fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Debatt och partipolitik

Hot och hat i sociala medier mm

Klipp från media

Information från myndigheter eller organisationer saknas


Arkiveringsdatum 190609:

Berlingske 19-05-20:

Tal ordentligt om landets flygtningebørn till sidans topp

Astrid Engberg, konstitueret generalsekretær, Red Barnet Ungdom

Når de voksne skændes, går det ud over børnene. Det håber jeg, at danskerne vil huske under valgkampen. For når vi diskuterer asylpolitik, indvandring og udlændingepolitik på Facebook, følger massevis af børn med på sidelinjen. Nogle af de børn bor på landets asylcentre og føler sig fanget i debatten.

Man behøver ikke være børnepsykolog eller pædagog for at vide, at børn tager skade, når de oplever verbale slagsmål eller bliver taget som gidsel i de voksnes mundhuggeri. Når vi som voksne skændes foran børnene, giver det rifter i deres psyke. De danner følelsesmæssigt arvæv. Sådan er det også, når vi skændes digitalt. Børn bliver bange og kede af det, og de efterligner vores måde at tale på.

Når man klikker ind på Facebook, bliver man mødt af en flodbølge af skældsord, ondskabsfulde kommentarer og digital mobning, og den hårde tone er blevet skærpet op til folketingsvalget. Danskerne peger fingre og forsøger at ydmyge hinanden. En Megafon-måling fra januar viser, at tonen faktisk er så hård, at 61 procent af os danskere afholder os fra at deltage i debatter på sociale medier.

Red Barnet Ungdom kører netop nu en kampagne, hvor vi beder danskerne om at sende venlige hilsner til børnene på Sjælsmark og de andre danske asylcentre, hvor vores frivillige arbejder. Målet er at vise børnene, at der er mennesker uden for asylcentrenes mure, der tænker på dem og vil dem det godt, uanset hvor længe, de skal blive boende i Danmark. Det er nemlig ikke altid tydeligt, når man kigger nærmere i kommentarsporene på Facebook.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190318:

Expressen 19-03-06:

Lidl utsatt för bluffannons: "Det är främlingsfientligt" till sidans topp

Det var när hon satt och spelade spel på Facebook som en annons dök upp på datorskärmen hos Tina Johansson, 52, från Ed.

Avsändaren frestade med ett presentkort från mataffären Lidl - om man bara svarade på en enkel fråga.

- Det är främlingsfientligt, säger Tina.

Hon var mitt uppe i jakten på en mördare i Facebook-spelet "Criminal Case" när annonsen dök upp.

"Är du orolig för flyktingkrisen som händer varje dag i Sverige?", stod det i reklamrutan.

Svarar du på frågan får du möjligheten att vinna ett presentkort på mataffären Lidl menar avsändaren.

- Det första jag reagerade på är hur fruktansvärt dålig svenska de använde i texten, säger Tina.

"Främlingsfientlig"

Tre svarsalternativ får du när du ska besvara frågan.

"Ja väldigt orolig", "Nej, det är inget jag är medveten om" eller "Ingen åsikt", är det du behöver svara för att få vara med i den påstådda tävlingen.

- Den är främlingsfientlig. Skulle jag trott att det var Lidl som stod bakom den här annonsen skulle jag och säkert många andra bojkotta affären.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180625:

Aftonbladet debatt 18-06-18:

Jag tycker fel - och ska skrämmas till tystnad till sidans topp

Marielouice Strömquist

Jag har fått ett brev, när jag öppnade kuvertet hittade jag ett kort meddelande: "Vi vet var du bor. M v h. NMR", (Nordiska Motståndsrörelsen).

Nu kan jag inte vara säker på att det var de som skickade brevet, det jag vet är att avsändaren vill att jag ska tro det. Jag funderade också på vilket budskap de ville framföra. Var de omtänksamma och ville berätta att de, om jag inte hittar hem, kan hjälpa mig, eftersom de vet var jag bor?

Eller vill de skrämma mig att vara tyst? Sluta engagera mig för asylrätten och för att Sverige ska ha en rättssäker och kompetent handläggning av asylärenden för bland annat ensamkommande? Förmodligen är det så.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180605:

Norrköpings Tidningar 18-06-04:

Hoten fick politikern att avgå till sidans topp

Hatiska kommentarer fick socialdemokraten Lottie Fallman att lämna alla sina politiska uppdrag i Söderköping.

Var femte politiker i kommunfullmäktige i Söderköping har någon gång blivit hotad. Det visar den enkät vi har gjort. För en politiker blev det för mycket. Den 7 februari i år sammanträdde fullmäktige. Som punkt 15 stod "Begäran om entledigande från uppdrag som ledamot i Demokratiberedningen, ledamot i Kommunstyrelsen och ledamot i Kommunfullmäktige." Begäran var socialdemokraten Lottie Fallmans.

- Det är gräsligt det som Lottie har fått stå ut med. Jag är övertygad om att det är hennes engagemang för flyktingar som är grunden till allt. När det här hände tog man chansen att klämma åt henne, säger en politiker som vill vara anonym.

Vi frågade politikerna i kommunfullmäktige i Söderköping om de själva blivit hotade och om de någon gång funderat på att lämna politiken. 22 av de 39 ledamöterna har svarat på våra frågor. Åtta av de som svarat har själva blivit hotade någon gång. Det är absolut vanligast att kvinnliga politiker råkar illa ut. Sex av de åtta som hotats är kvinnor. Hoten har varit lite olika. Men gemensamt för de flesta är att de har varit knutna till aktuella händelser.

-?Hat och trakasserier är ett hot mot demokratin. Bakom det ligger ett politikerförakt. Vi är flera som reagerat på debattklimatet i diverse forum. Vi borde ha satt ned foten för länge sedan, säger oppositionsrådet Inga-Lill Östlund (L).

Enligt Lottie Fallman berodde avhoppet på att hon själv och hennes familj trakasserats under lång tid. Det hela eskalerade enligt henne när nättidningen Samhällsnytt, tidigare Avpixlat, började skriva om henne. I artiklarna hävdas att Lottie Fallman aktivt har stöttat en dömd asylsökande. Här står ord mot ord. Framför allt om när stödet skulle ha inträffat.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, svenska media via Eniro och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media främst via I Care och IRR, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, ENAR, Statewatch, Noborder och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Amnesty, FARR, Rosengrenska och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Josefin Åström, Hjalte Lagercrantz, Karin Nilsson Kelly, Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt.