fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Debatt och partipolitik

Tillfälliga tillstånd och begränsad anhöriginvandring

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 190609:

Eritreanska Familjeföreningsgruppen / FARR 19-05-27:

Manifestation för familjeåterförening till sidans topp

En manifestation ägde rum tisdag den 28 maj vid Sergels torg kl 12 och Mynttorget kl 14 av hundratals personer som har nekats familjeåterförening med sina redan etablerade familjer på grund av de orimliga försörjningskrav som infördes med den tillfälliga utlänningslagen. Denna lag förlängs inom kort i ytterligare två år med fortsatta stränga försörjningskrav om inte Socialförsäkringsutskottet lämnar ett annat besked till riksdagen inför den stundande omröstningen.

Förlängningen av lagen innehåller en ny och välkommen bestämmelse om att även alternativt skyddsbehövande och ej enbart konventionsflyktingar tillåts ta hit medlemmar i sin kärnfamilj utan krav på försörjning om ansökan inlämnas inom tre månader från att uppehållstillstånd beviljas. Trots detta kommer många konventionsflyktingar som missade att ansöka inom tre månader (ofta på grund av bristfällig information från myndigheterna) att även fortsättningsvis nekas möjlighet till familjeåterförening om de inte uppfyller försörjningskraven.

Röda korset har i sitt remissvar till propositionen om att förlänga den tillfälliga lagen ansett att syftet med införandet av den tillfälliga lagen var enligt regeringen att minska asylmottagandet i Sverige. Röda Korset har kommit fram till att syftet är uppfyllt pga andra omständigheter. Röda Korset anser också att försörjningskraven är för högt ställda. För en familj med tre barn över sju år måste den härvarande föräldern ha en lön om drygt 27 900 kr före skatt. Medellönen för en lärare som har arbetat i 9,5 år är 27 399 kr. För bilmekaniker är det 21 691 kr, en servitör 19 077 med 5 års erfarenhet. Till det läggs hyreskostnader för minst tre rum där högst två barn får dela på ett rum.

Konventionsflyktingar, som inte kan återförenas i hemlandet, anses ha en särskild stark rätt till familjeåterförening utifrån principen om familjens enhet som kommer till uttryck i Genèvekonventionen.

(...)

Hela artikeln med länkar (Extern länk)

Se även:

FARR:s rapport om familjesplittring och striden för återförening (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190503:

Riksdagen 19-04-26:

Interpellationsdebatt: En ansvarsfull migrationspolitik till sidans topp

Interpellation 2018/19:132 av Katarina Brännström (M)

Till följd av januariöverenskommelsen går nu S-MP-regeringen i en mer generös riktning när det gäller regelverket för familjeåterförening. Överenskommelsen kommer att innebära fler anhöriginvandrare och fler nya asylsökande, och framför allt ett budskap till omvärlden om att Sverige återgår till en generösare migrationspolitik.

Detta i ett läge då Sverige på några få år har tagit emot 300 000 asylsökande och då vi har områden runt om i landet med omfattande integrationsproblem - bidragsberoende, dåliga skolresultat och gängbrottslighet. Vi har därtill bostadsbrist och brist på kvalificerad personal i välfärden.

Min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson är:

Hur svarar regeringens förslag om utökad rätt till familjeåterförening mot det behov av en ansvarsfull migrationspolitik Sverige har?

Interpellation 2018/19:131 Åtgärder för ett bättre fungerande återvändande

Tiotusentals personer vistas i dag illegalt i Sverige. Bara i år och nästa år beräknas Migrationsverket överlämna över 20 000 fall till Polismyndigheten. Det handlar om personer som själva vägrar medverka till återvändandet. Polisen har svårt att verkställa utvisningsbeslut. Det finns därtill personer som vistas i landet olovligen utan att ha sökt asyl.

Att människor som inte har rätt att vistas i landet återvänder till sina hemländer är helt avgörande för den svenska migrationspolitikens långsiktiga trovärdighet.

Därför är det djupt olyckligt att såväl januariöverenskommelsen som regeringsförklaringen är tomma på förslag för att få återvändandet att fungera.

Min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson är:

Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att färre personer ska vistas i landet utan tillstånd till det?

Riksdagsdebatten med svar på båda frågorna av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190318:

Riksdagen 19-03-01:

Debatt: Gymnasielagen samt en långsiktigt hållbar och stram migrationspolitik till sidans topp

Interpellation 2018/19:62 av Arin Karapet (M)

Sverige behöver en långsiktigt hållbar och stram migrationspolitik. Detta ställt mot de integrationsproblem vi har. Bidragsberoende och framväxt av parallellsamhällen är några exempel. Runt om i landet råder brist på bostäder och på utbildad personal i välfärden.

Sverige har på några få år tagit emot 300 000 asylsökande. Anhöriginvandring tillkommer. Vi har dessutom fortsatt ett mottagande av asylsökande som i ett EU-perspektiv är högt i relation till vår folkmängd. År 2017 var vi på plats sju i EU vad gäller mottagande av asylsökande ställt mot folkmängd. Det första halvåret år 2018 var vi på plats sex.

Det migrationspolitiska lagförslag som regeringen har aviserat, och som ligger närmast i tiden, är en utökad rätt till familjeåterförening. Detta utan krav på bostad eller jobb hos den person som finns i Sverige, så kallat försörjningskrav. Det kommer att betyda fler asylsökande och fler inresta anhöriga till Sverige. Samtidigt ska den så kallade tillfälliga lagen fortgå i ytterligare två år. Regeringen avser därutöver att tillsätta en parlamentarisk kommitté rörande migrationen. Där ska man driva införandet av en ny humanitär skyddsgrund.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

På vilket sätt säkerställer ministern och regeringen att Sverige har den strama och långsiktigt hållbara migrationspolitik som Sverige behöver, givet bland annat integrationsproblemen?

Riksdagsdebatten med svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) på denna interpellation samt interpellationen "Gymnasielagen" med samma slutfråga (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181125:

#vistårinteut 18-11- 24:

De tre mörka åren 2015-2018 till sidans topp

Yrkes- och volontärnätverket #vistårinteut har kämpat för barn och unga på flykt sedan september 2016. Nätverket är en direkt konsekvens av den enorma rättsröta som följde efter att Sverige stängt dörren för människor på flykt. Här följer berättelsen om de tre mörka åren 24/11 2015 - 24/11 2018.

Den 24 november 2015 stängde Sverige dörren för människor på flykt. ID-krav infördes direkt och i januari 2016 stängdes gränsen. En hård retorik tog fart. Epitet myntade av högernationalister; "skäggbarn", "lögnare", "välfärdsturister" blev snart vardagsmat. Media följde efter och det tog inte lång tid förrän barn som flytt ensamma till Sverige framställdes som lycksökare, lögnare och våldtäktsmän. Att de flytt från just våld, våldtäkt, terror och krig glömde man snabbt bort.

Den hårda retoriken följdes snart av Morgan Johanssons "Vi kan inte ta emot Mellanösterns alla tonårspojkar" och i slutet av januari 2016 berättade Anders Ygeman att 60 000, kanske upp till 80 000 människor skulle komma att utvisas. Vad vi vet arbetade inte Anders Ygeman på Migrationsverket och att han oemotsagd kunde påstå något sådant (när alla vet att det är domstolarnas uppgift att avgöra vem som har skyddsbehov) var och är extremt märkligt.

Migrationsverket ändrade praxis april 2016. Praxisändringen innebar att barn kunde få uppskjuten verkställighet av ett utvisningsbeslut och leva i limbo tills de fyllde 18 och blev utvisningsbara.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181018:

Rådgivningsbyrån 18-09-21:

Migrationsrättens framtid - de juridiska riskerna med att förlänga den tillfälliga lagen till sidans topp

Rådgivningsbyrån har analyserat den tillfälliga lagen som gällt på migrationsområdet sedan sommaren 2016. Lagen var tänkt att endast gälla till sommaren 2019, men flera politiska partier har givit uttryck för en önskan att förlänga lagen eller göra den permanent. Vi har tagit fram en rapport om lagens förenlighet med våra internationella åtaganden och om de juridiska riskerna med att förlänga lagen. Läs rapporten i sin helhet "

Sammanfattningsvis finner Rådgivningsbyrån att lagen från ett juridiskt perspektiv är problematiskt på sex punkter.

Vi vet inte om lagen uppfyller sitt uttalade syfte

Det saknas stöd för att det är den tillfälliga lagen som gjort att antalet asylsökande i Sverige sjunkit vilket anfördes vara syftet med lagen. Mycket pekar istället på att det är andra länders ageranden som varit avgörande för hur många asylsökande som nått Sverige. Det finns därmed inte något stöd för att syftet med lagen uppfylls, och inte heller för att det finns ett behov av att förlänga den.

Lagen skyddar inte rätten till familjeliv

Europakonventionen är svensk lag och sätter gränser för vad Sverige kan lagstifta om. Enligt konventionen kan rätten till familjeliv endast tillfälligt begränsas, och därför kan lagen inte göras permanent. En begränsning måste dessutom ge tillräckligt skydd mot godtycklig tillämpning. Rådgivningsbyrån anser inte att lagen säkerställer sådant skydd varför en förlängning av lagen inte skulle vara laglig. Vi anser dessutom att åtskillnaden som görs i rätten till familjeliv mellan flyktingar och alternativt skyddsbehövande utgör diskriminering. En förlängning av lagen kommer i vissa avseenden att strida mot Europakonventionen.

Vi kan inte vänta på EU

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

Läs rapporten i sin helhet (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Röda Korset 18-10-03:

Tillfälliga utlänningslagen - här är konsekvenserna till sidans topp

Rätten att återförenas med sin familj begränsades kraftigt 2016. Många har väntat i snart tre år på att få återse sina anhöriga. Nu ser18-10-18 vi konsekvenserna av lagen. Vår nya rapport visar på omfattande psykisk ohälsa hos de som drabbas.

Två är efter att den tillfälliga utlänningslagen infördes har Röda Korset gjort en utredning kring dess humanitära konsekvenser. Vi har gått igenom domar, gjort intervjuer med människor som påverkas av lagen liksom med representanter för yrkesgrupper som möter denna grupp inklusive Migrationsverket.

Resultatet i rapporten baseras även på intervjuer med frivilliga inom Röda Korset och svar från enkäter som skickats till psykologer och kuratorer som arbetar på Svenska Röda Korsets fem behandlingscenter för krigsskadade och torterade.

Rapporten visar att det mänskliga lidande som många varnade för innan lagen infördes har blivit verklighet. Det konstateras också att det inte finns något som talar för att den tillfälliga lagen skulle vara huvudorsaken till det minskade asylmottagandet under 2016, vilket var lagens syfte.

Familjer splittras och psykisk ohälsa ökar

Den tillfälliga asyllagen har lett till att föräldrar och barn i många fall skiljs åt under flera års tid vilket lett till ökad psykisk ohälsa. Många familjer där en eller flera personer beviljats skydd i Sverige har fått beslut om att de nekas familjeåterförening under de tre år lagen gäller. Den psykiska hälsan påverkas mycket negativt av att hållas åtskild från sin familj och rapporten visar att en ökad risk för depression och posttraumatiskt stressyndrom. Intervjuerna i rapporten visar att skammen i att inte lyckas få hit sin familj och känslan av misslyckande gör det svårt för många att upprätthålla kontakten.

Hårda försörjningskrav - kvinnor drabbas

(...)

Hela pressmeddelandet (Extern länk)

Sammanfattning av rapporten (Extern länk till pdf-fil)

Hämta rapporten i sin helhet (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180718:

FARR 18-07-05:

Vilse i Andrummet till sidans topp

Hård kritik mot den tillfälliga lagen från Migrationspolitiska S-föreningen

Den tillfälliga lagen tillämpas spretigt och är rättsosäker. Socialdemokrater kritiserar det egna partiet för konsekvenserna av "andrummet" inom flyktingmottagandet, i en utvärdering som konstaterar att lagen inte lett till det man utlovat men däremot orsakat stort lidande - och bidragit till att det politiska samtalet kantrat.

När regeringen 2015 beslutade om en tillfällig lagstiftning för flyktingmottagande erkände man att den skulle kunna försätta människor i svåra humanitära situationer och förhindra etablering, men hävdade att situationen krävde det. En "kontrollstation" utlovades efter två år för att utvärdera lagstiftningens konsekvenser, men när det väl var dags krympte den till en intern "avstämning". Migrationspolitiska S-föreningen beslutade då att göra en egen utvärdering.

I april 2018 kom rapporten Vilse i andrummet, det andrum som regeringen annonserade i november 2015 och som trädde i kraft den 20 juli 2016. En tillfällig lag, som skulle gälla i tre år och anpassa det svenska flyktingmottagandet till EU:s miniminivåer, lades ovanpå den ordinarie utlänningslagstiftningen. "Andrummet" skulle, menade man, användas till att bygga ut mottagningskapaciteten.

Tillfälliga tillstånd och begränsad familjeåterförening

I korthet innebär lagen tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel, hårdare krav för familjeåterförening (skärpta krav på försörjning, och möjlighet till uppehållstillstånd på anknytning endast för personer med flyktingstatus) samt krav på Sveriges kommuner att ta emot nyanlända. Till detta lades en "gymnasielag", som nyligen kompletterades med en "ny gymnasielag", och man gjorde permanenta uppehållstillstånd till en möjlighet för de som vid en förlängning av ett tillfälligt uppehållstillstånd kan visa att de kan försörja sig.

(...)

Läs mer och hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, svenska media via Eniro och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media främst via I Care och IRR, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, ENAR, Statewatch, Noborder och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Amnesty, FARR, Rosengrenska och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Josefin Åström, Hjalte Lagercrantz, Karin Nilsson Kelly, Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt.