Ygeman (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170410:

Riksdagen 17-04-07:

Svar på skriftlig fråga: Grovt organiserande av människosmuggling till sidans topp

Fråga 2016/17:1158 av Johan Forssell (M)

Högsta domstolen, HD, har i ett beslut den 29 mars 2017 prövat hur långt straffbestämmelsen om grovt organiserande av människosmuggling sträcker sig.

Bakgrunden var misstankar mot två personer om att de, mot ersättning och med stöd av oriktiga uppgifter, hos Migrationsverket har ansökt om arbets- och uppehållstillstånd för ett antal personer, som sedan med hjälp av dessa tillstånd rest till Sverige för att vistas eller söka asyl här.

HD (majoriteten) slog fast att straffbestämmelsen inte kunde anses omfatta ett fall som det aktuella. Två ledamöter var skiljaktiga och kom till motsatt slutsats.

HD:s beslut visar på ett uppenbart behov av ny lagstiftning. Brottet grovt organiserande av människosmuggling måste givetvis kunna aktualiseras i ett fall då tillstånden för inresa till Sverige är utfärdade med falska uppgifter som grund.

Jag vill därför ställa följande fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att utöka det kriminaliserade området rörande grovt organiserande av människosmuggling så att det också omfattar ett fall som det ovan beskrivna?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 17-03-29:

Svar på skriftlig fråga: Förvar av barn till sidans topp

Fråga 2016/17:1091 av Christina Höj Larsen (V)

EU:s flyktingkommissionär Dimitris Avramopoulos uppmanade nyligen medlemsstaterna att göra mer för att deportera dem som fått avslag på asylansökan. Bland kommissionens uppmaningar finns en rekommendation om utökad användning av förvar. Kommissionen menar att medlemsstaterna bör anpassa sina lagstiftningar så att de möjliggör att hålla människor i förvar under initialt sex månader, vilket sedan kan förlängas till arton månader. Vidare rekommenderar kommissionen staterna att i bedömningen av barnets bästa systematiskt beakta om återvändande till ursprungslandet kan vara i barnets bästa. Kommissionen uppmanar också medlemsstaterna att i sin lagstiftning möjliggöra för att sätta barn i förvar.

UNHCR är tydliga med att barn inte bör hållas i förvar som konsekvens av att de har migrerat. Det kan aldrig vara förenligt med barnets bästa enligt UNHCR, som också har stöd av UNICEF, FN:s barnrättskommitté och FN:s specialrapportör mot tortyr.

Nyligen publicerade studier visar att placering i förvar försämrar barns psykologiska och fysiska välbefinnande och skadar deras kognitiva utveckling. Barn i förvar riskerar att drabbas av ångest och depression samt uppvisar ofta tecken på posttraumatisk stress. Det finns heller inga belägg för att placerande av barn i förvar fungerar avskräckande för andra som planerar att migrera.

Sverige har vid flera tillfällen fått kritik för att barn placeras i förvar, bland annat av FN:s kommitté mot tortyr. Kommittén kritiserar Sverige för att ofta använda förvarstagande utan att pröva den lindrigare åtgärden anmälningsplikt och menar att förvarstagandet dessutom ofta är onödigt långvarigt. Kommittén kritiserar också att asylsökande placeras i polishäkten. Regeringen har att välja mellan att lyssna på flera FN-organ och respektera barnets bästa, eller att välja EU-kommissionens repressiva linje.

Mot denna bakgrund vill jag fråga inrikesminister Anders Ygeman:

Avser statsrådet att verka för att Sverige står upp för innebörden i principen om barnets bästa och motsätta sig EU-kommissionens förslag?

Frågan med svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170224:

Riksdagen 17-02-16:

Frågestund: Fd asylsökande som inte lämnar landet till sidans topp

Anf. 29 Markus Wiechel (SD)

Fru talman! Min fråga går till Mikael Damberg.

Under 2015 tog Sverige emot omkring 160 000 asylsökande, varav hälften beräknas få stanna i Sverige legalt. Redan sedan tidigare befinner sig flera av dem som har fått avslag på sin ansökan i Sverige illegalt. Man har gjort en beräkning som visar att uppemot 49 000 asylsökande inom kort kan komma att gå under jorden. Detta kommer som bekant att påverka samhällsekonomin, bland annat då de behöver någon form av försörjning. Det kan handla om svartarbete, vilket dumpar lönerna för de enklaste jobben, eller kriminalitet. De kan även komma att använda sig av vår välfärd och av de förmåner som illegala migranter erbjuds i Sverige.

Min fråga är vad regeringen avser att göra för att säkerställa att de som har fått avslag på sin asylansökan också lämnar landet.

Anf. 30 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Fru talman! Vi vet att antalet asylsökande som sökte sig till Sverige under 2015 var rekordhögt. Därför vidtog regeringen åtgärder för att se till att det blev en hanterbar nivå men också för att se till att fler länder i Europa skulle ta ett mer solidariskt ansvar för flyktingmottagandet.

Vi har en lagstiftning i Sverige som innebär att varje enskilt fall prövas. Det betyder att det sker en individuell prövning. Om man har rätt att stanna i Sverige får man göra det. Då är det viktigt att man så snabbt som möjligt får möjlighet att etablera sig, validera sina kunskaper och jobba med tidig språkutbildning för att komma i jobb och komma in i det svenska samhället.

Får man ett nej på sin ansökan innebär det att man ska återvända. Vi ser nu en ökning av antalet återvändande. Men mer måste göras så att de människor som får ett nej lämnar Sverige och återvänder till sina länder.

Protokollet, se anförande 29-32 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170214:

Europarådets mr-kommissionär 17-01-31:

High time for states to invest in alternatives to migrant detention till sidans topp

The use of migrant detention across Europe, whether for the purpose of stopping asylum seekers and other migrants entering a country or for removing them, has long been a serious human rights concern. I have repeatedly spoken out against the pan-European trend of criminalisation of asylum seekers and migrants, of which detention is a key part. Detention is a far-reaching interference with migrants' right to liberty. Experts have confirmed its very harmful effects on the mental health of migrants, especially children, who often experience detention as shocking, and even traumatising.

For this reason, it is imperative that states work towards the abolition of migrant detention. This does not mean giving up on managing one's borders, including decisions over who enters a country and who can stay. It means investing in alternative measures to manage migration effectively, which are not as far-reaching and harmful as detention. Thanks to the important work of civil society organisations, national human rights structures, the EU Fundamental Rights Agency, the UN and the Council of Europe, the past few years have seen an upsurge in discussions about alternatives to immigration detention.

However, states' reactions to the increased arrival of migrants in Europe are threatening past progress. One of the first actions taken under the 2016 EU-Turkey statement was to close off several reception facilities ("hotspots") on the Greek islands with fences, effectively making them detention centres - a practice which has been partially reversed since then. This month, the Hungarian government said it would make preparations to urgently reinstate mandatory migration detention. In Italy, plans to open sixteen new detention centres were reported. While European states increasingly feel the need to control - and to be seen to control - their borders, this cannot mean falling back on detention as a knee-jerk reaction.

The legal and policy imperatives for alternatives to detention

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 161208:

Socialhögskolan 16-12-02:

Uttalande med anledning av polisens begäran av sekretessbelagda uppgifter till sidans topp

Nyligen lämnade socialtjänsten i Malmö på polisens begäran ut sekretessbelagda uppgifter om papperslösa familjer. Denna begäran var en del av polisens intensifierade arbete med att söka efter och avvisa personer som lever i papperslöshet. Således agerade Malmös socialtjänst som polisens förlängda arm.

Från Socialhögskolans sida vill vi lyfta fram vikten av ett professionsetiskt perspektiv, vilket innebär att människovärdesprincipen är en grundläggande utgångspunkt i socialt arbete som profession och akademiskt ämne. Detta innebär att socialt arbete och polisarbete inte är eller bör vara samma sak. Socialtjänsten finns som ett skyddsnät för dem i vårt samhälle som av olika anledningar befinner sig i utsatta situationer. Gällande papperslösa personer vet vi sedan länge, genom forskning och erfarenheter, att detta är en grupp som lever under extremt svåra levnadsvillkor. Det handlar om fattigdom, bostadslöshet, stress och oro inför framtiden i kombination med traumatiska erfarenheter från ursprungslandet och under flykten till Sverige. Vidare har Sverige ratificerat Barnkonventionen, och all rättsanvändning ska genomsyras av principen om barnets bästa. I Socialtjänstlagen finns även principen om barnets bästa inskriven, och i alla beslut som rör barn ska principen om barnets bästa utredas och beaktas.

Vi ser också att det pågår en kamp för just detta, att som socialarbetare främst se till de utsattas behov. Socionomer som organiserar sig, socionomstudenter som protesterar mot angiveri och enskilda socialarbetare som höjer sina röster i debatten. Från Socialhögskolans sida ger vi vårt fulla stöd till dessa och liknande initiativ som syftar till att tydliggöra människovärdesprincipen i socialt arbete samt kämpa för att de som befinner sig i utsatta positioner ska få stöd och hjälp av socialarbetare - utan att behöva oroa sig om deras uppgifter kommer överlämnas till polis.

Uttalandet samt förtydligande från prefekterna (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160914:

Riksdagen 16-08-23:

Svar på skriftlig fråga: Ett fungerande återvändande till sidans topp

Fråga 2015/16:1496 av Johan Forssell (M)

Det måste vara en skillnad mellan ett ja och ett nej i asylprocessen. Det innebär att den som nekas asyl måste återvända till sitt hemland. Detta är av stor vikt för trovärdigheten till systemet och grunden för en reglerad invandring.

Moderaterna har tidigare varnat för att många människor som nekas asyl kommer stannar kvar i landet om inte verkningsfulla åtgärder vidtas. Nu rapporterar också SVT om problematiken (27/7-16). Enligt SVT:s beräkning rör det sig om cirka 40 000 ärenden som Polisen har fått överlämnade från Migrationsverket som riskerar att bli ouppklarade fram till och med år 2020.

De åtgärder regeringen hittills har vidtagit är inte på något sätt tillräckliga ställt mot problematiken. Det framgår bl.a. av polisens prognos. Polisen, som redan har nära 20 000 öppna återvändandeärenden att arbeta med och hela tiden har ett inflöde av nya ärenden, beräknar att nu under år 2016 verkställa enbart omkring 4 000 av- och utvisningsbeslut.

Min fråga till statsrådet Anders Ygeman är; Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet och regeringen vidta för att få återvändandet att fungera?

Svar av Statsrådet Anders Ygeman (S) (Extern länk)

Se även:

Svar på skriftlig fråga 2015/16:1499 av Johan Forssell (M): Kartläggning av antalet människor utan tillstånd att vistas i Sverige (Extern länk)

Svar på skriftlig fråga 2015/16:1494 av Johan Forssell (M): Nya förvarsplatser (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, svenska media via Eniro och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media främst via I Care och IRR, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, ENAR, Statewatch, Noborder och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Amnesty, FARR, Rosengrenska och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Josefin Åström, Hjalte Lagercrantz, Karin Nilsson Kelly, Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt.