fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Debatt och partipolitik

Hinder för verkställighet

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 160130:

Riksdagen 16-01-27:

Svar på skriftlig fråga: Barn och unga från Marocko som vistas illegalt i Sverige till sidans topp

Fråga 2015/16:626 av Pia Hallström (M)

Enligt siffror från polisen fanns i Stockholm ca 500-600 brottsaktiva ensamkommande pojkar från bland annat Marocko under åren 2012-2014. Vissa har aldrig sökt uppehållstillstånd i Sverige andra har avvikit under tiden som asylutredning pågår. Bara några få av de ensamkommande barnen från Marocko, som fått sin sak prövad av Migrationsverket, har haft tillräckliga skäl för att få uppehållstillstånd i Sverige.

Marocko har ett folkrättsligt ansvar för att återta sina medborgare som inte har tillstånd att vistas i Sverige. Detta har dock visat sig mycket svårt att åstadkomma i praktiken.

Regeringen har haft möten med företrädare för Marocko i frågan, men resultatet från arbetet uteblir.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

När kan vi se resultat i regeringens arbete för att de barn och unga från Marocko som vistas illegalt i Sverige ska återvända till sitt hemland?

Svar på frågan av Inrikesministern Anders Ygeman (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 16-01-27:

Svar på skriftlig fråga: Situationen för marockanska gatubarn till sidans topp

Fråga 2015/16:642 av Sofia Damm (KD)

Den här veckan besöker Marockos talman Sverige. På agendan för besöket står bland annat samtal om de marockanska barn och unga som fått avslag på sin asylansökan och avvikit under utredningen eller som aldrig sökt asyl och i dag lever illegalt i Sverige, en situation som också inrikesminister Ygeman benämnt som ohållbar.

Svenska myndigheter står näst intill handfallna kring denna grupp av ensamkommande från Marocko, som oftast inte tar emot den hjälp som erbjuds från svenska myndigheter utan försörjer sig på brottslighet. Sverige har stora svårigheter att få Marocko att återta sina egna medborgare som avvisats eller utvisats från Sverige.

Genom dialog med Marocko förutsätter jag att ett återvändaravtal kommer att tas fram mellan Sverige och Marocko för att de barn och unga som uppehåller sig i Sverige ska kunna återvända till sitt hemland. Men vi måste också diskutera den långsiktiga lösningen för att dessa barn och unga ska kunna få det stöd de behöver i Marocko.

Enligt regeringens rapport om mänskliga rättigheter i Marocko saknar hundratusentals barn mellan 7 och 15 år grundläggande utbildning. Antingen har de aldrig varit inskrivna eller så har föräldrarna avbrutit deras skolgång i förtid. Nyfödda barn överges, och barnarbete är vanligt förekommande. Antalet gatubarn, som ofta tvingas till prostitution, uppges öka. Hem för övergivna barn finns (oftast för barn födda utom äktenskapet), men dessa drivs nästan helt av enskilda organisationer med mycket små resurser.

Min fråga till statsrådet är således:

Vad gör statsrådet och regeringen för att bidra till att utsatta barn och unga i Marocko ska få tillgång till sina grundläggande rättigheter och det stöd de behöver?

Svar av Statsrådet Lövin (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160112:

Riksdagen 16-01-08:

Svar på skriftlig fråga: Barn och unga från Marocko till sidans topp

Fråga 2015/16:558 av Elisabeth Svantesson (M)

Barn och unga från Marocko som lever i stor utsatthet som gömda i Sverige är ett ökande problem. Vissa har fått avslag på sin asylansökan. Andra har aldrig sökt asyl, eller så har de avvikit under tiden för utredningen. De stannar i Sverige och bor i regel i tillfälliga bostäder. I gruppen förekommer droger, stölder och annan brottslighet.

Från såväl Migrationsverket som polisen rapporteras om stora svårigheter att förmå Marocko att ta emot de egna medborgare som inte får vistas i Sverige.

I en intervju i Dagens Nyheter den 18 september säger inrikesminister Anders Ygeman att han vill ställa krav på Marocko att ta ansvar för sina medborgare. I intervjun utgår han från att Marockos ambassad vill diskutera frågan med den svenska regeringen, och om så inte är fallet är han beredd att genom sin statssekreterare ta diskussionen på plats i Marocko.

Det har nu gått tre månader sedan Anders Ygemans uttalande, men fortfarande lever marockanska barn och unga i Sverige illegalt.

Min fråga till statsrådet är:

När kan vi se resultat av statsrådets och regeringens arbete för att Marocko ska ta emot sina egna medborgare?

Svar av inrikiesministern Anders Ygeman (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 151222:

Riksdagen 15-11-24:

Interpellationsdebatt: Situationen för statslösa asylsökande palestinier i Sverige till sidans topp

Interpellation 2015/16:173 av Torbjörn Björlund (V)

Vi har i dag en ansträngd situation i Sverige med de flyktingströmmar som kommer till Sverige. Migrationsverket är pressat. Samtidigt har vi ett antal flyktingar som varit i Sverige länge och som väntat länge på besked om uppehållstillstånd.

I Uppsala finns en grupp palestinier som i över en månad protesterat mot de långa väntetiderna och den hantering av deras ärenden som försatt dem i ett limbotillstånd. Dessutom finns det uppenbara brister i hanteringen av deras ärenden; det kan man se när man går igenom de enskilda fallen.

Det finns likheter med den grupp som också protesterar i Malmö. Lång väntan på besked, och i de fall man får avslag kan avvisningen inte verkställas. Det resulterar i en orimlig situation där de varken får stanna eller kan avvisas.

I flera fall handlar det om att asylskälen av någon anledning inte bedöms tillräckliga. Eftersom de är från Gaza kan man kraftigt ifrågasätta denna bedömning, med tanke på hur situationen är och länge har varit i Gaza. Ständiga trakasserier och övergrepp från den israeliska ockupationsmakten genom blockaden och så sent som sommaren 2014 ett rent överfallskrig där över 1 500 civila palestinier dödades.

Då de flesta av palestinierna flytt genom Egypten är det tänkt att en avvisning ska verkställas dit. På Migrationsverkets hemsida redovisas säkerhetsläget i Gaza (Lifosdokument 35896 från den 12 oktober 2015). Där skriver man att gränsövergången mellan Egypten och Gaza fortfarande är stängd och att det inte finns några indikationer på att detta ska ändras. Detta borde vara ett tillräckligt skäl för bedömningen att avvisningar inte kan genomföras. Bara detta är alltså ett skäl att ge dessa palestinier uppehållstillstånd.

Som svar på en skriftlig fråga från mig till justitie- och migrationsministern (4 november 2015) skriver ministern:

(...)

Hela interpellationen (Extern länk)

Riksdagsdebatten med svar av justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 151122:

Riksdagen 15-11-18:

Svar på skriftlig fråga: Rätten att arbeta i väntan på utvisning till sidans topp

Fråga 2015/16:307 av Amir Adan (M)

Polisen hade år 2014 cirka 22 500 ouppklarade utvisningsärenden. Detta var fler än någonsin tidigare och en ökning med 74 procent över sex år. Det handlar inte enbart om personer som gömmer sig undan myndigheterna. Den grupp som har ökat mest är personer som har fått avslag men vistas helt öppet i Sverige, där myndigheterna ändå vet var de är. På sex år har de gått från drygt 5 000 personer till nära 10 000, en ökning med hela 92 procent.

I många fall handlar det om att länderna de skall till inte tar emot dem, att de som skall utvisas saknar giltiga id-handlingar eller att det inte finns en fungerande statlig förvaltning i mottagarlandet.

Fyra år efter utvisningsbeslutet preskriberas beslutet om inte myndigheterna har kunnat verkställa det. Då kan personen söka asyl igen. Fram till preskriptionen lever de som ska utvisas på en dagersättning från Migrationsverket på max 71 kronor per dag. De saknar även ett svenskt personnummer och har ingen rätt att arbeta i Sverige. Det lever i ett moment 22.

Det skulle därför vara bra om de som väntar på utvisning skulle ha rätten att arbeta i Sverige under väntan. Detta skulle gynna individen, både genom att personen fick en lön och genom att personen fick ny arbetslivserfarenhet och dessutom träffade nya människor. Detta skulle även underlätta inför framtiden, eftersom personen redan skulle ha arbete och arbetslivserfarenhet från Sverige om individen vid ett senare skede skulle få asyl.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Avser statsrådet att vidta några åtgärder med syfte att göra det möjligt att arbeta i Sverige i väntan på utvisning?

(...)

Hela frågan (Extern länk)

Svar av migrationsministern Morgan Johansson (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, svenska media via Eniro och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media främst via I Care och IRR, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, ENAR, Statewatch, Noborder och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Amnesty, FARR, Rosengrenska och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Josefin Åström, Hjalte Lagercrantz, Karin Nilsson Kelly, Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt.