fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Debatt och partipolitik

Rättigheter och krav på invandrare

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 190415:

Migrationsinfo.se 19-04-10:

Det föreslagna språkkravet - debatt, forskning och en europeisk utblick till sidans topp

I regeringsöverenskommelsen mellan S, MP, C och L (januariavtalet) presenterades en rad olika integrationsinsatser som ska införas under mandatperioden, däribland förslaget om ett så kallat språkkrav för medborgarskap. Förslaget innebär att ett godkänt prov i svenska och grundläggande samhällskunskap ska vara ett krav för ett medborgarskap i Sverige. Denna artikel sammanfattar den svenska debatten om det föreslagna kravet för medborgarskap, redogör för forskning om krav för medborgarskap eller uppehållstillstånd samt ger en europeisk utblick med nationella exempel.

Språkkravet - ett omdiskuterat förslag

Det så kallade språkkravet har varit omdebatterat sedan förslaget presenterades i januariavtalet. Förespråkare menar att ett språkkrav skulle öka incitamenten att lära sig det svenska språket och att detta i sin tur kommer att leda till en förbättrad integration av nyanlända. Detta argument utgår ifrån att språket är en central del i en lyckad integration och att det behövs större incitament för att lära sig språket. Ett annat framträdande argument är att ett språkkrav för medborgarskap kommer att höja det svenska medborgarskapets status. Det anses finnas ett värde i att uppvärdera det svenska medborgarskapet och att göra det mer attraktivt. För att uppnå det ska det finnas en uppsättning krav som en nyanländ ska uppnå, bland annat att lära sig det svenska språket och grundläggande kunskaper om Sverige.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180831:

Riksdagen 18-08-23:

Svar på skriftlig fråga: Utbildningsplikt för nyanlända till sidans topp

Fråga 2017/18:1612 av Lars Beckman (M) till Ylva Johansson (S)

I Ekot i SR den 13 augusti avslöjas att den utbildningsplikt för nyanlända som regeringen införde vid årsskiftet har fått en minst sagt trög start. Hittills i år har knappt 5 500 personer bedömts omfattas av utbildningsplikt men endast 90 av dem har påbörjat studier. Det betyder att om det fortsätter i samma takt kommer det att ta 61 år innan alla dessa 5 000 har genomgått utbildning enligt utbildningsplikten. Det kan liknas vid ett haveri för en av regeringens viktigaste åtgärder när det gäller att få fler utrikesfödda i jobb.

SR skriver följande på sin webbplats:

"Utbildningsplikten innebär att nyanlända som saknar en gymnasieutbildning och som på grund av sin korta utbildning inte bedöms kunna komma i arbete under sin tid i Arbetsförmedlingens etableringsprogram kan anvisas att söka och påbörja studier. Den som inte följer anvisningen kan få sin etableringsersättning indragen. Utbildningsplikten infördes vid årsskiftet och i juni bedömde Arbetsförmedlingen att knappt 5 500 personer omfattades, men bara 90 av dem har påbörjat studier."

Det är anmärkningsvärt att så många utrikesfödda väljer att inte delta i studier enligt utbildningsplikten. Jag vill därför fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson följande:

Vad avser ministern att vidta för åtgärder för att få fler utrikesfödda att delta i studier enligt utbildningsplikten och förbättra utfallet av denna insats?

Svar av Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180528:

Riksdagen 18-05-17:

Svar på skriftlig fråga: Språkkrav för permanent uppehållstillstånd till sidans topp

Fråga 2017/18:1238 av Johan Forssell (M) till Statsrådet Heléne Fritzon (S)

I dag saknas det krav på kunskaper i det svenska språket för att få permanent uppehållstillstånd i Sverige. Detta innebär alltså att en person kan få ett tillstånd att leva i Sverige resten av sitt liv utan att det ställs några krav på kunskaper i landets huvudspråk. Det svenska språket är en viktig del av integrationen i det svenska samhället och för förståelse av hur samhället fungerar i Sverige. Forskning visar även på att språket är särskilt viktigt för att bli en del av ett nytt land.

Ska vi få integrationen att fungera krävs en politik som ställer tydliga krav. Moderaterna har därför föreslagit att godkända kunskaper i svenska ska knytas till möjligheten att få permanent uppehållstillstånd. Detta innebär att en person ska kunna visa på en språkförmåga på grundläggande nivå i det svenska språket för att få permanent uppehållstillstånd i Sverige.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Heléne Fritzon:

Är statsrådet beredd att vidta några åtgärder eller ta några initiativ för att tydligt koppla beviljandet av permanenta uppehållstillstånd till grundläggande kunskaper i det svenska språket?

Svar av Statsrådet Heléne Fritzon (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, svenska media via Eniro och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media främst via I Care och IRR, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, ENAR, Statewatch, Noborder och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Amnesty, FARR, Rosengrenska och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Josefin Åström, Hjalte Lagercrantz, Karin Nilsson Kelly, Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt.