fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Debatt och partipolitik

Kostnader, finansiering och "systemkollaps"

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 171013:

Riksdagen 17-10-11:

Svar på skriftlig fråga: Kostnader för av- och utvisningar till sidans topp

Fråga 2017/18:64 av Johan Forssell (M)

Arbetet med verkställighet av av- och utvisningar kan vara mycket kostsamt. Det framgår av en artikel i Svenska Dagbladet den 26 september 2017. Artikeln rör en man som skulle utvisas till Jordanien med ett specialchartrat plan. På plats i Jordanien fick planet dock vända tillbaka, eftersom Jordanien inte ville ta emot honom.

Vid fråga till polisen, som har ställts från riksdagens utredningstjänst, om hur stora kostnaderna totalt är för polisens arbete med av- och utvisningar har det dock inte gått att få något svar.

Uppgift om storleken på polisens kostnader för av- och utvisningar är förstås viktig för att kunna bedöma bland annat effektiviteten i arbetet.

Mot denna bakgrund vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson följande:

Vad avser ministern vidta för åtgärder med tanke på otydligheten kring polisens kostnader för arbetet med av- och utvisningar totalt och per verkställd av-/utvisning?

Svar av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Det är givetvis angeläget att Polismyndigheten har en bra bild av kostnaderna för olika verksamhetsområden. Detta gäller självklart även kostnader för arbetet med verkställighet av beslut om av- och utvisning. Vid Regeringskansliets kontakt med relevanta delar av Polismyndigheten har myndigheten också uppgett att man kan redogöra för sina kostnader på området. Till exempel har tjänstemän från Polismyndigheten medföljt vid 85 verkställighetsresor under 2016 till en dygnskostnad av 5 100 kronor per tjänsteman, utöver vanlig lönekostnad. De personalkostnader man haft för dessa verkställighetsresor under året uppgick sammantaget till 2 373 000 kronor.

Med anledning av att Polismyndigheten kan redogöra för den information som Johan Forssell efterfrågar avser jag inte vidta några åtgärder i denna fråga.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160315:

Riksdagen 16-03-03:

Riksdagens frågestund: Sveriges kapacitet i flyktingmottagandet till sidans topp

Anf. 67 JOHAN FORSSELL (M):

Fru talman! Min fråga går till migrationsminister Morgan Johansson.

Vi har som alla vet en mycket bekymmersam flyktingkris, framför i allt södra Europa. Jag tror att vi alla berörs av de bilder som nu kablas ut över världen.

Vi har också en utmanande situation här hemma. Migrationsverkets handläggningstider är snart två år långa. Det saknas 20 000 bostäder bara de kommande månaderna. I går äskade också Migrationsverket om 28 miljarder extra i anslag bara för 2016.

Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att dämpa söktrycket på Sverige. Det är nödvändigt.

Samtidigt blev jag förbryllad när jag noterade utbildningsministerns inlägg i migrationsdebatten så sent som i fredags. Enligt honom står regeringen bakom uppfattningen att Sverige klarar av att ta emot ytterligare 150 000 personer under 2016.

Delar migrationsministern sin regeringskollegas uppfattning på den punkten?

(...)

Anf. 70 Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Fru talman! Det är precis som jag sa: Om det skulle komma 100 000 i år kan vi precis klara mottagandesituationen. Vi kommer fortfarande att få använda evakueringsbostäder.

Skulle det komma fler än så - alltså uppemot 140 000, som är det tredje scenariot som Migrationsverket har - kommer våra boendeplatser att ta slut, förmodligen redan i slutet av sommaren.

Svaret på frågan är alltså nej. Vi klarar inte den situationen. För att få kontroll över mottagandet bör vi som sagt styra ned mot det lägsta scenariot, ned mot 70 000.

Läs mer (Extern länk)

Skriftlig fråga av Gunilla Nordgren (M): Ett hållbart asylmottagande (Extern länk)

Svar på frågan av Justitie- och migrationsministern Morgan Johansson (Extern länk)

Riksdagen 16-03-03: Markus Wiechel i (SD):Riksdagens frågestund: Finansieringen av flyktingmottagandet (Extern länk)

Riksdagen 16-03-04: Interpellation 2015/16:422 av Maria Malmer Stenergard (M) (Extern länk)

Riksdagsdebatt med svar av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160301:

Riksdagen 16-02-17:

Svar på skriftlig fråga: Migrationsverkets försenade utbetalningar till kommunerna till sidans topp

Fråga 2015/16:749 av Gunilla Nordgren (M)

Många kommuner har i dagsläget stora fordringar på Migrationsverket för kostnader för mottagande av asylsökande. Detta gäller främst kostnaderna för de personer som det inte finns avtal för. När avtal finns utgår ersättning löpande kvartalsvis.

Många kommuner har skrivit avtal för ett utökat antal personer, men man är ändå inte i fatt med rätt avtalat antal, vilket innebär att man tar emot fler än avtalat och då får eftersöka alla kostnader.

Ett antal kommuner i Skåne har sammanställt de fordringar man har på Migrationsverket, och summan uppgår till mycket stora belopp.

Jag har förståelse för att Migrationsverket har en pressad situation, men det har ju faktiskt även kommunerna. I dagsläget har dessutom Migrationsverket gjort en paus i avtalsskrivandet på flera håll eftersom en ny fördelningsmodell med nya fördelningstal ska tas fram och gälla från den 1 april.

Dessa uteblivna utbetalningar tär på kommunernas likviditet och kan resultera i att kommuner kan tvingas ta lån, vilket medför räntekostnader.

Jag vill därför fråga justitie- och migrationsministern:

Vad avser ministern att göra för att komma till rätta med problemet med att kommuner ligger ute med betydande kostnader som de ännu inte fått ersättning för?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

Fråga av Boriana Åberg (M): Skånska kommuners avtal med Migrationsverket (Extern länk)

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 16-02-24:

Svar på skriftlig fråga: Användningen av det statliga flyktingstödet till sidans topp

Fråga 2015/16:794 av Lars-Arne Staxäng (M)

I november 2015 ställde jag nedanstående fråga till statsrådet:

"Regeringen föreslår ett tillfälligt stöd till landstingen på 1 470 miljoner kronor för att de ska kunna hantera den rådande flyktingsituationen. Pengarna ska enligt regeringen fördelas med hänsyn till antalet asylsökande och nyanlända i varje landsting, vilket är bra. Frågan som dock inte är besvarad är hur landstingen ska fördela dessa pengar inom varje landsting. Kommer till exempel andra utförare än landstingen själva att kunna ta del av pengarna? Faktum är ju att många vårdcentraler, läkarmottagningar med flera drivs av andra än just landstingen och dessa är precis som den landstingsdrivna sjukvården hårt belastad just nu."

Svaret jag fick då av statsrådet var att det var upp till varje kommun eller landsting enligt nedan:

"Anslaget får användas för statsbidrag till kommuner och landsting med anledning av flyktingsituationen. Syftet är att underlätta för kommuner och landsting att hantera den rådande flyktingsituationen med ett stort antal asylsökande och minska trycket på den kommunala ekonomin. Det är således upp till kommunerna och landstingen att använda bidraget på det sätt som de finner lämpligt inom ramen för ändamålet."

Regeringens direktiv om att det är upp till kommunerna och landstingen att bestämma hur pengar bäst används är alltså ganska otydliga, och den 10 februari 2016 rapporterade flera medier om att kommunerna bland annat har använt stödet till att betala av pensionsskulder och renovering av sporthallar.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:

Anser statsrådet att det statliga flyktingstödet används på ett ändamålsenligt sätt utifrån regeringens direktiv?

Svar av Civilministern Ardalan Shekarabi (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160217:

Riksdagen 16-02-10:

Svar på skriftlig fråga: Socialtjänstens utsatta situation till sidans topp

Fråga 2015/16:726 av Cecilia Widegren (M)

Med anledning av det stora tryck som socialtjänsten på många håll i landet är utsatt för, är det angeläget att regeringen och ansvarigt statsråd Åsa Regnér tydligt redogör för vilka konkreta åtgärder som regeringen planerar att genomföra nu för att lösa den allvarliga situationen. Det räcker inte att följa utvecklingen och konstatera att läget är allvarligt. Socialtjänsten upplevde en utsatt situation redan innan folkvandringar i Europa, vilket skapat ett extra ordinärt tryck i Sverige under hösten.

Situationen är för närvarande oacceptabel. Ett konkret exempel är ett hem för vård eller boende, HVB, i Emmaboda. Det rapporteras om ett våldsamt upplopp på detta HVB-hem under onsdagskvällen den 27 januari. Det ska, enligt uppgifter, bo uppemot 30 människor där. Personalen kände sig hotad och tvingad att låsa in sig i väntan på hjälp från polisen. Nu är 19 personer misstänkta för våldsamt upplopp.

I SVT:s Agenda i söndags den 24 januari redogör statsrådet Regnér för sin syn på socialtjänsten: "Läget är akut. Vi har jobbat med det här under hela 2015, särskilt under hösten så har vi varje torsdag fattat beslut för att förstärka på olika vis. [...] vi har tagit en rad beslut för att försöka följa situationen."

(...)

Hela frågan (Extern länk)

Svar av Barn-, äldre- och jämställdhetsministern Åsa Regnér (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 16-02-12:

Interpellationsdebatt: Samhällets krisberedskap i migrationsfrågan till sidans topp

Interpellation 2015/16:327 av Allan Widman (L)

Under sensommar och tidig höst 2015 ökade strömmen av asylsökande till Sverige närmast lavinartat. Vid mitten av hösten tillkom runt 10 000 nya sökande per vecka. Därtill kom många andra som avstod från att söka asyl.

Efter att först tillfällig inre gränskontroll infördes den 12 november 2015 och sedan så kallade identitetskontroller från den 4 januari 2016 minskade antalet asylsökande med uppemot 90 procent. Huruvida minskningen är tillfällig eller inte kan måhända ännu inte bedömas.

Den stora migrationen till Sverige kom tidigt att benämnas som en nationell kris. Myndigheten för samhällssäkerhet och beredskap (MSB) har sedan mitten av oktober 2015 veckovis upprättat och förmedlat en lägesbild över situationen. Krisen ledde till att såväl statliga som kommunala myndigheter utsattes för stora påfrestningar. Det handlade dels om att vissa ordinarie arbetsuppgifter fick läggas åt sidan och dels om att med personal och andra resurser stötta Migrationsverket.

När Sverige tidigare drabbats av större kriser har sittande regeringar noga analyserat både händelseförlopp och de åtgärder som vidtagits av såväl politik som förvaltning. Efter tsunamin på annandagen 2004 tillsattes en katastrofkommission med oberoende experter. Även Estonias förlisning 1994 blev föremål för ett antal offentliga utredningar. Och även mindre allvarliga kriser, som skogsbranden i Västmanland 2014, utreddes grundligt. Det råder knappast tvivel om att svensk krisberedskap stärkts därav.

Det som skiljer migrationskrisen från flera andra stora kriser i modern tid är det utdragna händelseförloppet. Sex månader efter att migrationskrisen startade kan den ännu inte anses vara över. Detta förhållande gör det än mer angeläget att den, så snart ett tillräckligt perspektiv föreligger, blir föremål för en grundlig analys, där såväl regeringens som myndigheternas agerande granskas.

(...)

Hela interpellationen (Extern länk)

Riksdagsdebatten med svar av Statsrådet Anders Ygeman (S) (Extern länk)

Se även:

Riksdagen 16-02-12: Interpellation av Roger Haddad (L): Polisens resurser och beredskap (Extern länk)

Riksdagsdebatten om polisens resurser med svar av Statsrådet Anders Ygeman (S) (Extern länk)

Riksdagens frågestund 16-02-11: Markus wiechel (SD) frågar Åsa Romson om antalet asylsökande (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160119:

Riksdagen 16-01-13:

Svar på skriftlig fråga: Kris i socialtjänsten till sidans topp

Fråga 2015/16:561 av Cecilia Widegren (M)

Flyktingkrisens inverkan på socialtjänsten, vården och tandvården är redan påtaglig. Det tryck och den press som nu delar av socialtjänstens och vårdens personal är utsatt för är inte hållbar. Det ska vara ordning och reda i välfärden. Svensk vård- och socialomsorgspersonal är eftertraktad och ansedd som duktig på organisation och att göra prioriteringar. Vi ska alltid ha fokus på kvalitet inom vården och socialtjänsten.

Sverige befinner sig emellertid nu i en allvarlig situation. Läget är akut och extraordinärt. Detta gäller givetvis för alla som flyr från till exempel Syrien, men även situationen med att ta emot många flyktingar under mycket kort tid är extraordinär.

Migrationsverkets senaste prognos talar sitt tydliga språk. För år 2015 beräknas 140 000 till 190 000 asylsökande. Lägg därtill - eftersom Sverige för närvarande inte har kontroll över sina gränser - ett betydande okänt antal människor som tagit sig in i landet illegalt utan att ha sökt asyl.

Tidningen Dagens Samhälle rapporterar att krisen i socialtjänsten är så pass allvarlig att 27 kommuner anmält sin verksamhet till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Ivo har varnat för allvarliga missförhållanden, då mottagandet av ensamkommande barn inte är rättssäkert.

Socialförvaltningen i Helsingborg har anmält sig själv och skrivit att kommunen inte är rustad för att ta emot 25-30 ensamkommande barn och unga varje vecka. Socialtjänsten i Helsingborg skriver att verksamheten är "kritiskt påverkad" och att mottagandet av ensamkommande och den övriga verksamheten "befinner sig i ett ytterst pressat läge".

(...)

Hela frågan (Extern länk)

Svar av barn-, äldre- och jämställdhetsministern Åsa Regnér (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 16-01- 19:

Svar på skriftlig fråga: Kostnader och polisiära konsekvenser av gränskontroller till sidans topp

Fråga 2015/16:588 av Rasmus Ling (MP)

Den 11 november 2015 meddelade inrikesministern på en presskonferens att gränskontroller skulle införas vid gränspassage till Sverige. Dessa skulle göras av polis på första anhalten i Sverige, vid Hyllie station i Malmö. Samtliga passagerare skulle därefter legitimera sig, och den som inte hade inresetillstånd skjutsades till Migrationsverket vid Jägersro för att söka asyl.

Tåg från Köpenhamn till Malmö har tidigare gått med tiominuterstrafik, och ofta med trekopplade tågsätt. Kontroller har alltså gjorts av tiotusentals resenärer dagligen i två månaders tid. Detta har givetvis krävt stora polisiära resurser. Dels i form av pengar, dels i form av att polisen rimligen har fått lägga andra väsentliga uppgifter åt sidan. Då gränskontrollerna nu har pågått i två månader, och regeringen har förlängt dessa ytterligare en månad, känns det synnerligen angeläget att fråga vad detta hittills har inneburit för Polismyndigheten.

Jag vill därför fråga statsrådet vad gränskontrollerna inneburit i form av kostnader och vad Polismyndigheten nedprioriterat sedan den 12 november.

Svar av Inrikesministern Anders Ygeman (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160112:

Riksdagen 16-01-08:

Svar på skriftlig fråga: Refugees welcome till sidans topp

Fråga 2015/16:545 av Jessica Polfjärd (M)

Den 6 september 2015 höll statsministern ett tal på Medborgarplatsen vid en manifestation under parollen "Refugees welcome".

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsminister Stefan Löfven:

Vilka överväganden gjordes inför detta tal, mot bakgrund av de larmsignaler som samtidigt kom om att migrationsströmmen inte var hanterbar för myndigheter och kommuner?

Svar av inrikesministern Anders Ygeman

(...) Jessica Polfjärd har frågat statsminister Stefan Löfven dels vad han gjorde för överväganden inför ett tal den 6 september 2015 på Medborgarplatsen under parollen "Refugees welcome", dels vad som hade inträffat som gjorde att han den 10 oktober 2015 uttalade att boendesituationen var akut och att tältläger kunde bli aktuella. Jessica Polfjärd har även frågat utrikesminister Margot Wallström varför det var utrikesministern som kallade till ett möte den 10 september 2015 mellan Migrationsverket, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST). Vidare har hon frågat utrikesministern hur informationen från mötet spreds i Regeringskansliet och till regeringen, samt vilka övriga statsråd som informerades. Frågorna har överlämnats till mig att besvara.

Jessica Polfjärd har även ställt flera frågor till mig.

Hon har för det första frågat hur den information hanterades som inkom som ett svar på kriskansliets förfrågan till länsstyrelserna den 15 september 2015 och vilka åtgärder som jag och regeringen vidtog mot bakgrund av denna information.

Hon har för det andra frågat varför det tog så lång tid för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att få upp de tält som planerades och vilka åtgärder jag och regeringen vidtog för att skynda på processen.

(...)

Hela svaret (Extern länk)

De övriga frågorna av Jessica Polfjärd (M) :

Fråga 2015/16:546 Migrationssituationen (Extern länk)

Fråga 2015/16:547 Krisledningsläge samt hanteringen av kris (Extern länk)

Fråga 2015/16:548 Gränskontroller (Extern länk)

Fråga 2015/16:549 Krisledningsläge samt hanteringen av kris (Extern länk)

Fråga 2015/16:550 Gränskontroller (Extern länk)

Fråga 2015/16:551 En akut boendesituation (Extern länk)

Fråga 2015/16:552 Aktiverad krisledning (Extern länk)

Fråga 2015/16:553 Inre utlänningskontroller (Extern länk)

Fråga 2015/16:554 Inflyttning i tältläger (Extern länk)

Fråga 2015/16:555 Handlingsplan vid särskild händelse (Extern länk)

Fråga 2015/16:556 Krishantering med anledning av flyktingsituationen (Extern länk)

Se också:

Skriftlig fråga av Elisabeth Svantesson (M): Bristfällig krishantering av regeringen (Extern länk)

Svar av Anders Ygeman (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 151209:

Riksdagen 15-11-24:

Interpellationsdebatt: Ytterligare skattehöjningar på grund av flyktingmottagandet till sidans topp

Interpellation 2015/16:174 av Fredrik Schulte (M)

I sin vår- och budgetproposition har regeringen lagt fram förslag på skattehöjningar om 154 miljarder fram till år 2019. På samma sätt har man föreslagit att öka statens utgifter med 195 miljarder. När nu asylmottagandet ökar dramatiskt kommer kostnaderna för mottagandet också att dra iväg. Enligt Migrationsverkets senaste prognos är kostnadsökningen enligt deras huvudscenario 30 miljarder för 2015 och 2016. Totalt för budgetperioden fram till 2019 handlar det om nästan 143 miljarder. Det skulle innebära att svenska skattebetalare kommer att se kostnadsökningar för det offentliga på nästan 340 miljarder fram till 2019.

Delar av detta kommer att finansieras genom att kraftigt minska biståndet. Vidare har finansministern aviserat att besparingar på andra områden kan bli aktuella, liksom att öka statens upplåning. Med tanke på de kraftiga kostnadsökningarna förefaller det alltmer sannolikt att Magdalena Andersson och socialdemokratin sin vana trogen kommer att föreslå ytterligare skattehöjningar, inte minst mot bakgrund av att regeringen antagligen inte vill möta väljarna med att helt ha åsidosatt offentliga finanser eller att ha genomfört dramatiska neddragningar av offentlig sektor.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansministern:

Bedömer finansministern att ytterligare skattehöjningar kommer att krävas i det fall asylmottagandet fortsätter att öka i linje med huvudscenariot i Migrationsverkets senaste prognos?

Läs mer (Extern länk)

Riksdagsdebatten med svar av finansminister Magdalena Andersson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 15-12-03:

Riksdagens frågestund: Flyktingmottagandet och biståndet till sidans topp

Fråga av Sofia Arkelsten (M):

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Isabella Lövin.

Äntligen kom beskedet att den rödgröna regeringen inom sig har fått en överenskommelse. Regeringen kommer att avräkna ungefär en tredjedel av biståndet till flyktingmottagande. Det har varit stor oro om vad som gäller, och det har varit en knepig budgetbehandling i utskottet.

Regeringspartiernas interna överenskommelse med varandra gäller bara för 2016, alltså nästa år. Längre kunde de inte komma överens.

Min fråga är: Vad händer sedan, finns det någon plan?

Svar av statsrådet Isabella Lövin (MP) och replikväxling (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, svenska media via Eniro och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media främst via I Care och IRR, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, ENAR, Statewatch, Noborder och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Amnesty, FARR, Rosengrenska och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Josefin Åström, Hjalte Lagercrantz, Karin Nilsson Kelly, Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt.