fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Debatt och partipolitik

Sverige och EU:s flyktingpolitik

Klipp från media

Länk till information från myndigheter och organisationer


Arkiveringsdatum 190609:

Sveriges Radio Ekot 19-05- 18:

EU:s asylpolitik splittrar svenska partier till sidans topp

Frågan om hur EU ska nå en gemensam reformerad asylpolitik splittrar de svenska partierna. Flera av dem tror inte att EU kommer lyckas få med sig samtliga länder på ett gemensamt ansvar för flyktingarna.

- Är det som att de här förhandlingarna visar sig vara framgångsrika, så kan vi moderater ställa oss bakom det, men det finns ingenting som talar för det idag, säger Tomas Tobé, Moderaternas toppkandidat till EU-valet.

I flera år har EU-länderna förhandlat om den gemensamma asylpolitiken. Fortfarande är positionerna helt låsta i några frågor, till exempel den om hur länderna ska fördela för flyktingar mellan sig. Bland andra Ungern och Polen vill inte tvingas ta emot flyktingar.

Socialdemokraterna, Liberalerna, Centerpartiet och Miljöpartiet håller fast vid den svenska linjen om att alla EU-länder ska vara med i omfördelningen. Erfarenheterna från 2015 visar att det är nödvändigt, säger Fredrick Federley som är Centerns förstaman på sin EU-lista.

- Det gjorde ju att Sverige, Tyskland och ett antal länder till tog ett jättestort ansvar och massa andra länder tog noll och inget ansvar och det är oacceptabelt.

Det krävs enighet mellan EU:s medlemsländer för att gå vidare i frågan, men Centerpartiets Fredrick Federley liksom andra partier, bedömer att EU har en möjlighet att påverka länder som till exempel Polen och Ungern.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

TT / SvD 19-05-17: Sprickor i svenska migrationslinjen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Svenska Dagbladet 19-05-21:

Punkterna där toppnamnen har fel om EU till sidans topp

Toppkandidaternas påståenden i SVT:s EU-utfrågningar granskas. Den här gången nagelfars påståenden från L, S, V och M av SvD:s Brysselkorrespondent Teresa Küchler. Flera påståenden förtjänar att redas ut.

(...)

Fritzon (S) sprider missuppfattning om tvingande flyktingmottagning

Påstående: Heléne Fritzon upprepade en vanlig tes (läs: missuppfattning) bland EU-kandidaterna om att EU-länder för att få pengar ur EU-budgeten ska kunna tvingas att ta emot flyktingar. I dag lägger flera länder med Ungern och Polen i spetsen veto mot att man delar upp asylsökande mellan alla EU-länder.

"Om vi driver väldigt tufft att 'ni får faktiskt inga pengar om ni inte är med och tar ansvar för det gemensamma flyktinguppdraget' - då gäller vetot åt båda håll."

Så här ligger det till: EU har ingen gemensam migrationspolitik, och varje land bestämmer helt själv om det vill ta emot asylsökande eller inte. Detta kan inte ändras med mindre än att alla EU-länder, utan undantag, frivilligt ger ifrån sig självbestämmanderätt på migrationsområdet. EU-parlamentet kan inte "smyga igenom" en gemensam migrationspolitik via EU-budgeten.

EU-kommissionen, som lägger lagförslag inom EU-systemet, har redan dragit tillbaka förslaget om en fördelning av asylsökande, och har inte ens antytt att den skulle komma upp igen i budgetförhandlingarna. Uppdelningsförslaget är, formellt - dött.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Aftonbladet debatt 19-05-23:

Ta ansvar, EU - utvisa migranter från Sverige till sidans topp

Jimmie Åkesson, partiledare (SD), Peter Lundgren, Europaparlamentariker (SD)

SD: Efter migrationskrisen måste vi kunna få hjälp att hitta de som är här illegalt

I spåren av den djupa migrationskrisen brottas Sverige med den ohanterliga uppgiften att verkställa utvisningar av de som befinner sig illegalt i landet.

För närvarande väntar tiotusentals individer på verkställighet av utvisningsbeslut. Därutöver gör bedömare uppskattningen att mellan 30 000 och 60 000 ytterligare individer uppehåller sig i landet illegalt.

Omfattningen av problemet undergräver rättsstaten, samtidigt som den stora gruppen utgör ett omedelbart hot mot säkerheten i samhället. I en situation där myndigheter saknar kontroll över de som uppehåller sig illegalt i landet, finns risk att gruppen innehåller både mycket brottsaktiva element och potentiella terrorister.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio P3 19-05- 24:

14 av 30 toppkandidater: Sverige har inte gjort tillräckligt till sidans topp

Sverige kunde ha gjort mer för de ensamkommande afghaner som sökt asyl i Sverige, tycker 14 av 30 toppkandidater i EU-valet.

I en enkät som P3 Nyheter genomfört har samtliga tre toppkandidater för de svenska partier som idag finns representerade i EU-parlamentet fått svara på om de anser att Sverige gjort tillräckligt för de ensamkommande afghaner som sökt asyl i landet.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190517:

Vårt Europa 19-05-03:

EU-VALET 2019 ÄR HÄR till sidans topp

Annette Rosengren

Nu uppmärksammar media valet till EU-parlamentet om några veckor. Valdeltagandet tros bli ganska lågt. Man har befarat att högerpopulismen kommer öka i parlamentet och vinna på ett lågt valdeltagande. Migration och människor på flykt är ett av debattämnena inför EU-valet. Främlingsfientligheten har blivit utbredd och EU-ledningen lägger mycket pengar på att hindra flyktingar och migranter att nå unionen. Inte alla nominerade till parlamentet tycker att det är en klok och EU-värdig användning av våra skattepengar. Dessutom behöver EU migranter på högkvalificerade såväl som ganska enkla arbeten i de flesta medlemsländerna eftersom arbetskraften inte räcker till.

Texten tar upp EU:s fortsatta Fort Europa-bygge och agerande i Afrika för att stoppa migranter att nå EU, och bygger delvis på rapporter från Transnational Institute och Concord Europe. TNI och Concord arbetar med globala frågor inom områden som utveckling, hållbarhet och rättvisa, samarbetar med erfarna forskare, publicerar rapporter och bidrar med kunskap till bland annat EU-parlamentariker.

(...)

Nuläget kring EU:s gemensamma asylsystem - CEAS - Common European Asylum System

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio P3 yyy 19-05-12:

En toppkandidat i EU-valet sticker ut i asylfrågan till sidans topp

Ska varje EU-land bestämma över sin egen asylpolitik? Så här svarar de svenska toppkandidaterna inför EU-valet.

Malin Björk (V)

- I princip anser vi i Vänsterpartiet att alla länder ska ta ett ansvar men sedan får man faktiskt också se sanningen i vitögat och se att nu får det vara slut med att jamsa med eller anpassa sig efter Orban, Salvini och de som inte vill göra någonting.

Soraya Post (FI)

- Jag tycker inte att medlemsländerna ska få bestämma det själva. De har ingått att ingå i EU-fördraget som betyder att de ska stå för EU:s grundläggande värderingar.

Helené Fritzon (S)

- De länder som vägrar att ta sitt ansvar för migrationspolitiken ska inte få tillgång till de EU-medel som de har på samma sätt som i dag. Det ska faktiskt kosta att inte ta ansvar.

Alice Bah Kuhnke (MP)

- Vi ska ta gemensamt ansvar. Människor som söker asyl ska fördelas på alla medlemsländer - självklart på varje land utifrån deras storlek och förmåga. Vi behöver säkerställa att det finns lagliga vägar för de människor som flyr undan krig, terrorhot, torka och andra av den globala uppvärmningens konsekvenser.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Dagens Nyheter 19-05-13:

EU:s asylpolitik: "Det pågår en kapplöpning mot botten" till sidans topp

Trots en skärpt flyktingpolitik hör Sverige fortfarande till de länder som tar emot flest asylsökande i EU. Ett skäl är att EU, fyra år efter flyktingskrisen, inte har lyckats enas om nya asylregler. I stället får Libyen och Turkiet agera gränsvakter åt Europa.

- Det pågår en kapplöpning mot botten, säger Caroline Bach på UNHCR.

Han hade röd t-shirt och blå kortbyxor. Som vilken liten pojke som helst. Men treårige Alan Kurdi blev symbolen för att den syriska tragedin nu hade nått Europas stränder.

Det var den 2 september 2015.

Sedan kablades bilder ut på till synes ändlösa led av flyktingar på vandring upp genom Europa, i sökandet efter en fristad från krigets förödelse. Det blev uppenbart att EU:s gemensamma asylpolitik stod inför ett sammanbrott.

Vi klarar det, sade Tysklands Angela Merkel.

Kom inte hit, sade Ungerns Viktor Orbán.

När 2015 gick mot sitt slut hade Tyskland tagit emot 476.000 asylsökande.

Sverige hade tagit emot 163.000.

EU-kommissionens ordförande Jean Claude Juncker insåg att han måste agera. 2016 presenterades ett omfattande paket med lagförslag som skulle stöpa om EU:s asylsystem i grunden, för att klara migrationsströmmar som ingen tidigare hade kunnat föreställa sig .

Tre år senare, när valet till EU-parlamentet står för dörren, har inget av lagförslagen trätt i kraft. Att antalet asylsökande gått ner beror i stället till stor del på hårt kritiserade uppgörelser med Turkiet och Libyen, som får agera gränsvakter åt Europa. De får stöd av EU:s organ för gränsbevakning Frontex, som tillförs stora resurser.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Svenska Dagbladet debatt 19-05-16:

"Biståndet ska inte gå till att stoppa flyktingar" till sidans topp

Förhandlingarna som pågår om EU:s framtida bistånd domineras av viljan att hindra migration. EU är en otroligt viktig kraft för fattigdomsbekämpning, demokrati och försvar av mänskliga rättigheter runt om i världen. Biståndet måste fortsätta vara styrt av demokratiska värderingar och internationell solidaritet, skriver flera organisationer.

När EU:s biståndsministrar möts den 16 maj är det för att förhandla om budgeten för det framtida biståndet. Det handlar om hur närmare 90 miljarder euro ska användas under sju år framåt. Vår regering måste säkra att biståndet går till rätt saker och utformas efter människors behov och fördelas dit behoven är som störst. EU:s globala ledarskap är kritiskt för om vi ska nå Agenda 2030 med de globala målen om hållbar utveckling.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190503:

Expressen 19-04-18:

Viktigaste frågorna som avgör EU-valet till sidans topp

Frågorna som traditionellt varit viktiga för EU - som jordbruk och frihandel - är som bortblåsta hos väljarna inför det kommande EU-valet.

I stället är det migration och asylpolitik samt klimat- och miljö de frågor väljarna bryr sig om, visar en undersökning från Demoskop/Expressen.

- En spegel av inrikespolitiken, säger Peter Santesson, analyschef på Demoskop.

Migration och asylpolitik är den viktigaste frågan för väljarna i EU-valet, följt av klimat och miljö. Det visar en undersökning som Demoskop gjort på uppdrag av Expressen. Samtidigt varierar svaren kraftigt på vilken den viktigaste frågan är mellan höger- mitten- och vänsterväljare.

Stor skillnad på sakfrågorna mellan höger och vänster

För de väljare som tror att de kommer att rösta på Centerpartiet eller Liberalerna uppger bara 28 procent att just migration och asylpolitik är den viktigaste frågan, medan hela 63 procent uppger att klimat och miljö är viktigast. Frågar man i stället de som troligen kommer rösta på Sverigedemokraterna är frågan om migration och asylpolitik den viktigaste för hela 82 procent i gruppen. Samtidigt landar miljö och klimat på låga 8 procent i den gruppen.

- Det är relativt stora skillnader mellan vad olika väljare ser som viktigt i valet. Det finns inte en dagordning, utan flera olika, säger Peter Santesson, analyschef på Demoskop.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

SvT Nyheter 19-04-29: EU-kandidater möttes i Aktuellt: Ska EU ha gemensam gränspolis? (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Svenska Dagbladet debatt yyy 19-04-28:

"EU-vänner bör skrota tvingande asylkvoter" till sidans topp

Socialdemokraternas orealistiska försök att tvinga på andra EU-länder flyktingkvoter har för länge sedan passerat bästföredatum. De riskerar dessutom att ytterligare splittra unionen efter de kraftiga varningar som brexit redan har utgjort. Alla Europavänner som vill samla medlemsstaterna kring verkliga kärnfrågor och bevara unionen för framtiden bör besinna sig, skriver Staffan Gunnarson, Medborgerlig Samling.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180926:

Upsala Nya Tidning debatt 18-08-31:

Sverige inte bättre än Italien till sidans topp

Att även Sverige, liksom Iteliens inrikesminister Matteo Salvini (Lega), sade nej till att ta emot de 177 migranterna på Medelhavet är faktiskt svårt att förstå, skriver Margareta Zetterström.

Att Italien vägrat ta emot de 177 migranter som den italienska kustbevakningen räddat från en överlastad båt ute på Medelhavet och att landets inrikesminister, Matteo Salvini, dessutom hotat att skicka tillbaka dessa desperata och utsatta människor till Libyen ifall andra EU-länder inte tar emot dem, det är naturligtvis upprörande. Men på något vis ändå begripligt. Salvini är ju ledare för det främlings- och invandrarfientliga partiet Lega, och han agerar förstås i enlighet med denna sin politiska agenda.

Men att även Sverige, som har en socialdemokratiskt ledd regering, sagt nej till att ta emot dessa människor, det är faktiskt svårare att förstå.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Ekot yyy 18-09-06:

Ökat SD-stöd gör det svårare i Bryssel till sidans topp

Bedömare i Bryssel tror att ökat stöd för Sverigedemokraterna i valet kan förstärka splittringen i EU och göra det svårare att komma överens om migration.

- Det handlar inte om vad som händer i Sverige enbart. Men det blir en del av en bredare tendens inom EU. Det kan mycket väl bidra till splittring, säger Fabian Zuleeg, chef på tankesmedjan Eurpean Policy Centre i Bryssel.

Han noterat de senaste opinionsundersökningarna i Sverige där stödet för Sverigedemokraterna ligger på dryga 17 procent, en klar ökning från knappa 13 procent vid förra valet.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180831:

Upsala Nya Tidning debatt 18-08-19:

Värna rätten till skydd och värdighet till sidans topp

Syftet med humanitära insatser är att rädda liv och att lindra nöd. Det ska ges villkorslöst, inte användas för att kontrollera gränser och stänga människor ute. Det skriver Georg Andrén och Erik Lysén.

FN:s kontor för samordning av humanitära frågor uppskattar att omkring 135 miljoner människor förväntas behöva humanitär nödhjälp under 2018. I dag på internationella dagen för humanitärt arbete pågår historiens största flyktingkatastrof; över 68 miljoner människor befinner sig på flykt. Under 2017 var nästan hälften av FN:s humanitära appeller underfinansierade. Det saknades ofattbara 10 miljarder dollar för att rädda liv och lindra nöd.

Vi välkomnar att Sverige har gjort kraftfulla insatser för att möta de stora humanitära behoven.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Ekot 18-08-27:

Tyst kring viktig EU-politik i valrörelsen till sidans topp

Trots att allt fler av de lagar som stiftas i riksdagen egentligen har EU som avsändare, så hörs nästan ingenting om innehållet i EU-politiken i valrörelsen.

Detta får hård kritik i en färsk forskningsrapport från Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier.

- Just nu är vi mitt inne i en nationell valrörelse, det diskuteras inget EU alls. Det pekar vi också på i den här rapporten, hur bristfällig den diskussionen är i det svenska systemet och i det svenska samhället. Det här är ett demokratiskt problem, naturligtvis, därför att den typen av motsättningar kring EU-politiken borde vi få möjlighet att diskutera som väljare också. Men det ser vi ingenting av, säger Magnus Blomgren, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet, och en av författarna till rapporten.

Problemet med att demokratiskt förankra EU-politiken är inte nytt. Ett av de områden som forskarna kritiserar i Sieps-rapporten är de svenska riksdagsledamöternas sätt att arbeta med den så kallade subsidiaritetsprincipen.

Den handlar om att låta EU:s medlemsländer behålla beslutanderätten över alla frågor som de sköter bäst själva. Bara när EU klarar en uppgift bättre ska besluten flyttas dit.

När det kommer förslag från EU, så ska riksdagens utskott bedöma om detta verkligen är en fråga för EU. Kommer de fram till att riksdagen borde behålla beslutanderätten, så ska EU-kommissionen få veta det.

Särskilt tydligt blir det i riksdagens miljö- och jordbruksutskott där mer än hälften av lagförslagen bygger på förslag från EU. Därför finns subsidiaritetsprövningar ofta med på utskottets dagordning.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180702:

Aftonbladet ledare 18-06-28:

Så borde EU lösa migrationskrisen till sidans topp

Susanna Kierkegaard

På toppmötet i Bryssel i dag ska EU:s stats- och regeringschefer diskutera flyktingkrisen. Om det ska bli något gemensamt migrationssamarbete måste de tänka helt nytt.

Problemet

Första steget är att förstå var i EU problemen finns. Det är varken Kommissionen eller Europaparlamentet som hindrar migrationssamarbetet.

Det är på toppmötena allt går utför. Där ska alla medlemsländers stats- och regeringschefer komma överens om EU:s politiska riktlinjer. Håller de inte med varandra är läget låst. Särskilt i migrationssamarbetet, eftersom de högerpopulistiska regeringarna i Polen och Ungern sätter käppar i hjulet för de länder som faktiskt vill samarbeta.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Upsala Nya Tidning debatt 18-06-28:

Lös migrationsfrågan till sidans topp

EU-projektet riskerar att vittra sönder inifrån om inte EU hittar en gemensam lösning som bortser från extremisterna, skriver Cecilia Wikström (L) Europaparlamentariker

Möjligheterna att få ett fungerande europeiskt asylsystem på plats innan mandatperioden är över är snart uttömda.

När EU:s stats- och regeringschefer på torsdag samlas för ännu ett toppmöte i Bryssel står migrationsfrågan högst på agendan.

Förhandlingarna förväntas pågå långt inpå natten, men det är det värt om de äntligen kan uppnå en gemensam förhandlingsposition, så att Europaparlamentet och Ministerrådet kan börja förhandlingsarbetet för en gemensam europeisk asylpolitik. Det är dags för Europeiska rådet att leverera.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Upsala Nya Tidning ledare 18-06-28:

EU ska inte bygga läger till sidans topp

Den som hoppas på en gemensam europeisk flyktingpolitik lär återigen bli besviken.

Det är bäddat för ännu ett misslyckande när EU-ledarna i dag och i morgon möts i Bryssel för att förhandla om migrationspolitiken. I alla fall om man hoppas att medlemsländerna ska komma överens om ett kvotsystem för att fördela flyktingar solidariskt. Det mest högljudda motståndet mot en solidarisk omfördelning av flyktingar genom tvingande flyktingkvoter har sedan länge de så kallade Visegradländerna (Ungern, Tjeckien, Slovakien och Polen) stått för. Men även andra medlemsländer har börjat spjärna emot. I land efter land sätter inrikespolitiska kriser och främlingsfientliga politiker käppar i hjulen för försöken att nå gemensamma europeiska lösningar som är humana och hållbara.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180614:

Sveriges Radio Ekot 18-06-05:

Fortsatt stränga regler för familjeåterförening till sidans topp

De tillfälliga regler som hindrar många asylsökande i Sverige att få hit sin familj, kan bli långvariga. Migrationsminister Heléne Fritzon vill vänta på gemensamma EU-regler.

Men familjeåterförening finns inte med i det stora asylpaket som nu förhandlas inom EU.

Den vänsterpartistiska EU-parlamentarikern Malin Björk är kritisk till att Sverige har lagt sig på absolut lägsta tillåtna nivå.

- Det är viktigt att Sverige står fast vid vilken flyktingpolitik man själv vill ha, att man inte deltar i den här kapplöpningen mot botten. Och att man ser till att det är möjligt med familjeåterförening, säger Malin Björk.

EU:s regelverk säger att de som har flyktingstatus enligt FN:s flyktingkonvention har rätt att återförenas med sin familj.

Det handlar om människor som riskerar förföljelse på grund av till exempel sin religion eller sina politiska åsikter. Utöver den gruppen får medlemsländerna bestämma själva.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180528:

Sveriges Radio Ekot 18-05-16:

Moderatledaren tror inte på asyluppgörelse i EU till sidans topp

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson höll under onsdagen ett linjetal om EU. Han är pessimistisk när det gäller möjligheterna för EU att komma överens om en gemensam asylpolitik.

Moderaternas partiledare framträdde på ett möte på EU-kommissionen i Stockholm och pratade då om asylpolitiken.

- Jag tror att vi ska ha realistiska förhoppningar. Jag tror inte att vi står inför ett stort genombrott, säger Ulf Kristersson.

Han tonar alltså ned förväntningarna inför EU:s toppmöte i juni då en överenskommelse om den gemensamma asylpolitiken ska vara klar.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, svenska media via Eniro och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media främst via I Care och IRR, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, ENAR, Statewatch, Noborder och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Amnesty, FARR, Rosengrenska och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Josefin Åström, Hjalte Lagercrantz, Karin Nilsson Kelly, Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt.