fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Debatt och partipolitik

Polisen och tvångsmedel

Information från myndigheter och organisationer

Pressklipp saknas


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 190609:

Riksdagen 19-05-29:

Svar på skriftlig fråga: Lagen om särskild utlänningskontroll till sidans topp

Fråga 2018/19:665 av Adam Marttinen (SD)

Lagen om särskild utlänningskontroll har kommit att användas av Säkerhetspolisen på ett mer offensivt sätt än tidigare.

Flera personer ur den islamistiskt extremistiska miljön har omhändertagits av Säkerhetspolisen för att de antingen själva eller i samverkan med andra har ansetts utgöra ett allvarligt terrorhot.

Lagen är dock begränsad på ett otillfredsställande sätt. Utlänningar som utgör ett terrorhot och som ska utvisas kan både komma att få stanna i Sverige och få uppehållstillstånd under förutsättningar som fortsatt gör det möjligt för dem att planera, förbereda och utföra allvarliga terrorattentat. I dag får dessa utlänningar en anmälningsplikt hos polisen och är i övrigt på fri fot under uppsikt av en alltmer ansträngd polis och Säkerhetspolis.

Regeringen har annonserat en översyn av lagstiftningen för att utöka tiden i verkställighetsförvar samt att i vissa fall kunna använda elektronisk övervakning.

Sverigedemokraterna menar att det finns en påtaglig risk att dessa personer fortsatt utgör ett terrorhot efter tiden i verkställighetsförvar om de inte kan utvisas och anser att en anmälningsplikt hos polis eller elektronisk övervakning inte utgör ett hinder för att utföra allvarliga terrorattentat.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Är regeringen beredd att föreslå förändringar i lagen om särskild utlänningskontroll som innebär en möjlighet att behålla utlänningar som utgör ett terrorhot i förvar till dess att utvisning kan verkställas, eller kommer regeringen fortsatt att göra det möjligt för utlänningar som ska utvisas med stöd av lagen om särskild utlänningskontroll att vistas fritt i Sverige vid verkställighetshinder under fortsatt begränsade kontrollfunktioner?

Frågan med svar - delvis instämmande - av Statsrådet Mikael Damberg (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190503:

Riksdagen 19-04-26:

Interpellationsdebatt: En ansvarsfull migrationspolitik till sidans topp

Interpellation 2018/19:132 av Katarina Brännström (M)

Till följd av januariöverenskommelsen går nu S-MP-regeringen i en mer generös riktning när det gäller regelverket för familjeåterförening. Överenskommelsen kommer att innebära fler anhöriginvandrare och fler nya asylsökande, och framför allt ett budskap till omvärlden om att Sverige återgår till en generösare migrationspolitik.

Detta i ett läge då Sverige på några få år har tagit emot 300 000 asylsökande och då vi har områden runt om i landet med omfattande integrationsproblem - bidragsberoende, dåliga skolresultat och gängbrottslighet. Vi har därtill bostadsbrist och brist på kvalificerad personal i välfärden.

Min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson är:

Hur svarar regeringens förslag om utökad rätt till familjeåterförening mot det behov av en ansvarsfull migrationspolitik Sverige har?

Interpellation 2018/19:131 Åtgärder för ett bättre fungerande återvändande

Tiotusentals personer vistas i dag illegalt i Sverige. Bara i år och nästa år beräknas Migrationsverket överlämna över 20 000 fall till Polismyndigheten. Det handlar om personer som själva vägrar medverka till återvändandet. Polisen har svårt att verkställa utvisningsbeslut. Det finns därtill personer som vistas i landet olovligen utan att ha sökt asyl.

Att människor som inte har rätt att vistas i landet återvänder till sina hemländer är helt avgörande för den svenska migrationspolitikens långsiktiga trovärdighet.

Därför är det djupt olyckligt att såväl januariöverenskommelsen som regeringsförklaringen är tomma på förslag för att få återvändandet att fungera.

Min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson är:

Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att färre personer ska vistas i landet utan tillstånd till det?

Riksdagsdebatten med svar på båda frågorna av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190415:

Riksdagen 19-03-29:

Interpellationsdebatt: En fungerande återvändandepolitik till sidans topp

Interpellation 2018/19:103 av Maria Malmer Stenergard (M)

För att kunna upprätthålla en långsiktigt hållbar migrationspolitik måste asylsökande som efter en rättssäker prövning har fått ett avslagsbeslut återvända till sina hemländer så snabbt som möjligt.

Bara i år och nästa år beräknas Migrationsverket överlämna över 20 000 fall till Polismyndigheten. Det rör sig då om personer som inte självmant medverkar till återvändandet. Polisen har i sin tur mycket svårt att verkställa utvisningsbeslut. Därtill har vi personer som vistas illegalt i landet utan att ha sökt asyl. Vi har i Sverige ett framväxande skuggsamhälle förknippat med social utsatthet, illegalt arbete och kriminalitet.

De åtgärder som den förra regeringen Löfven har vidtagit på området har uppenbarligen inte varit tillräckliga.

I ett frågesvar den 6 februari 2019 nämner justitie- och migrationsminister att 70 000 före detta asylsökande har lämnat landet sedan 2014. Frågan här gäller dock inte de som har lämnat Sverige, utan de som befinner sig här utan rätt till det.

Mot denna bakgrund vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att fler personer som befinner sig illegalt i landet ska återvända till sina hemländer?

Vilken är tidsplanen för dessa åtgärder?

Riksdagsdebatten med svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190326:

Riksdagen 19-03-13:

Svar på skriftlig fråga: Migrationsverkets hantering av utvisningsbeslut till sidans topp

Fråga 2018/19:350 av Maria Malmer Stenergard (M)

Av uppgifter i medierna har det framgått att Migrationsverket sedan några år tillbaka inte överlämnar vissa utvisningsärenden till polisen. Det handlar om ärenden där personen inte vill medverka till ett frivilligt återvändande och där hemlandet enbart vill ta emot personer som återvänder frivilligt.

Detta är en oacceptabel hantering. Det är Polismyndighetens uppgift att verkställa utvisningsbeslut där personen inte återvänder frivilligt. Till sin hjälp, och för det fall det är nödvändigt för utvisningens genomförande, har Polismyndigheten möjlighet att använda vissa tvångsåtgärder. Exempel på tvångsåtgärder som kan aktualiseras är transport till en ambassad för att ordna med resehandlingar samt transport till en flygplats.

Mot denna bakgrund vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Vad gör ministern för att säkerställa att utvisningsärenden där personen inte frivilligt medverkar till återvändandet överlämnas till Polismyndigheten?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190318:

Riksdagen 19-03-01:

Interpellationsdebatt: Säkerheten på förvaren samt Regelverket för förvar till sidans topp

Interpellation Säkerheten på förvaren samt Interpellation 2018/19:61 Regelverket för förvar, båda av Arin Karapet (M)

Interpellation 2018/19:63 Säkerheten på förvaren

Förvar bör vara trygga och säkra platser både för boende och för anställda. Tyvärr är det inte så i dag. Det är alltför lätt att till exempel ta in farliga föremål och narkotika på förvaren i Sverige.

Migrationsverket har i en skrivelse till regeringen den 20 november 2017 efterlyst flera åtgärder för att komma till rätta med problemen. Bland annat vill man se möjlighet att visitera förvarstagna och möjlighet att genomsöka boenderum. Det saknas i dag lagstöd för detta, enligt Migrationsverket. Båda dessa åtgärder beskriver myndigheten som brådskande.

Därtill ger lagstiftningen i Sverige färre möjligheter att upprätthålla ordningen på förvar om man jämför med hur det ser ut i närliggande länder.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Avser ministern och regeringen att lägga förslag om möjlighet att visitera förvarstagna och genomsöka boenderum i enlighet med vad Migrationsverket ställde önskemål om i skrivelsen från november 2017?

Avser ministern och regeringen att ta initiativ för att förstärka säkerheten på förvaren i övrigt, exempelvis genom möjlighet till visitation och id-kontroll av besökare på förvaren?

Riksdagsdebatten med svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) på denna interpellation samt interpellationen Regelverket för förvar (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190302:

Riksdagen 19-02-15:

Svar på skriftlig fråga: Utvisningar till sidans topp

Fråga 2018/19:171 av Lars Beckman (M)

Den 27 januari 2016 förutspådde dåvarande inrikesminister Anders Ygeman i en intervju i SVT att uppemot 80 000 personer skulle utvisas från Sverige. Totalt ansökte cirka 163 000 personer om asyl i Sverige 2015. Regeringen räknade med att en stor del av dessa skulle komma att utvisas. Uppdraget om utvisningarna formulerades i regleringsbrev till polisen och Migrationsverket. Dock verkställde polisen i fjol enbart 4 000 ärenden som överlämnats från Migrationsverket. Året dessförinnan, 2017, rörde det sig om 4 200.

Med anledning av det ovanstående vill jag ställa följande fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Vad avser ministern att göra för att få återvändandet att fungera bättre än tidigare, eftersom många personer uppenbarligen befinner sig illegalt i Sverige?

Svar på frågan av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

(...) Regeringen har de senaste åren vidtagit en rad åtgärder för att öka återvändandet, både det frivilliga och det som sker med tvång. Myndigheterna har tilldelats extra medel och återvändandesambandsmän har placerats ut på ambassader i ett antal nyckelländer. Dialogen med mottagarländer har bland annat resulterat i ett samförståndsavtal om återtagande med Afghanistan. Vidare har antalet förvarsplatser ökat och kommer under våren att uppgå till 457 stycken, vilket är en ökning med 80 procent sedan 2016. Polismyndigheten har sedan 1 juli 2018 fått utökade möjligheter att kontrollera att arbetsgivare inte anställer personer som saknar erforderliga tillstånd. Utöver detta bereds för närvarande betänkandet Klarlagd identitet i regeringskansliet. Förslagen däri syftar bland annat till att effektivisera Polismyndighetens arbete med återvändande.

De senaste åren har präglats av en hög takt i återvändandet. Under åren 2014 - 2018 lämnade mer än 70 000 före detta asylsökande Sverige, antingen till sitt hemland eller till ett annat EU-land i enlighet med Dublinförordningen.

Det är mer än 1000 personer per månad.

(...)

Hela svaret (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190219:

Riksdagen 19-02-06:

Svar på skriftlig fråga: Förvar i norra Sverige till sidans topp

Fråga 2018/19:103 av Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Det råder en stor brist på förvarsplatser i Sverige. Det vittnar både polisen och Migrationsverket om. Moderaterna och Kristdemokraterna satsar särskilt på fler förvarsplatser i den budget för 2019 som riksdagen har fattat beslut om.

Vi har därtill från Moderaterna i flera år påpekat behovet av ett nytt förvar i norra Sverige. Det mest nordliga förvaret i Sverige i dag finns i Gävle. Det betyder långa resvägar, särskilt för polisen.

Migrationsverket har ett pågående arbete med att inrätta ett nytt förvar i norra Sverige. Detta arbete går dock trögt. Under första halvåret 2018 var arbetet inriktat på en befintlig anläggning i Östersund. Detta projekt lades dock ner sedan polisen gett besked om att placeringen i Östersund var olämplig. Ett nytt arbete påbörjades.

Fortfarande finns det, såvitt känt, ingen tidsplan för när ett nytt förvar i norra Sverige kan finnas på plats.

Min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson är:

När kommer det att finnas ett nytt förvar i norra Sverige på plats?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

(...) När den rödgröna regeringen tillträdde 2014 hade Migrationsverket 257 förvarsplatser. Regeringen förutsåg tidigt ett ökat behov av förvarsplatser och gav därför Migrationsverket i uppdrag att skapa 100 nya förvarsplatser. Förra året fick Migrationsverket i uppdrag att fortsätta att utöka platserna till minst 456. I planeringen för utökningen av förvarsplatser under 2018 skulle Migrationsverket beakta behovet av förvarsplatser i norra Sverige.

(...)

Hela svaret (Extern länk)

Se även:

Riksdagens frågestund 19-02-14, i anförande 44-47 diskuteras förvaren - notera ministerns uppgiften om kostnaden 1.3 miljoner per plats (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 19-02-06:

Svar på skriftlig fråga: Id-kontroll och visitation av besökare till boende på förvar till sidans topp

Fråga 2018/19:81 av Johan Forssell (M)

Det finns i dag ett antal brister när det gäller regelverket för säkerhet på förvaren i Sverige. Konsekvenserna är flera. Det är till exempel alltför lätt att ta in farliga föremål och narkotika på förvaren.

Om man ser till regelverken i närliggande länder ger de fler möjligheter till kontroller inom ramen för förvarsverksamheten än vad det svenska regelverket gör. Det finns till exempel i Finland, Norge, Danmark och Tyskland möjlighet att genomföra id-kontroll och visitation av besökare till boende på förvar. Så är inte fallet i Sverige.

Min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson är:

Avser ministern och regeringen att vidta åtgärder för att det även i Sverige ska finnas möjlighet till id-kontroll och visitation av besökare till boende på förvar?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

(...) En person som hålls i förvar ska ges möjlighet att ta emot besök om besöket inte försvårar verksamheten. Av lagförarbetena framgår att förvarstagna personer ska ha en i princip obegränsad rätt att ha kontakt med personer utanför förvarslokalen. Detta framgår också av EU:s mottagandedirektiv.

Med detta i beaktande kan det inte anses vara befogat att regelmässigt avkräva besökare en id-handling. Ett sådant krav skulle försämra möjligheterna att ta emot besök och därmed begränsa de lagstadgade rättigheterna för förvarstagna personer.

Samtidigt så är det viktigt att se till att tex farliga föremål eller narkotika inte kommer in på förvaren. Migrationsverket har därför möjlighet att efter avslutat besök visitera den förvarstagne om det finns skälig misstanke att personen bär på sig något han eller hon inte får inneha. Om det är nödvändigt med hänsyn till säkerheten får också ett besök övervakas. Något önskemål om att kunna visitera också den besökande har inte inkommit från Migrationsverket.

(...)

Hela svaret (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 19-02-13:

Svar på skriftlig fråga: Utökade befogenheter vid inre utlänningskontroll till sidans topp

Fråga 2018/19:104 av Katarina Brännström (M)

Inre utlänningskontroll är ett viktigt verktyg för att kunna hitta människor som vistas här i landet utan tillstånd och som ska utvisas till sina hemländer.

I en statlig utredning som presenterades 2017 (Klarlagd identitet, SOU 2017:93) föreslås åtgärder som har betydelse vid inre utlänningskontroll. Enligt ett förslag i utredningen ska polisen ges utökad möjlighet att i identifieringssyfte ta fingeravtryck och omhänderta id-handlingar. Utredningen har remissbehandlats.

Min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson är:

När finns på plats en lagstiftning som ger polisen utökad möjlighet att i identifieringssyfte ta fotografier och omhänderta id-handlingar?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

För att kunna upprätthålla en långsiktigt hållbar migrationspolitik är det angeläget dels att asylprövningen är rättssäker och effektiv och dels att återvändandet fungerar. Verkställigheten av beslut om avvisning eller utvisning försvåras av att många saknar identitetshandlingar. Det är det viktigt att myndigheterna har verktygför att arbeta med personer som inte vill medverka till att deras identitet klarläggs.

I utredningsbetänkandet Klarlagd identitet föreslås bland annat att Polismyndigheten, i samband med inre utlänningskontroll, ska ges utökade möjligheter att dels ta fingeravtryck, dels omhänderta pass eller andra identitetshandlingar. Vidare berör utredaren just digitala media i syfte att utreda en persons identitet. Det lämnas dock inga förslag på detta område.

Betänkandet Klarlagd identitet och remissynpunkterna bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Se även:

Riksdagen 19-02-06, fråga av Johan Forssell (M): Åtgärder för att få fler personer som nekats uppehållstillstånd att lämna landet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180819:

Riksdagen 18-08-16:

Svar på skriftlig fråga: Återvändande av marockanska medborgare utan asylskäl till sidans topp

Fråga 2017/18:1599 av Erik Andersson (M)

Hundratals marockanska pojkar och unga män har de senaste åren tagit sig olagligt till Sverige. Många lever idag på gatan i ett skuggsamhälle som präglas av grov kriminalitet och som utgör ett allt större problem för svenska myndigheter.

Trots att antalet asylsökande minskade under 2017 ökade antalet ensamkommande asylsökande barn från Marocko jämfört med 2016. I maj 2016 slöts ett avtal mellan Sverige och Marocko, vilket var tänkt att underlätta återvändandet av de marockanska medborgare som saknar asylskäl men ändå befinner sig i Sverige.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:

Vilka åtgärder har statsrådet redan vidtagit och vad avser statsrådet göra framöver för att säkerställa att de marockanska barn och ungdomar som befinner sig i Sverige utan asylskäl återvänder till Marocko?

Svar på frågan av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Regeringen har under mandatperioden haft återkommande dialoger med marockanska företrädare och återvändandet har nu ökat avsevärt. Som Erik Andersson skriver finns det sedan 2017 en upparbetad procedur mellan Sverige och Marocko för att underlätta identifiering och utfärda resehandlingar för dem som inte har rätt att vistas i Sverige. Samarbetet med Marocko fungerar i dag väl, och förra året verkställdes 170 av- och utvisningsbeslut till Marocko, vilket kan jämföras med 110 beslut 2016 och 63 beslut 2015.

(...)

Hela svaret (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180625:

Riksdagen 18-06-14:

Svar på skriftlig fråga: Visitering av besökare på Migrationsverkets förvar till sidans topp

Fråga 2017/18:1446 av Lotta Finstorp (M) till Statsrådet Heléne Fritzon (S)

Migrationen är i dag en av de mest angelägna samhällsfrågorna. Legitimiteten för asylsystemet är av största vikt och därför måste prövningen vara rättssäker och ett avslag följas av avvisning.

De som fått avslag, men som av olika skäl kan antas försvåra återvändandet, kan tas i förvar hos Migrationsverket i väntan på verkställighet.

Eftersom förvaren inte tillhör kriminalvården utan Migrationsverket kan de inte likställas med ett häkte eller fängelse. Däremot ska personer som förts dit inte kunna lämna anläggningen.

Den förvarstagne har rätt att ta emot besök, men i dag finns det en oklarhet i hur vida förvaret har rätt att vid misstanke visitera besökaren.

Att föra in allmänfarliga objekt på förvaret skulle kunna medföra stor risk för såväl försvarstagna som Migrationsverkets personal. Besöksavdelningen måste därför ses som en del av förvarslokalen och ingen, vare sig besökare eller förvarstagna, ska ha rätt att föra in föremål som menligt kan inverka på verksamheten.

Med anledning av ovan vill jag fråga statsrådet Heléne Fritzon:

Anser statsrådet att detta är en för Migrationsverket angelägen fråga, och är det nödvändigt att se över lagstiftningen för att möjliggöra detta?

Fråga 1447 av Lotta Finstorp: Krav på id-handling vid besök hos Migrationsverkets förvar, samt svar på båda frågorna av statsrådet Heléne Fritzon (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, svenska media via Eniro och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media främst via I Care och IRR, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, ENAR, Statewatch, Noborder och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Amnesty, FARR, Rosengrenska och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Josefin Åström, Hjalte Lagercrantz, Karin Nilsson Kelly, Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt.