fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Debatt och partipolitik

Tillfälliga tillstånd och begränsad anhöriginvandring

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 190703:

Unicef 19-06-20:

Sveriges flyktingpolitik och barnkonvention som lag till sidans topp

Antalet barn på flykt har aldrig varit högre än idag. I samband med internationella flyktingdagen släpper FN:s flyktingorgan UNHCR nya siffror som visar att 70 miljoner människor är på flykt i världen. Hälften av dem är barn. UNICEF anser att barn på flykt och deras rättigheter måste beaktas i enlighet med barnkonventionen.

Barnkonventionen ska bli svensk lag 2020, och myndigheter och andra beslutsfattare förbereder sig nu med kunskapslyft och vägledning kring hur barnkonventionen ska tillämpas i den svenska kontexten. En stor fråga är hur den kommande migrations- och flyktingpolitiken förhåller sig till barnkonventionen. Vikten av en human, långsiktig och rättssäker migrationspolitik lyfts fram från politiskt håll, men tyvärr ser vi idag en oroväckande utveckling där barn på flykt och deras rättigheter inte prioriteras tillräckligt.

Tidigare i veckan röstade riksdagen igenom en förlängning av den tillfälliga utlänningslagen som ska gälla fram till juli 2021. Dessvärre har lagen förlängts utan att det varken har gjorts en ordentlig analys av vilka följder lagen kan få eller dess förenlighet med barnkonventionen.

Konsekvenserna av den tillfälliga lagen är tydliga, och det är barnen som har drabbats hårdast. Barn på flykt har fått sämre möjligheter att stanna i Sverige, och lagen har bidragit till utbredd psykisk ohälsa. Dessutom har den haft en negativ inverkan på integrationen.

Ändå förlängs lagen i ytterligare två år. Den har visserligen utökat rätten till familjeåterförening, dock med fortsatt hårda försörjningskrav och andra praktiska hinder som gör det svårt för familjer att leva tillsammans i praktiken. Tillfälliga uppehållstillstånd tillämpas fortfarande som huvudregel, vilket missgynnar barn på flykt och deras rätt till trygghet.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190620:

Sveriges Kristna Råd 19-06-12:

Kyrkoledare uppmanar riksdagen att rösta nej till förlängning av migrationslag till sidans topp

Sveriges kristna råd skriver idag ett öppet brev till samtliga ledamöter i Sveriges riksdag inför omröstningen den 18 juni angående en eventuell förlängning av giltigheten för Lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstånd i Sverige. Kyrkoledarna uppmanar riksdagsledamöterna till ytterligare reflektion över frågan och att överväga att rösta nej till förlängning av lagen.

Brevet till riksdagsledamöterna är undertecknat av presidiet för Sveriges kristna råd som består av Karin Wiborn, generalsekreterare, Sveriges kristna råd, Anders Arborelius, biskop, Stockholms katolska stift, Daniel Alm, föreståndare, Pingst - Fria församlingar i samverkan, Benjamin Dioscoros Atas, ärkebiskop, Syrisk-ortodoxa kyrkan och Antje Jackelén, ärkebiskop, Svenska kyrkan.

Kyrkoledarna skriver bland annat i sitt brev: "... Denna oklarhet vad gäller orsakssambandet mellan begränsningslagens införande och det minskande antalet asylsökande gör det högst relevant att ifrågasätta om lagens giltighet verkligen ska förlängas. Om lagens införande inte varit orsak till de förändringar regeringen åsyftade, samtidigt som lagen fått många andra, negativa följder ser vi från kyrkornas sida en återgång till den ordinarie utlänningslagen som ett betydligt bättre alternativ under de år som återstår innan en ny lagstiftning kan träda i kraft."

- För oss är det viktigt att försvara grundläggande mänskliga rättigheter, människovärdet och människans värdighet. Därför är detta brev särskilt angeläget för kyrkorna, säger biskop Anders Arborelius.

(...)

Läs brevet i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190609:

Eritreanska Familjeföreningsgruppen / FARR 19-05-27:

Manifestation för familjeåterförening till sidans topp

En manifestation ägde rum tisdag den 28 maj vid Sergels torg kl 12 och Mynttorget kl 14 av hundratals personer som har nekats familjeåterförening med sina redan etablerade familjer på grund av de orimliga försörjningskrav som infördes med den tillfälliga utlänningslagen. Denna lag förlängs inom kort i ytterligare två år med fortsatta stränga försörjningskrav om inte Socialförsäkringsutskottet lämnar ett annat besked till riksdagen inför den stundande omröstningen.

Förlängningen av lagen innehåller en ny och välkommen bestämmelse om att även alternativt skyddsbehövande och ej enbart konventionsflyktingar tillåts ta hit medlemmar i sin kärnfamilj utan krav på försörjning om ansökan inlämnas inom tre månader från att uppehållstillstånd beviljas. Trots detta kommer många konventionsflyktingar som missade att ansöka inom tre månader (ofta på grund av bristfällig information från myndigheterna) att även fortsättningsvis nekas möjlighet till familjeåterförening om de inte uppfyller försörjningskraven.

Röda korset har i sitt remissvar till propositionen om att förlänga den tillfälliga lagen ansett att syftet med införandet av den tillfälliga lagen var enligt regeringen att minska asylmottagandet i Sverige. Röda Korset har kommit fram till att syftet är uppfyllt pga andra omständigheter. Röda Korset anser också att försörjningskraven är för högt ställda. För en familj med tre barn över sju år måste den härvarande föräldern ha en lön om drygt 27 900 kr före skatt. Medellönen för en lärare som har arbetat i 9,5 år är 27 399 kr. För bilmekaniker är det 21 691 kr, en servitör 19 077 med 5 års erfarenhet. Till det läggs hyreskostnader för minst tre rum där högst två barn får dela på ett rum.

Konventionsflyktingar, som inte kan återförenas i hemlandet, anses ha en särskild stark rätt till familjeåterförening utifrån principen om familjens enhet som kommer till uttryck i Genèvekonventionen.

(...)

Hela artikeln med länkar (Extern länk)

Se även:

FARR:s rapport om familjesplittring och striden för återförening (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190503:

Riksdagen 19-04-26:

Interpellationsdebatt: En ansvarsfull migrationspolitik till sidans topp

Interpellation 2018/19:132 av Katarina Brännström (M)

Till följd av januariöverenskommelsen går nu S-MP-regeringen i en mer generös riktning när det gäller regelverket för familjeåterförening. Överenskommelsen kommer att innebära fler anhöriginvandrare och fler nya asylsökande, och framför allt ett budskap till omvärlden om att Sverige återgår till en generösare migrationspolitik.

Detta i ett läge då Sverige på några få år har tagit emot 300 000 asylsökande och då vi har områden runt om i landet med omfattande integrationsproblem - bidragsberoende, dåliga skolresultat och gängbrottslighet. Vi har därtill bostadsbrist och brist på kvalificerad personal i välfärden.

Min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson är:

Hur svarar regeringens förslag om utökad rätt till familjeåterförening mot det behov av en ansvarsfull migrationspolitik Sverige har?

Interpellation 2018/19:131 Åtgärder för ett bättre fungerande återvändande

Tiotusentals personer vistas i dag illegalt i Sverige. Bara i år och nästa år beräknas Migrationsverket överlämna över 20 000 fall till Polismyndigheten. Det handlar om personer som själva vägrar medverka till återvändandet. Polisen har svårt att verkställa utvisningsbeslut. Det finns därtill personer som vistas i landet olovligen utan att ha sökt asyl.

Att människor som inte har rätt att vistas i landet återvänder till sina hemländer är helt avgörande för den svenska migrationspolitikens långsiktiga trovärdighet.

Därför är det djupt olyckligt att såväl januariöverenskommelsen som regeringsförklaringen är tomma på förslag för att få återvändandet att fungera.

Min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson är:

Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att färre personer ska vistas i landet utan tillstånd till det?

Riksdagsdebatten med svar på båda frågorna av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190318:

Riksdagen 19-03-01:

Debatt: Gymnasielagen samt en långsiktigt hållbar och stram migrationspolitik till sidans topp

Interpellation 2018/19:62 av Arin Karapet (M)

Sverige behöver en långsiktigt hållbar och stram migrationspolitik. Detta ställt mot de integrationsproblem vi har. Bidragsberoende och framväxt av parallellsamhällen är några exempel. Runt om i landet råder brist på bostäder och på utbildad personal i välfärden.

Sverige har på några få år tagit emot 300 000 asylsökande. Anhöriginvandring tillkommer. Vi har dessutom fortsatt ett mottagande av asylsökande som i ett EU-perspektiv är högt i relation till vår folkmängd. År 2017 var vi på plats sju i EU vad gäller mottagande av asylsökande ställt mot folkmängd. Det första halvåret år 2018 var vi på plats sex.

Det migrationspolitiska lagförslag som regeringen har aviserat, och som ligger närmast i tiden, är en utökad rätt till familjeåterförening. Detta utan krav på bostad eller jobb hos den person som finns i Sverige, så kallat försörjningskrav. Det kommer att betyda fler asylsökande och fler inresta anhöriga till Sverige. Samtidigt ska den så kallade tillfälliga lagen fortgå i ytterligare två år. Regeringen avser därutöver att tillsätta en parlamentarisk kommitté rörande migrationen. Där ska man driva införandet av en ny humanitär skyddsgrund.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

På vilket sätt säkerställer ministern och regeringen att Sverige har den strama och långsiktigt hållbara migrationspolitik som Sverige behöver, givet bland annat integrationsproblemen?

Riksdagsdebatten med svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) på denna interpellation samt interpellationen "Gymnasielagen" med samma slutfråga (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181125:

#vistårinteut 18-11- 24:

De tre mörka åren 2015-2018 till sidans topp

Yrkes- och volontärnätverket #vistårinteut har kämpat för barn och unga på flykt sedan september 2016. Nätverket är en direkt konsekvens av den enorma rättsröta som följde efter att Sverige stängt dörren för människor på flykt. Här följer berättelsen om de tre mörka åren 24/11 2015 - 24/11 2018.

Den 24 november 2015 stängde Sverige dörren för människor på flykt. ID-krav infördes direkt och i januari 2016 stängdes gränsen. En hård retorik tog fart. Epitet myntade av högernationalister; "skäggbarn", "lögnare", "välfärdsturister" blev snart vardagsmat. Media följde efter och det tog inte lång tid förrän barn som flytt ensamma till Sverige framställdes som lycksökare, lögnare och våldtäktsmän. Att de flytt från just våld, våldtäkt, terror och krig glömde man snabbt bort.

Den hårda retoriken följdes snart av Morgan Johanssons "Vi kan inte ta emot Mellanösterns alla tonårspojkar" och i slutet av januari 2016 berättade Anders Ygeman att 60 000, kanske upp till 80 000 människor skulle komma att utvisas. Vad vi vet arbetade inte Anders Ygeman på Migrationsverket och att han oemotsagd kunde påstå något sådant (när alla vet att det är domstolarnas uppgift att avgöra vem som har skyddsbehov) var och är extremt märkligt.

Migrationsverket ändrade praxis april 2016. Praxisändringen innebar att barn kunde få uppskjuten verkställighet av ett utvisningsbeslut och leva i limbo tills de fyllde 18 och blev utvisningsbara.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181018:

Rådgivningsbyrån 18-09-21:

Migrationsrättens framtid - de juridiska riskerna med att förlänga den tillfälliga lagen till sidans topp

Rådgivningsbyrån har analyserat den tillfälliga lagen som gällt på migrationsområdet sedan sommaren 2016. Lagen var tänkt att endast gälla till sommaren 2019, men flera politiska partier har givit uttryck för en önskan att förlänga lagen eller göra den permanent. Vi har tagit fram en rapport om lagens förenlighet med våra internationella åtaganden och om de juridiska riskerna med att förlänga lagen. Läs rapporten i sin helhet "

Sammanfattningsvis finner Rådgivningsbyrån att lagen från ett juridiskt perspektiv är problematiskt på sex punkter.

Vi vet inte om lagen uppfyller sitt uttalade syfte

Det saknas stöd för att det är den tillfälliga lagen som gjort att antalet asylsökande i Sverige sjunkit vilket anfördes vara syftet med lagen. Mycket pekar istället på att det är andra länders ageranden som varit avgörande för hur många asylsökande som nått Sverige. Det finns därmed inte något stöd för att syftet med lagen uppfylls, och inte heller för att det finns ett behov av att förlänga den.

Lagen skyddar inte rätten till familjeliv

Europakonventionen är svensk lag och sätter gränser för vad Sverige kan lagstifta om. Enligt konventionen kan rätten till familjeliv endast tillfälligt begränsas, och därför kan lagen inte göras permanent. En begränsning måste dessutom ge tillräckligt skydd mot godtycklig tillämpning. Rådgivningsbyrån anser inte att lagen säkerställer sådant skydd varför en förlängning av lagen inte skulle vara laglig. Vi anser dessutom att åtskillnaden som görs i rätten till familjeliv mellan flyktingar och alternativt skyddsbehövande utgör diskriminering. En förlängning av lagen kommer i vissa avseenden att strida mot Europakonventionen.

Vi kan inte vänta på EU

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

Läs rapporten i sin helhet (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Röda Korset 18-10-03:

Tillfälliga utlänningslagen - här är konsekvenserna till sidans topp

Rätten att återförenas med sin familj begränsades kraftigt 2016. Många har väntat i snart tre år på att få återse sina anhöriga. Nu ser18-10-18 vi konsekvenserna av lagen. Vår nya rapport visar på omfattande psykisk ohälsa hos de som drabbas.

Två är efter att den tillfälliga utlänningslagen infördes har Röda Korset gjort en utredning kring dess humanitära konsekvenser. Vi har gått igenom domar, gjort intervjuer med människor som påverkas av lagen liksom med representanter för yrkesgrupper som möter denna grupp inklusive Migrationsverket.

Resultatet i rapporten baseras även på intervjuer med frivilliga inom Röda Korset och svar från enkäter som skickats till psykologer och kuratorer som arbetar på Svenska Röda Korsets fem behandlingscenter för krigsskadade och torterade.

Rapporten visar att det mänskliga lidande som många varnade för innan lagen infördes har blivit verklighet. Det konstateras också att det inte finns något som talar för att den tillfälliga lagen skulle vara huvudorsaken till det minskade asylmottagandet under 2016, vilket var lagens syfte.

Familjer splittras och psykisk ohälsa ökar

Den tillfälliga asyllagen har lett till att föräldrar och barn i många fall skiljs åt under flera års tid vilket lett till ökad psykisk ohälsa. Många familjer där en eller flera personer beviljats skydd i Sverige har fått beslut om att de nekas familjeåterförening under de tre år lagen gäller. Den psykiska hälsan påverkas mycket negativt av att hållas åtskild från sin familj och rapporten visar att en ökad risk för depression och posttraumatiskt stressyndrom. Intervjuerna i rapporten visar att skammen i att inte lyckas få hit sin familj och känslan av misslyckande gör det svårt för många att upprätthålla kontakten.

Hårda försörjningskrav - kvinnor drabbas

(...)

Hela pressmeddelandet (Extern länk)

Sammanfattning av rapporten (Extern länk till pdf-fil)

Hämta rapporten i sin helhet (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180718:

FARR 18-07-05:

Vilse i Andrummet till sidans topp

Hård kritik mot den tillfälliga lagen från Migrationspolitiska S-föreningen

Den tillfälliga lagen tillämpas spretigt och är rättsosäker. Socialdemokrater kritiserar det egna partiet för konsekvenserna av "andrummet" inom flyktingmottagandet, i en utvärdering som konstaterar att lagen inte lett till det man utlovat men däremot orsakat stort lidande - och bidragit till att det politiska samtalet kantrat.

När regeringen 2015 beslutade om en tillfällig lagstiftning för flyktingmottagande erkände man att den skulle kunna försätta människor i svåra humanitära situationer och förhindra etablering, men hävdade att situationen krävde det. En "kontrollstation" utlovades efter två år för att utvärdera lagstiftningens konsekvenser, men när det väl var dags krympte den till en intern "avstämning". Migrationspolitiska S-föreningen beslutade då att göra en egen utvärdering.

I april 2018 kom rapporten Vilse i andrummet, det andrum som regeringen annonserade i november 2015 och som trädde i kraft den 20 juli 2016. En tillfällig lag, som skulle gälla i tre år och anpassa det svenska flyktingmottagandet till EU:s miniminivåer, lades ovanpå den ordinarie utlänningslagstiftningen. "Andrummet" skulle, menade man, användas till att bygga ut mottagningskapaciteten.

Tillfälliga tillstånd och begränsad familjeåterförening

I korthet innebär lagen tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel, hårdare krav för familjeåterförening (skärpta krav på försörjning, och möjlighet till uppehållstillstånd på anknytning endast för personer med flyktingstatus) samt krav på Sveriges kommuner att ta emot nyanlända. Till detta lades en "gymnasielag", som nyligen kompletterades med en "ny gymnasielag", och man gjorde permanenta uppehållstillstånd till en möjlighet för de som vid en förlängning av ett tillfälligt uppehållstillstånd kan visa att de kan försörja sig.

(...)

Läs mer och hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171208:

Riksdagen 17-12-05:

Interpellationsdebatt: Utvärdering av den tillfälliga lagen till sidans topp

Interpellation 2017/18:183 av Christina Höj Larsen (V)

Jag har genom en skriftlig fråga (2017/18:152 Utvärdering av den tillfälliga lagen) frågat statsrådet Heléne Fritzon hur och med vilka aktörer statsrådet avser att utvärdera behovet av att den tillfälliga lagen ska gälla under ett tredje och sista år. Eftersom statsrådet i sitt svar (dnr Ju2017/08236/POL) inte besvarat själva frågan ställer jag den nu på nytt i en interpellation med hopp om att få klarhet angående den utvärdering av lagen som regeringen aviserat.

Möjligheten att få skydd undan krig och förtryck måste vara konstant och konsekvent och inte endast gälla när behoven är små. Det är under svåra tider som solidariteten verkligen sätts på prov. Detta är också syftet med och andemeningen i de internationella konventioner som reglerar rätten till asyl som tillkom efter andra världskrigets fasor.

Under hösten 2015 sökte sig fler än någonsin tidigare till Sverige undan krig och förtryck. Regeringen och de borgerliga partierna visade att de inte klarade av att stå fast när solidariteten prövades. I juni 2016 antog riksdagen lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. I propositionen bakom lagen står bland annat att behovet av att lagen ska gälla även under det sista året av giltighetstiden ska bedömas den 19 juli 2018. Snart ska denna bedömning göras. Frågan är hur, utifrån vilka kriterier och tillsammans med vilka aktörer bedömningen ska göras.

(...)

Hela interpellationen (Extern länk)

Debatten med svar av Statsrådet Heléne Fritzon (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171110:

Riksdagen 17-10-31:

Svar på skriftlig fråga: Utvärdering av den tillfälliga lagen till sidans topp

Svar av Statsrådet Heléne Fritzon (S) på fråga 2017/18:152 av Christina Höj Larsen (V)

Christina Höj Larsen har frågat mig hur och med vilka aktörer som jag avser att utvärdera behovet av att den tillfälliga lagen ska gälla under det sista året.

Det rekordhöga antalet asylsökande som sökte sig till Sverige under 2015 medförde stora påfrestningar på det svenska asylsystemet. Även andra centrala samhällsfunktioner utsattes för en stor belastning. Det svenska regelverket anpassades därför hösten 2015 tillfälligt till den miniminivå som gäller enligt EU-rätten och internationella konventioner för att kraftigt minska antalet asylsökanden till Sverige. Samtidigt skulle kapaciteten i mottagandet och etableringen förbättras. Åtgärderna har tillsammans med politiska förändringar i andra länder och inom EU gjort att betydligt färre personer sökte asyl i Sverige under såväl 2016 som hittills under 2017 jämfört med 2015. Situationen i mottagandet är bättre och under kontroll, även om det fortfarande finns utmaningar.

Jag delar Christina Höj Larsens uppfattning att det civila samhället har och har haft en betydande roll i mottagandet av dem som kommer till Sverige för att ansöka om asyl. Regeringen har därför en löpande och regelbunden dialog även med civilsamhället för utbyte av information och erfarenheter.

Den tillfälliga lagen gäller till och med den 19 juli 2019. Regeringens bedömning är att begränsningarna i möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige behövs under högst tre år. När lagen har varit i kraft i två år kommer regeringen att bedöma behovet av att den gäller även under det sista året av giltighetstiden.

Läs frågan (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171027:

Europarådet Human Rights Comment 17-10-26:

Ending restrictions on family reunification: good for refugees, good for host societies till sidans topp

Many refugees have to leave family members behind when they flee their homes. This adds more hardship to the trauma of exile. Once they have found safety in Europe, being reunited with their family members is often the first priority of refugees. It takes little imagination to realise how horrible it is for them to be deprived of this possibility. Unfortunately, thousands of refugees and persons with other forms of international protection status in Europe face long-term separation from their spouses, children and other loved ones. This is due to increasingly tough laws and policies restricting family reunification, which are often incompatible with the letter or spirit of human rights standards and need to be addressed urgently.

Family reunification as a right for refugees

When states adopted the UN Refugee Convention in 1951 they stressed in their Final Act that the unity of the family is an essential right of the refugee. The European Court of Human Rights has underlined the importance of family unity for refugees and that family reunification is a vital element in enabling persons who have fled persecution to resume a normal life. It has made clear that the decision-making process should guarantee flexibility, promptness and effectiveness in order to secure refugees' right to respect for family life under Article 8 of the European Convention on Human Rights (Tanda-Muzinga v. France, 2014).

The European Social Charter (ESC), in its Article 19, paragraph 6, provides for the contracting states' obligation to facilitate the family reunion of migrant workers who reside legally in the country. The European Committee of Social Rights (ECSR) has noted that this is also applicable to refugees. This requires states to provide for "the liberal administration of the right to family reunion" (ECSR Conclusions 2015).

(...)

Hela uttalandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171013:

Europarådet 17-10-06:

Sweden: move beyond emergency mode to strengthen human rights till sidans topp

Declaration by Human Rights Commissioner Nils Muiznieks at the end of a five-day visit to the country

"Sweden has played a leading role in providing assistance to persons in need of international protection; this should continue" said today Nils Muiznieks, the Council of Europe Commissioner for Human Rights, at the end of a five-day visit to Sweden. Welcoming Sweden's efforts within the relocation and resettlement programmes, the Commissioner reiterates the urgent need to increase European solidarity, as well as safe and legal avenues for people to reach protection in Europe.

Noting the rapid decline in the number of asylum seekers, after a record high of 163,000 in 2015, the Commissioner expresses the hope that the temporary measures which introduced restrictions in 2016 in response to that increase will be lifted before the 2019 deadline. "The need to move beyond emergency mode is particularly urgent when it comes to the limitations introduced to the right to family reunification" says the Commissioner.

Pressmeddelandet i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 161123:

Riksdagen 16-11-17:

Statsministerns frågestund: Vad händer efter den tillfälliga lagen? till sidans topp

Anf. 16 Anna Kinberg Batra (M)

Herr talman! Kära åhörare, publik och statsministern! Jag har med mig uppteckningarna från den förra frågestunden med statsministern. Då lät det så här:

"Man är naiv om man tror att den globala flyktingkrisen och effekterna av den för Sverige är över. Jag tycker att Sverige som en del i en långsiktigt hållbar migrationspolitik behöver ha just tillfälliga uppehållstillstånd och skarpare försörjningskrav och behålla dem."

Jag själv ställde en fråga vid förra frågestunden. Då fick jag inget svar av statsministern, så jag ska ge honom möjligheten i dag igen. Vad tycker statsministern?

Anf. 17 Statsminister Stefan Löfven (S)

Herr talman! Det blir samma svar som förra gången. Det finns en tillfällig lag. Den ska gälla den tid som riksdagen har kommit överens om. Det är ett beslut som är fattat här.

Det som kommer efteråt avgörs till stor del av den diskussion som pågår i Europeiska unionen. Den är viktig. Det är när vi får på plats en lagstiftning i Europeiska unionen, där alla medlemsstater tar sitt ansvar, som vi får möjlighet att göra ett ännu bättre arbete i migrationsfrågorna. Det avgörs till en del av den globala diskussionen, eftersom UNHCR har ett mandat att utveckla migrations- och flyktingfrågor på den globala nivån.

De frågorna återstår, och dem avgör inte Sverige ensamt. Frågorna får tas vidare utifrån dessa förutsättningar. Vi har som inriktning att vi ska stå upp för asylrätten. Det ska vara en ordnad invandring och migration, och det ska vara ordning och reda i mottagandet. Det är våra huvudpelare.

Anf. 18 Anna Kinberg Batra (M)

Herr talman! En sak statsministern hade kunnat göra är att tala om hur han ser på frågan. Många undrar hur det ska bli när den tillfälliga lagen löper ut.

(...)

Läs mer (Extern länk)

SvT Nyheter 16-11-03: M-politiker säger fortsatt nej till anhöriginvandring (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160914:

Riksdagen 16-08-24:

Svar på skriftlig fråga: Tillämpning av den tillfälliga asyllagen till sidans topp

Fråga 2015/16:1502 av Roger Haddad (L)

Riksdagen beslutade nyligen om vissa förändringar och skärpningar i asylpolitiken, lagen började gälla den 20 juli 2016 med viss retroaktivitet. Liberalerna har under riksdagens behandling ställt upp på vissa skärpningar bl.a. när det gäller krav på inkomst för att ta hit anhöriga och införande av tillfälliga uppehållstillstånd.

Däremot motsätter vi oss regeringens hantering av kvotflyktingdelen som gör det svårare för människor i konfliktområdet att hitta en laglig väg till Sverige. Vi motsätter oss också beslutet att försvåra för familjer att återförenas.

Fokus i denna fråga gäller Migrationsverkets och regeringens besked om vilka lagen kommer att omfatta. Det har kommunicerats att personer som ansökt om uppehållstillstånd innan 24 november 2015 kommer att prövas utifrån tidigare lagstiftning och att de kommer, om det uppfyller asylskälen, beviljas permanenta uppehållstillstånd. Flera berörda har nu framfört i media och direkt till oss i riksdagen att även de som ansökt innan 24 november beviljas tillfälliga uppehållstillstånd, det vill säga inte i enlighet med den information som tidigare gick ut bl.a. från Migrationsverket. Det vore olyckligt om det skickats olika signaler och givits olika löften innan och efter en lagändring.

Med anledning av denna otydlighet eller att det förekommer olika tolkningar vill jag fråga migrationsminister Morgan Johansson (S) följande;

Avser ministern och regeringen att verka för en justering i lagen så att de som ansökt om asyl innan den 24 november 2015 kommer prövas i enlighet med tidigare regelverk, det vill säga inte bli föremål för tillfälliga uppehållstillstånd?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR, #vistårinteut och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.