fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Debatt och partipolitik

Sverige och EU:s flyktingpolitik

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 200410:

Riksdagen 20-03-25:

Svar på skriftlig fråga: EU och asylrätten till sidans topp

Fråga 2019/20:1103 EU och asylrätten av Yasmine Posio (V)

För snart fyra år sedan slöt EU och Turkiet en överenskommelse som, i stora drag, innebar att Turkiet skulle ta ansvar för att hålla gränsen mot EU stängd för flyktingar, från först och främst det krigsdrabbade Syrien, i utbyte mot pengar.

Vänsterpartiet har sedan överenskommelsen slöts kritiserat Turkiet som har som enskilt land fått ansvaret att härbärgera över 3 miljoner flyktingar som EU:s då 28 länder inte ansåg sig kunna ta emot. Vänsterpartiet hävdade också att överenskommelsen skulle ge Erdo?an legitimitet att gå i än mer auktoritär riktning. Att detta har skett är tydligt om man tittar på hur den turkiska regeringen behandlar den politiska oppositionen samt Turkiets invasion i Syrien.

För en tid sedan beslutade den turkiska regeringen att den inte längre skulle följa sin del av överenskommelsen, och i början av mars meddelade den grekiska regeringen att den som svar inte kommer att ta emot några asylansökningar under den kommande månaden i avskräckande syfte.

Förhållandena vid den turkiska gränsen har därmed blivit ohållbara. Sverige måste agera när människor på flykt bemöts med våld och tårgas vid EU:s yttersta gräns och unionens lösning på situationen är att böja sig för Erdo?ans utpressning och ge Turkiet ytterligare flera miljarder kronor. Pengar som medlemsländerna hade kunnat använda till flyktingmottagande och på så sätt börjat arbeta för en lösning på den kris som många människor befinner sig i.

Vad som händer vid EU:s yttre gräns är hela unionens ansvar. Sverige måste verka för att EU står upp för asylrätten och dess andemening. I stället för avtal med auktoritära regimer som Turkiets krävs verkligt ansvarstagande från samtliga EU:s medlemsländer i mottagande och omfördelning av människor på flykt.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

Vad avser ministern att göra för att EU ska följa asylrätten i stället för att skjuta över hela ansvaret för de människor som är på flykt på Turkiet?

Frågan med svar av Justitie- och migrationsministern Morgan Johansson (Extern länk)

Se även:

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1101 av Christina Höj Larsen V: Asylrätten (Extern länk)

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1069 av Christina Höj Larsen V: Sveriges ansvar för människor på flykt (Extern länk)

Svar på skriftlig fråga av Christina Höj Larsen V: EU:s respekt för asylrätten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Rädda Barnen 20-03-27:

Regeringen måste omgående ta emot barnen till sidans topp

Rädda Barnen om ett eventuellt virusutbrott i grekiska flyktingläger

Det finns nu en stor risk att den redan mycket allvarliga situationen för barnen i de grekiska lägren förvärras på grund av Covid-19. Rädda Barnen uppmanar därför Sveriges regering att ansluta sig till de länder som nu söker en lösning för att ta emot ensamkommande barn och familjer. En lösning måste ske omgående innan viruset sprids.

Omkring 40 900 asylsökande lever på de grekiska öarna. Av dem är 34 % barn, och hälften av dem är under 12 år gamla. Lägren är just nu i lock down, och i takt med att fler anländer är osäkerheten stor kring hur en eventuell ökning av människornas behov kommer tillgodoses.

Rädda Barnens generalsekreterare Helena Thybell kommenterar:

"Situationen på de grekiska öarna är fullkomligt ohållbar, med stora hälso- och säkerhetsrisker som särskilt påverkar barn. Det finns i princip ingen tillgång till vatten eller hälso- och sjukvård i lägren. På Lesbos finns bara ett sjukhus med ett fåtal sängar tillgängliga. Social distansering är omöjligt när tusentals människor lever tätt inpå varandra."

Endast en global respons kommer att kunna stoppa virusets spridning och de stora påfrestningar som Covid-19 innebär för Europas länder. Akuta insatser för att skydda barn och familjer bör vidtas, på ett sätt som tar hänsyn till hälsorisker kopplade till Covid-19.

Vi välkomnar att flera EU-länder nu visat tecken på att vilja ta emot barn från Grekland. I brev till Morgan Johansson och Mikael Damberg har Rädda Barnen tryckt på för att även Sverige ska delta i omfördelningen av både ensamkommande barn och barnfamiljer.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200306:

FARR 20-03-05:

Stå upp för asylrätten! till sidans topp

"Asylrätten är en mänsklig rättighet och inte förhandlingsbar. Ingen människa som tvingas lämna sitt hem och fly undan krig, våld och förtryck ska nekas skydd. Det har Sverige och andra EU-länder lovat genom att underteckna flera internationella konventioner. Men det är också vår moraliska skyldighet, att vara solidariska med medmänniskor i kris."

Så börjar inbjudan till en manifestation för asylrätten fredag eftermiddag i Stockholm - redan en av flera manifestationer mot de attacker mot asylrätten och övergrepp mot asylsökande som nu pågår vid EU:s gränser.

FARR håller med om detta och uppmanar alla att protestera!

Experter har länge varnat för att EU:s migrationspolitik riskerar att helt urholka asylrätten. Nu ser vi det hända. Sedan flera år har EU ingått avtal med länder som gränsar till EU, så som Turkiet, som syftat till att förhindra att flyktingar och skyddsbehövande tar sig in i EU. Turkiet har nu meddelat att det inte längre hindrar skyddsbehövande från att nå Europa. Samtidigt har EU genom Dublinförordningen i praktiken placerat ansvar för skyddsbehövande på medlemsstater vid EU:s yttre gräns, så som Grekland. Detta trots att Grekland saknar kapacitet att ensamt axla ansvaret. Till följd av Turkiets beslut har Grekland nu meddelat att rätten att söka asyl i Grekland kommer att suspenderas.

Det är inte första gången vi ser sådana scener som under de senaste dagarna har utspelat sig i Grekland. Om EU:s medlemsstater inte axlar ansvaret för människor som söker skydd i Europa, kommer det inte heller vara sista gången.

Vi kräver att Sverige omedelbart verkar för en ansvarsfull europeisk migrationspolitik som respekterar asylrätten. Vi uppmanar Ylva Johansson, för närvarande EU:s kommissionär med ansvar för migration och säkerhet, att göra sitt yttersta för att EU:s medlemsstater gemensamt skall erbjuda skydd till flyktingar och skyddsbehövande.

Manifestationen i Stockholm hålls på Medborgarplatsen kl 16.30, fredag 6 mars

Uttalandet samt länk till facebook-event (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200208:

Riksdagen 20-01-29:

Svar på skriftlig fråga: Slavliknande förhållanden i Libyen till sidans topp

Fråga 2019/20:783 av Anders Österberg (S)

Ett förstärkt vapenembargo, vapenvila och ett slut på utländsk inblandning i Libyen. Det enades Ryssland, Turkiet, USA och andra världsmakter om på det toppmöte i Berlin som nyligen genomfördes.

Tanken är att slutdeklarationen från mötet ska var ett första steg på vägen mot en fredlig lösning av inbördeskriget i landet. Men de två sidor som strider mot varandra i Libyen var inte med vid förhandlingsbordet. Libyens folk är hårt prövat av de stridigheter som pågår i landet. Men det är inte bara landets invånare som far illa av den instabila situationen.

Ett av mina starkaste politiska minnen som har etsat sig fast är en bild på ett antal etiopier och eritreaner sitter på knä i orange dräkter på stranden i Libyen. Bakom dem står uniformerade Daishterrorister. De lades sedan ned på mage och fick sina halsar avskurna. De mördades enbart för att de var kristna. Även kristna kopter har brutalt kidnappats och halshuggits av Daish. Etiopier, eritreaner, somalier och andra afrikaner har det mycket svårt i Libyen.

En del av dem som migrerar eller färdas genom Libyen rånas, hotas, våldtas och/eller mördas. Det är fruktansvärt. Både de som fallit offer för terrorister och de som fallit offer för andra mördare förtjänar upprättelse.

Som om detta inte vore nog förekommer det människohandel i Libyen. "Totalt helvete" och "inget jag ens skulle vilja att min värsta fiende ska gå igenom" - så beskriver en man som sålts som slav och blivit räddad i ett vittnesmål. För ett par år sedan vittnade bland annat Amnesty om motsvarande uppgifter: De som var satta i läger fick arbeta hårt och blev slagna tills de blödde, och de såldes.

(...)

Hela frågan med svar av Utrikesminister Ann Linde (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190503:

FARR 19-04-24:

Överraskande resultat när kandidaterna till EU-parlamentet tar ställning i asylfrågor till sidans topp

Bara 3 av 9 partier tar tydlig ställning emot EU:s ekonomiska samarbete med kustbevakningen i Libyen. Detta visar enkäten inför EU-valet som Refugees Welcome Sverige, RWS, och Flyktinggruppernas Riksråd, FARR, publicerar idag.

Enkäten, som skickats ut till topp-kandidaterna från de partier som finns representerade i EU-parlamentet, består av 7 frågor. Några frågor behandlar EU:s migrations- och gränssamarbeten med länder utanför EU. Andra gäller CEAS (Common European Asylum System). En av frågorna rör EU:s ekonomiska samarbete med Libyen. Den libyska kustbevakningen har vid upprepade tillfällen öppnat eld mot, skjutit sönder och sänkt migrantbåtar. De migranter och flyktingar som omhändertas av den libyska kustbevakningen sätts i migrationshäkten där de utsätts för tortyr, svält och våldtäkter och riskerar att bli sålda.

- Det är otroligt problematiskt att kandidaterna från 6 partier inte tar ställning mot samarbetet med Libyen. EU är medskyldigt till den omänskliga behandling som flyktingar och andra migranter utsätts för. Våra skattepengar ska aldrig gå till att beväpna illegitima aktörer så som den libyska kustbevakningen. Alla satsningar bör istället gå till att hjälpa människor på flykt, säger Kamal El Salim, ordförande för Refugees Welcome Sverige, RWS.

CEAS är ett europeiskt lagpaket som behandlar EU:s asylpolitik och som just nu håller på att omförhandlas. Flera direktiv skall göras om och bli till förordningar. Syftet med att införa förordningar är att det ska bli lika villkor oberoende av vilket EU-land som tar emot asylsökande. Inget land får ha bättre eller sämre villkor för dem som söker internationellt skydd. Förordningar är överstatliga och tvingande. Förslagen kommer alltså att påverka asylrätten i Sverige.

(...)

Hela pressmeddelandet (Extern länk)

Läs alla resultat från undersökningen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170515:

Riksdagen 17-04-28:

Konstitutionsutskottets: Bristande samråd med EU-nämnden om "laglig inresa" till sidans topp

Granskning av migrationsminister Morgan Johanssons bristande samråd med riksdagens EU-nämnd angående svensk ståndpunkt rörande kommissionens meddelande "En reform av det gemensamma asylsystemet och ökade möjligheter till laglig inresa till Europa" (KOM(2016)197)

Anmält av Ulrika Karlsson, Riksdagsledamot (M), 2017-01-27

Statsrådet Morgan Johanssons muntliga återrapportering från ett ministerrådsmöte och en tillhörande lunchdiskussion tyder på att regeringen förde fram svenska ståndpunkter angående något som regeringen till EU-nämnden felaktigt påstod inte skulle vara uppe för diskussion. På grund av att regeringen påstod att ämnet inte skulle vara föremål för diskussion skedde inte heller samråd med EU-nämnden.

En av de allra viktigaste frågor som hanterats inom EU under 2016 har varit reform av EU:s gemensamma asylpolitik. Den 6 april 2016 presenterade kommissionen sitt meddelande om en reform av det gemensamma asylsystemet och ökade möjligheter till laglig inresa till Europa. Meddelandet tar upp genomgripande reformer av EU:s befintliga regelver.

Kommissionen skriver i slutet av meddelandet (KOM(2016)197)"Mot bakgrund av de reaktioner som inkommer till kommissionen med anledning av detta meddelade kommer kommissionen därefter att lägga fram lämpliga förslag".

Den 15 april 2016 sökte regeringen mandat från riksdagens EU-nämnd att på rådsmötet den 21 april delta i diskussionen kring förslagen i kommissionens meddelande.

På EU-nämndens möte den 15 april påpekades från alliansens företrädare att regeringens ståndpunkt inför samrådet i EU-nämnden inte förhöll sig till kommissionens meddelande utan var en gammal ståndpunkt som delgivits nämnden några veckor tidigare, innan de konkreta förslagen från kommissionen var presenterade.

(...)

Hela anmälan (Extern länk)

Webb-TV från utfrågning i konstitutionsutskottet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170410:

Riksdagen 17-03-29:

Svar på skriftlig fråga: Förvar av barn till sidans topp

Fråga 2016/17:1091 av Christina Höj Larsen (V)

EU:s flyktingkommissionär Dimitris Avramopoulos uppmanade nyligen medlemsstaterna att göra mer för att deportera dem som fått avslag på asylansökan. Bland kommissionens uppmaningar finns en rekommendation om utökad användning av förvar. Kommissionen menar att medlemsstaterna bör anpassa sina lagstiftningar så att de möjliggör att hålla människor i förvar under initialt sex månader, vilket sedan kan förlängas till arton månader. Vidare rekommenderar kommissionen staterna att i bedömningen av barnets bästa systematiskt beakta om återvändande till ursprungslandet kan vara i barnets bästa. Kommissionen uppmanar också medlemsstaterna att i sin lagstiftning möjliggöra för att sätta barn i förvar.

UNHCR är tydliga med att barn inte bör hållas i förvar som konsekvens av att de har migrerat. Det kan aldrig vara förenligt med barnets bästa enligt UNHCR, som också har stöd av UNICEF, FN:s barnrättskommitté och FN:s specialrapportör mot tortyr.

Nyligen publicerade studier visar att placering i förvar försämrar barns psykologiska och fysiska välbefinnande och skadar deras kognitiva utveckling. Barn i förvar riskerar att drabbas av ångest och depression samt uppvisar ofta tecken på posttraumatisk stress. Det finns heller inga belägg för att placerande av barn i förvar fungerar avskräckande för andra som planerar att migrera.

Sverige har vid flera tillfällen fått kritik för att barn placeras i förvar, bland annat av FN:s kommitté mot tortyr. Kommittén kritiserar Sverige för att ofta använda förvarstagande utan att pröva den lindrigare åtgärden anmälningsplikt och menar att förvarstagandet dessutom ofta är onödigt långvarigt. Kommittén kritiserar också att asylsökande placeras i polishäkten. Regeringen har att välja mellan att lyssna på flera FN-organ och respektera barnets bästa, eller att välja EU-kommissionens repressiva linje.

Mot denna bakgrund vill jag fråga inrikesminister Anders Ygeman:

Avser statsrådet att verka för att Sverige står upp för innebörden i principen om barnets bästa och motsätta sig EU-kommissionens förslag?

Frågan med svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170309:

Riksdagen 17-03-01:

Svar på skriftlig fråga: Vidarebosättning till sidans topp

Fråga 2016/17:916 av Mikael Cederbratt (M)

Den pågående flyktingkrisen berör alla länder, men Sverige är ett av de länder som tagit störst ansvar för att hantera den. Sverige har haft ett mycket stort flyktingmottagande de senaste åren. 2015 tog vi emot 163 000 asylsökande, vilket är det största antalet asylsökande som något land någonsin tagit emot i förhållande till folkmängd.

Regeringen har talat om fler lagliga vägar för asylsökande att ta sig till EU. Om fler medlemsstater tog emot fler asylsökande via lagliga vägar skulle det minska människosmugglares möjligheter att profitera på utsatta människors situation

I förhållande till folkmängden har Sverige tagit emot flest kvotflyktingar. Skulle övriga medlemsstater, i förhållande till folkmängden, ta emot lika många som Sverige skulle över 100 000 flyktingar ta sig till EU på ett säkert sätt. Intresset från EU:s medlemsstater har emellertid varit svalt. Därför borde det finnas ekonomiska styrmedel som ökar incitamenten för medlemsstaterna att vidarebosätta ett större antal kvotflyktingar.

Med anledning av det som ovan anförs vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Avser ministern och regeringen att i förhandlingar på EU-nivå om vidarebosättningar driva linjen att det måste finnas ekonomiska styrmedel för att ge ökade incitament för EU:s medlemsstater att ta ett större ansvar?

Svar på frågan av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170214:

Riksdagen 17-01-08:

Svar på fråga av Johan Forssell (M): EU:s omfördelning av flyktingar till sidans topp

EU-länderna enades i två beslut under 2015 att under två år omfördela totalt 160 000 asylsökande från Grekland och Italien till andra EU-medlemsländer. Sverige beviljades ett anstånd med mottagandet i ett år.

Sverige ska nu i år enligt plan ta emot ca 5 700 asylsökande utifrån nämnda omfördelningsbeslut. Det framgår av Migrationsverkets senaste prognos.

Enligt siffror från EU-kommissionen har enbart ca 11 600 personer av 160 000 asylsökanden omfördelats från Grekland och Italien och blivit mottagna av de andra medlemsländerna. Av de 160 000 asylsökande som ska omfördelas har 61 745 asylsökande ännu inte fått ett beslut om vilket land de ska omfördelas till.

EU har senare beslutat att medlemsstaterna har en möjlighet att använda de omplaceringsplatser som ursprungligen avsatts för överföring av asylsökande från Italien och Grekland för syriska flyktingar i Turkiet.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Vilka åtgärder eller initiativ avser regeringen att vidta beträffande EU:s omfördelning av asylsökande?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 161221:

Individuell Människohjälp 16-12-15:

Vi riskerar slutet för en solidarisk svensk asylpolitik till sidans topp

När EUs regeringschefer träffas för årets sista möte ligger fokus på migrationspolitiken. I ett gemensamt brev till statsminister Stefan Löfvén kräver svenska civilsamhällesorganisationer att regeringen tydliggör Sveriges position i förhandlingarna.

IM, som är en av de organisationer som undertecknat brevet, oroas över EU-kommissionens förslag på en ny gemensam asylpolitik som kommer vara bindande för samtliga medlemsländer. En EU-gemensam asylpolitik skulle i teorin kunna innebära många fördelar, men om nuvarande förslag går igenom kommer det bland annat omöjliggöra en återgång till permanenta uppehållstillstånd.

- Vi har vid upprepade tillfällen riktat kraftfull kritik mot den tillfälliga politik som riksdagen röstade igenom i somras eftersom den slår sönder familjer, ökar hotet om våld mot framför allt kvinnor och barn och försvårar integration för de som beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Med EUs förslag till ny asylpolitik skulle mycket av den politiken göras permanent. Det vore ett permanent hejdå till en solidarisk svensk asylpolitik, säger Ann Svensén, IMs generalsekreterare.

Villkorat bistånd

Samtidigt som en ny gemensam asylpolitik tar form sker flera processer inom EU för att förhindra att flyktingar ska kunna nå unionens gränser. Med avtalet med Turkiet som förebild förhandlas nu ett antal så kallade "compacts" med länder i EUs närområde, som exempelvis Libanon, Jordanien och Mali. EU lockar länderna till samarbete genom löften om biståndspengar. Att villkora bistånd efter säkerhetspolitiska agendor går emot grundläggande principer för gott bistånd. Samtidigt förs ingen diskussion om de humanitära konsekvenserna av liknande avtal.

(...)

Hela pressmeddelandet med länk till brevet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 161208:

Riksdagen 16-12-06:

Svar på skriftlig fråga: Sveriges migrationslagstiftning till sidans topp

Fråga 2016/17:379 av Johan Forssell (M)

I olika sammanhang anges att Sveriges migrationslagstiftning nu ligger på EU:s lägsta nivå. Den tillfälliga lagstiftning om begränsningar av möjligheten att beviljas uppehållstillstånd i Sverige som nu gäller innebär en tydlig skärpning jämfört med den lagstiftning som tidigare gällde. Samtidigt har andra EU-länder, däribland Finland, Norge, Danmark och Tyskland, också skärpt sina respektive lagstiftningar på senare tid. Deras skärpningar har skett utifrån en redan tidigare mer restriktiv lagstiftning än den svenska.

Om man diskuterar migrationslagstiftningens nivå är också faktorer som vilken tillgång man som asylsökande har till kostnadsfritt juridiskt ombud, sjukvård, skolgång, boende och ersättning relevanta. Det är då viktigt inte enbart hur lagstiftningen ser ut, utan också hur den tillämpas i praktiken. Även här skiljer sig EU-länderna åt.

Mot denna bakgrund vill jag fråga justitie- och migrationsministern:

Är den nu gällande svenska migrationslagstiftningen mer eller mindre restriktiv än övriga EU-länders respektive lagstiftning enligt ministerns bedömning?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR, #vistårinteut och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.