fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Debatt och partipolitik

Gränskontroller och id-krav

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 170613:

Riksdagen 17-06- 09:

Svar på skriftlig fråga: Minderåriga som befinner sig i landet utan att söka asyl till sidans topp

Fråga 2016/17:1498 av Boriana Åberg (M)

För en tid sedan avskaffades id-kontrollerna i Skåne. Antalet asylsökande har sedan dess inte förändrats nämnvärt, däremot har antalet försök att illegalt ta sig in i landet ökat kraftigt. Sannolikt har även antalet personer som faktiskt lyckas att göra det ökat. Antalet direktavvisningar har blivit fler under de timmar på dygnet som gränspolisen är på plats. Sedan id-kontrollerna försvann görs ett tjugotal direktavvisningar per dag, jämfört med en handfull tidigare.

Bland de som nu kommer till landet utan giltiga resehandlingar och inte heller söker asyl finns ett stort antal ensamkommande barn. Orsaken till att de inte söker asyl kan skifta från fall till fall men resultatet blir att ett stort antal barn befinner sig i landet utan att myndigheterna med säkerhet vet var de är eller vad de gör. Många av barnen ansluter sig till de gäng av barn och ungdomar som har dykt upp i de centrala delarna av landets storstäder.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att lösa problemet med utländska ungdomar som befinner sig illegalt i Sverige och inte sökt asyl?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170530:

Riksdagen 17-05-23:

Svar på skriftlig fråga: Slopandet av id-kontrollerna till sidans topp

Fråga 2016/17:1388 av Gunilla Nordgren (M)

Jag ställde en muntlig fråga till ministern den 11 maj. Min fråga handlade om huruvida ministern var beredd att hjälpa kommunerna om slopandet av id-kontrollerna skulle medföra ett ökat antal asylsökande.

Bakgrunden till min fråga var att landets länsstyrelser nyligen slog larm om att ett stort antal kommuner går på knäna till följd av Sveriges rekordstora flyktingmottande under framför allt 2015 då det kom hela 163 000 asylsökande.

Migrationsverket stänger samtidigt ett stort antal av sina boenden och därmed flyttas problemet att få fram bostäder från staten (Migrationsverket) till kommunerna.

Det saknas inte bara bostäder och skollokaler med mera - det saknas även personal inom skolan och socialtjänsten med mera.

Svaret jag fick på frågestunden var att vi inte ska tillbaka till situationen 2015, men att i och med att anvisningslagen började att gälla (som innebär att alla kommuner tvingas ta emot ett visst anvisat antal nyanlända) så kommer kommunerna att klara att ta emot och ordna bostäder till alla nyanlända.

Jag delar inte ministerns åsikt i detta. Svårigheterna är många i arbetet med att få fram nya bostäder, inte minst beroende på att detaljplaner allt som oftast överklagas, det vill säga att byggprocessen tar mycket lång tid. Men detta tar inte Migrationsverket någon hänsyn till vid sina anvisningar av nyanlända till kommunerna.

Jag fick inte heller svar på min fråga om regeringen skulle vara beredd att ge mer resurser till kommunerna om det visar sig att antalet asylsökande ökar.

Jag vill därför fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

(...)

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170515:

Riksdagen 17-05-11:

Riksdagens frågestund: Plan för hjälp till kommunerna om antalet asylsökande ökar till sidans topp

Anf. 45 Gunilla Nordgren (M)

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till Morgan Johansson.

Nyligen slog landets länsstyrelser larm om att ett stort antal kommuner går på knäna till följd av Sveriges rekordstora flyktingmottagande under framför allt 2015, då hela 163 000 kom. Det saknas bland annat personal i skolan och socialtjänsten. Det saknas också bostäder, skollokaler med mera. Migrationsverket stänger samtidigt ett stort antal av sina boenden, och problemet att få fram bostäder flyttas över till kommunerna.

Det hastiga beslutet häromveckan välkomnas av många av dem som pendlar. Men vi riskerar en ökning. Jag vill därför fråga hur ministern ser på risken att antalet asylsökande åter ökar och om regeringen har någon plan för att då hjälpa kommunerna.

Anf. 46 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Herr talman! Först måste man säga att vi inte ska tillbaka till den situation som rådde hösten 2015. Det var tack vare de åtgärder vi då vidtog från regeringens sida, med en ny lagstiftning, gränskontroller och id-kontroller, som vi kunde klara situationen för alla dem som kom 2015. Till följd av att ni i Moderaterna var splittrade internt orkade ni tyvärr inte rösta för idkontrollerna. Ni stöttade inte dem i riksdagen. Men det var helt nödvändigt att kunna använda sig av id-kontroller under den här perioden.

Nu är det ett läge då de ska ut i kommuner. Vi följer situationen väldigt noga. De allra flesta kommuner klarar av sin uppgift. Det finns några kommuner som inte gör det. Dem jobbar vi särskilt stöttande med. Men grundbudskapet är att vi skapade oss detta andrum just för att kunna klara integreringen och kommunmottagandet. Den kontrollen, herr talman, tänker vi inte släppa.

Hela debatten, se anföranden 45-48 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170424:

Riksdagen 17-04-21:

Svar på skriftlig fråga: Allvarlig fara för den allmänna ordningen eller inre säkerheten till sidans topp

Fråga 2016/17:1181 av Johan Hedin (C)

Sedan måndagen den fjärde januari 2016 har alla som inte har giltiga id-handlingar stoppats vid gränsen till Sverige, som ett sätt att få ned antalet asylsökande till landet. Det har inneburit en stor börda för Öresundsregionen att människor som söker skydd inte har kunnat ta sig till Sverige och stora hinder för möjligheten att bo och arbeta på olika sidor om Öresund.

Lagen (2015:1073) om särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet säger:

"Om det har uppkommit en allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet får regeringen, i syfte att upprätt?hålla lag och ordning eller skydda nationell säkerhet, vidta [vissa åtgärder]."

När förslaget lades fram kritiserade jag och många remissinstanser otydligheten i det här kriteriet. Vad är en allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten? Lagen ger långtgående befogenheter till regeringen när än det finns en sådan fara. Därför är det viktigt att kriterierna är tydliga.

I synnerliga skäl kan långtgående åtgärder vara nödvändiga. I regeringens proposition motiverades förslaget med att så mycket som 190 000 personer skulle kunna komma att söka asyl i Sverige, och att den aktuella situationen som förelåg utgjorde "ett allvarligt hot mot allmän ordning och inre säkerhet". Den aktuella situation som då rådde var en kraftig påfrestning för Sverige. I propositionen nämns svårigheten att hitta tak över huvudet åt alla asylsökande, att kommuner inte kunde följa socialtjänstlagen och att Myndigheten för sam?hällsskydd och beredskap beskrev det som att det förelåg "stora utmaningar att värna målen för samhällets säkerhet, främst med avseende på liv och hälsa samt samhällets funktionalitet". Situationen under hösten 2015 stämmer överens med vad propositionen kräver:

(...)

Hela frågan med svar av statsrådet Anders Ygeman (Extern länk)

Se även:

Svar på skriftlig fråga av Gunilla Nordgren (M): Extra kostnader i samband med id-kontroller (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170126:

Riksdagen 17-01-10:

Svar på skriftlig fråga: Straff för människosmuggling till sidans topp

Fråga 2016/17:545 av Lars-Arne Staxäng (M)

Den svenska utlänningslagen definierar människosmuggling som ett brott när någon med uppsåt hjälper en utländsk medborgare att olagligt komma in i eller passera genom Sverige, en annan EU-stat eller Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein. Straffen som man kan dömas till är fängelse i högst två år. Har brottets ansetts som grovt kan man dömas till högst sex års fängelse. Polisen har tidigare pekat på att det finns flera indikationer på att det finns kriminella aktörer i Sverige som står för hela smugglingskedjan. Det finns även flera kriminella nätverk i Sverige som handlar med svenska pass som används i smuggling.

Människosmugglare utsätter ofta andra människor för livshotande fara. I många fall förekommer det dödsfall på grund av människosmugglarnas hänsynslösa agerande för att tjäna pengar. Förra året kunde vi närmast dagligen läsa om tragiska händelser där människosmugglare varit inblandade. I Österrike hade över sjuttio människor kvävts till döds i en lastbil, och i augusti förra året rapporterades om flera hundra döda och saknade i förlista fartyg i Medelhavet.

Sverige har i dag inte tillräckliga straff för människosmuggling. Vi måste agera och markera mot de kriminella nätverkens hänsynslösa utnyttjande av utsatta människor. Straffen måste skärpas och reflektera den fara som människosmugglare ofta utsätter människor för.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Avser ministern att ta några initiativ med syfte att skärpa lagstiftningen angående människosmuggling?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160112:

Riksdagen 16-01-08:

Svar på skriftlig fråga: Bristfällig krishantering av regeringen till sidans topp

Fråga 2015/16:541 av Elisabeth Svantesson (M)

Sverige befinner sig i en krissituation till följd av det stora antalet asylsökande. Bristen på bostäder är skriande. Skolan och socialtjänsten är ytterst ansträngda i delar av landet. Men också hälso- och sjukvården är utsatt för stora påfrestningar. Samtidigt är väntan på en asylprövning lång. De 100 000 asylsökande som kom hit i höst kan tvingas vänta på ett beslut till år 2017 eller i värsta fall ännu längre. Det innebär ytterligare påfrestningar på välfärden och även andra negativa effekter. Det kan dröja två år innan Migrationsverket kan larma om omständigheter i ett asylärende till Säkerhetspolisen. Vi vet också att många människor uppehåller sig i landet illegalt. Risken för parallellsamhällen är uppenbar.

Redan i somras började den dramatiska ökningen av antalet nya asylsökande till Sverige. Det gick från drygt 6 600 asylsökande i juni till över 24 000 i september.

Dagens Nyheter rapporterar att Margot Wallström den 10 september fick följande information från polisen: "Vi har noll koll på dem som inte söker asyl." På samma möte angavs från polisen att uppskattningsvis hälften av migranterna inte anmälde sig till Migrationsverket. Detta är en uppskattning som också senare förekommit från polisen i medierna. Men trots detta dröjde regeringen i två månader till beslutet om tillfälliga gränskontroller. Under denna period anlände ungefär 70 000 asylsökande till Sverige och, utifrån polisens uppskattning, därutöver nära 70 000 personer som inte sökte asyl. Trots detta avvaktade regeringen fler månader med åtgärder och tonade i stället ned problemen i debatten.

Sammantaget visar detta på en ytterst bristfällig krishantering av regeringen.

Mot denna bakgrund är min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Varför agerade regeringen så sent på den tydliga krisinformation som fanns tillgänglig redan i början av hösten?

Svar av inrikesministern Anders Ygeman (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 151209:

Riksdagen 15-11-24:

Interpellationsdebatt: Regeringens hantering av flyktingkrisen till sidans topp

Interpellation 2015/16:171 av Boriana Åberg (M)

Den rådande flyktingkrisen är den dominerande frågan för de allra flesta. Vi står inför den värsta flyktingkrisen sedan andra världskriget, och miljoner människor är på flykt. Sverige har länge haft en generös migrationspolitik, och det är något som vi ska vara stolta över. Men vi kan inte tillsammans med Tyskland ta hela ansvaret för att hjälpa de människor som flyr till Europa; andra länder måste dra sitt strå till stacken. Den 5 november konstaterade justitie- och migrationsminister Morgan Johansson att gränsen för Sveriges del är nådd. Detta framkom i flera intervjuer och har återgivits med lite olika formuleringar i olika medier. Detta kan nog de allra flesta hålla med om - inte minst tjänstemän och politiker i ledningen för kommuner runt omkring i landet som de senaste månaderna fått ägna nästan all sin tid åt att försöka hantera de praktiska konsekvenserna av det helt okontrollerade inflöde vi har för närvarande. Men uppenbarligen även regeringsmedlemmar och tjänstemän vid statliga myndigheter.

Sedan Morgan Johansson konstaterade att gränsen är nådd har tusentals asylsökande sökt sig till Sverige. Ansvariga tjänstemän och politiker säger att det inte går att ordna fler boenden. Situationen är unik och ohållbar.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsministern vilka slutsatser han har dragit av sitt konstaterande.

Sedan gränsen, enligt ministern, var nådd den 5 november har tusentals nya asylsökande anlänt till Sverige samtidigt som regeringen inte har presenterat någon lösning. Vad avser ministern att göra för att lösa den här unika och på sikt ohållbara situationen?

Avser ministern att skärpa gränskontrollerna, och i så fall när?

(...)

Hela interpellationen (Extern länk)

Protokoll från riksdagsdebatten med svar av justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, svenska media via Eniro och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media främst via I Care och IRR, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, ENAR, Statewatch, Noborder och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Amnesty, FARR, Rosengrenska och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Josefin Åström, Hjalte Lagercrantz, Karin Nilsson Kelly, Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt.