fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Debatt och partipolitik

Sverige och EU:s flyktingpolitik

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 190503:

FARR 19-04-24:

Överraskande resultat när kandidaterna till EU-parlamentet tar ställning i asylfrågor till sidans topp

Bara 3 av 9 partier tar tydlig ställning emot EU:s ekonomiska samarbete med kustbevakningen i Libyen. Detta visar enkäten inför EU-valet som Refugees Welcome Sverige, RWS, och Flyktinggruppernas Riksråd, FARR, publicerar idag.

Enkäten, som skickats ut till topp-kandidaterna från de partier som finns representerade i EU-parlamentet, består av 7 frågor. Några frågor behandlar EU:s migrations- och gränssamarbeten med länder utanför EU. Andra gäller CEAS (Common European Asylum System). En av frågorna rör EU:s ekonomiska samarbete med Libyen. Den libyska kustbevakningen har vid upprepade tillfällen öppnat eld mot, skjutit sönder och sänkt migrantbåtar. De migranter och flyktingar som omhändertas av den libyska kustbevakningen sätts i migrationshäkten där de utsätts för tortyr, svält och våldtäkter och riskerar att bli sålda.

- Det är otroligt problematiskt att kandidaterna från 6 partier inte tar ställning mot samarbetet med Libyen. EU är medskyldigt till den omänskliga behandling som flyktingar och andra migranter utsätts för. Våra skattepengar ska aldrig gå till att beväpna illegitima aktörer så som den libyska kustbevakningen. Alla satsningar bör istället gå till att hjälpa människor på flykt, säger Kamal El Salim, ordförande för Refugees Welcome Sverige, RWS.

CEAS är ett europeiskt lagpaket som behandlar EU:s asylpolitik och som just nu håller på att omförhandlas. Flera direktiv skall göras om och bli till förordningar. Syftet med att införa förordningar är att det ska bli lika villkor oberoende av vilket EU-land som tar emot asylsökande. Inget land får ha bättre eller sämre villkor för dem som söker internationellt skydd. Förordningar är överstatliga och tvingande. Förslagen kommer alltså att påverka asylrätten i Sverige.

(...)

Hela pressmeddelandet (Extern länk)

Läs alla resultat från undersökningen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170515:

Riksdagen 17-04-28:

Konstitutionsutskottets: Bristande samråd med EU-nämnden om "laglig inresa" till sidans topp

Granskning av migrationsminister Morgan Johanssons bristande samråd med riksdagens EU-nämnd angående svensk ståndpunkt rörande kommissionens meddelande "En reform av det gemensamma asylsystemet och ökade möjligheter till laglig inresa till Europa" (KOM(2016)197)

Anmält av Ulrika Karlsson, Riksdagsledamot (M), 2017-01-27

Statsrådet Morgan Johanssons muntliga återrapportering från ett ministerrådsmöte och en tillhörande lunchdiskussion tyder på att regeringen förde fram svenska ståndpunkter angående något som regeringen till EU-nämnden felaktigt påstod inte skulle vara uppe för diskussion. På grund av att regeringen påstod att ämnet inte skulle vara föremål för diskussion skedde inte heller samråd med EU-nämnden.

En av de allra viktigaste frågor som hanterats inom EU under 2016 har varit reform av EU:s gemensamma asylpolitik. Den 6 april 2016 presenterade kommissionen sitt meddelande om en reform av det gemensamma asylsystemet och ökade möjligheter till laglig inresa till Europa. Meddelandet tar upp genomgripande reformer av EU:s befintliga regelver.

Kommissionen skriver i slutet av meddelandet (KOM(2016)197)"Mot bakgrund av de reaktioner som inkommer till kommissionen med anledning av detta meddelade kommer kommissionen därefter att lägga fram lämpliga förslag".

Den 15 april 2016 sökte regeringen mandat från riksdagens EU-nämnd att på rådsmötet den 21 april delta i diskussionen kring förslagen i kommissionens meddelande.

På EU-nämndens möte den 15 april påpekades från alliansens företrädare att regeringens ståndpunkt inför samrådet i EU-nämnden inte förhöll sig till kommissionens meddelande utan var en gammal ståndpunkt som delgivits nämnden några veckor tidigare, innan de konkreta förslagen från kommissionen var presenterade.

(...)

Hela anmälan (Extern länk)

Webb-TV från utfrågning i konstitutionsutskottet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170410:

Riksdagen 17-03-29:

Svar på skriftlig fråga: Förvar av barn till sidans topp

Fråga 2016/17:1091 av Christina Höj Larsen (V)

EU:s flyktingkommissionär Dimitris Avramopoulos uppmanade nyligen medlemsstaterna att göra mer för att deportera dem som fått avslag på asylansökan. Bland kommissionens uppmaningar finns en rekommendation om utökad användning av förvar. Kommissionen menar att medlemsstaterna bör anpassa sina lagstiftningar så att de möjliggör att hålla människor i förvar under initialt sex månader, vilket sedan kan förlängas till arton månader. Vidare rekommenderar kommissionen staterna att i bedömningen av barnets bästa systematiskt beakta om återvändande till ursprungslandet kan vara i barnets bästa. Kommissionen uppmanar också medlemsstaterna att i sin lagstiftning möjliggöra för att sätta barn i förvar.

UNHCR är tydliga med att barn inte bör hållas i förvar som konsekvens av att de har migrerat. Det kan aldrig vara förenligt med barnets bästa enligt UNHCR, som också har stöd av UNICEF, FN:s barnrättskommitté och FN:s specialrapportör mot tortyr.

Nyligen publicerade studier visar att placering i förvar försämrar barns psykologiska och fysiska välbefinnande och skadar deras kognitiva utveckling. Barn i förvar riskerar att drabbas av ångest och depression samt uppvisar ofta tecken på posttraumatisk stress. Det finns heller inga belägg för att placerande av barn i förvar fungerar avskräckande för andra som planerar att migrera.

Sverige har vid flera tillfällen fått kritik för att barn placeras i förvar, bland annat av FN:s kommitté mot tortyr. Kommittén kritiserar Sverige för att ofta använda förvarstagande utan att pröva den lindrigare åtgärden anmälningsplikt och menar att förvarstagandet dessutom ofta är onödigt långvarigt. Kommittén kritiserar också att asylsökande placeras i polishäkten. Regeringen har att välja mellan att lyssna på flera FN-organ och respektera barnets bästa, eller att välja EU-kommissionens repressiva linje.

Mot denna bakgrund vill jag fråga inrikesminister Anders Ygeman:

Avser statsrådet att verka för att Sverige står upp för innebörden i principen om barnets bästa och motsätta sig EU-kommissionens förslag?

Frågan med svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170309:

Riksdagen 17-03-01:

Svar på skriftlig fråga: Vidarebosättning till sidans topp

Fråga 2016/17:916 av Mikael Cederbratt (M)

Den pågående flyktingkrisen berör alla länder, men Sverige är ett av de länder som tagit störst ansvar för att hantera den. Sverige har haft ett mycket stort flyktingmottagande de senaste åren. 2015 tog vi emot 163 000 asylsökande, vilket är det största antalet asylsökande som något land någonsin tagit emot i förhållande till folkmängd.

Regeringen har talat om fler lagliga vägar för asylsökande att ta sig till EU. Om fler medlemsstater tog emot fler asylsökande via lagliga vägar skulle det minska människosmugglares möjligheter att profitera på utsatta människors situation

I förhållande till folkmängden har Sverige tagit emot flest kvotflyktingar. Skulle övriga medlemsstater, i förhållande till folkmängden, ta emot lika många som Sverige skulle över 100 000 flyktingar ta sig till EU på ett säkert sätt. Intresset från EU:s medlemsstater har emellertid varit svalt. Därför borde det finnas ekonomiska styrmedel som ökar incitamenten för medlemsstaterna att vidarebosätta ett större antal kvotflyktingar.

Med anledning av det som ovan anförs vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Avser ministern och regeringen att i förhandlingar på EU-nivå om vidarebosättningar driva linjen att det måste finnas ekonomiska styrmedel för att ge ökade incitament för EU:s medlemsstater att ta ett större ansvar?

Svar på frågan av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170214:

Riksdagen 17-01-08:

Svar på fråga av Johan Forssell (M): EU:s omfördelning av flyktingar till sidans topp

EU-länderna enades i två beslut under 2015 att under två år omfördela totalt 160 000 asylsökande från Grekland och Italien till andra EU-medlemsländer. Sverige beviljades ett anstånd med mottagandet i ett år.

Sverige ska nu i år enligt plan ta emot ca 5 700 asylsökande utifrån nämnda omfördelningsbeslut. Det framgår av Migrationsverkets senaste prognos.

Enligt siffror från EU-kommissionen har enbart ca 11 600 personer av 160 000 asylsökanden omfördelats från Grekland och Italien och blivit mottagna av de andra medlemsländerna. Av de 160 000 asylsökande som ska omfördelas har 61 745 asylsökande ännu inte fått ett beslut om vilket land de ska omfördelas till.

EU har senare beslutat att medlemsstaterna har en möjlighet att använda de omplaceringsplatser som ursprungligen avsatts för överföring av asylsökande från Italien och Grekland för syriska flyktingar i Turkiet.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Vilka åtgärder eller initiativ avser regeringen att vidta beträffande EU:s omfördelning av asylsökande?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 161221:

Individuell Människohjälp 16-12-15:

Vi riskerar slutet för en solidarisk svensk asylpolitik till sidans topp

När EUs regeringschefer träffas för årets sista möte ligger fokus på migrationspolitiken. I ett gemensamt brev till statsminister Stefan Löfvén kräver svenska civilsamhällesorganisationer att regeringen tydliggör Sveriges position i förhandlingarna.

IM, som är en av de organisationer som undertecknat brevet, oroas över EU-kommissionens förslag på en ny gemensam asylpolitik som kommer vara bindande för samtliga medlemsländer. En EU-gemensam asylpolitik skulle i teorin kunna innebära många fördelar, men om nuvarande förslag går igenom kommer det bland annat omöjliggöra en återgång till permanenta uppehållstillstånd.

- Vi har vid upprepade tillfällen riktat kraftfull kritik mot den tillfälliga politik som riksdagen röstade igenom i somras eftersom den slår sönder familjer, ökar hotet om våld mot framför allt kvinnor och barn och försvårar integration för de som beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Med EUs förslag till ny asylpolitik skulle mycket av den politiken göras permanent. Det vore ett permanent hejdå till en solidarisk svensk asylpolitik, säger Ann Svensén, IMs generalsekreterare.

Villkorat bistånd

Samtidigt som en ny gemensam asylpolitik tar form sker flera processer inom EU för att förhindra att flyktingar ska kunna nå unionens gränser. Med avtalet med Turkiet som förebild förhandlas nu ett antal så kallade "compacts" med länder i EUs närområde, som exempelvis Libanon, Jordanien och Mali. EU lockar länderna till samarbete genom löften om biståndspengar. Att villkora bistånd efter säkerhetspolitiska agendor går emot grundläggande principer för gott bistånd. Samtidigt förs ingen diskussion om de humanitära konsekvenserna av liknande avtal.

(...)

Hela pressmeddelandet med länk till brevet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 161208:

Riksdagen 16-12-06:

Svar på skriftlig fråga: Sveriges migrationslagstiftning till sidans topp

Fråga 2016/17:379 av Johan Forssell (M)

I olika sammanhang anges att Sveriges migrationslagstiftning nu ligger på EU:s lägsta nivå. Den tillfälliga lagstiftning om begränsningar av möjligheten att beviljas uppehållstillstånd i Sverige som nu gäller innebär en tydlig skärpning jämfört med den lagstiftning som tidigare gällde. Samtidigt har andra EU-länder, däribland Finland, Norge, Danmark och Tyskland, också skärpt sina respektive lagstiftningar på senare tid. Deras skärpningar har skett utifrån en redan tidigare mer restriktiv lagstiftning än den svenska.

Om man diskuterar migrationslagstiftningens nivå är också faktorer som vilken tillgång man som asylsökande har till kostnadsfritt juridiskt ombud, sjukvård, skolgång, boende och ersättning relevanta. Det är då viktigt inte enbart hur lagstiftningen ser ut, utan också hur den tillämpas i praktiken. Även här skiljer sig EU-länderna åt.

Mot denna bakgrund vill jag fråga justitie- och migrationsministern:

Är den nu gällande svenska migrationslagstiftningen mer eller mindre restriktiv än övriga EU-länders respektive lagstiftning enligt ministerns bedömning?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160509:

Riksdag 16-04-20:

Svar på skriftlig fråga: Nya åtaganden i samband med EU:s avtal med Turkiet till sidans topp

Fråga 2015/16:1106 av Johan Forssell (M)

EU slöt i mars 2016 ett avtal med Turkiet i syfte att bättre hantera flyktingmottagandet till Europa. En del av avtalet är att 72 000 syrier i Turkiet ska få möjlighet att bosätta sig i något av EU:s länder. Denna kvot hänger dock, enligt vad som har framgått, inte samman med nya åtaganden från EU:s länder. Det som ligger till grund är i stället tidigare EU-beslut. Ett av dessa tidigare EU-beslut var det beslut som den svenska regeringen ville skulle användas för omfördelning av asylsökande från Sverige.

I samband med avtalet med Turkiet stod det klart att någon omfördelning av asylsökande från Sverige inte kommer att ske. Detta fick vara godtagbart, enligt statsminister Stefan Löfven. Den svenska regeringen får därmed ansetts ha frånträtt den begäran om omfördelning som Sverige tidigare hade gjort.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Vilka skäl låg bakom att Sverige, i samband med EU:s avtal med Turkiet, frånträdde begäran om omfördelning av asylsökande, och var det några andra länder som gjorde nya åtaganden eller frånträdde begäran om omfördelning på motsvarande sätt som Sverige?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

(...) Sverige har inte i formell mening frånträtt sin begäran om omplacering. I den mån reservplatserna inte kommer att användas kvarstår därför den svenska begäran.

Hittills är Sverige ensamt bland medlemsstaterna om att ha anhållit om att bli föremål för omplacering av asylsökande.

Svaret i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 151222:

Riksdagen 15-12-10:

Riksdagens frågestund: EU-avgiften och den europeiska asylpolitiken till sidans topp

HÅKAN SVENNELING (V):

Herr talman! Människor på flykt är en het fråga både i Sverige och i Europa. Regeringen har arbetat för en mer jämn fördelning av flyktingmottagandet mellan Europas länder. Därför var det glädjande när EU:s medlemsstater kom överens om en gemensam fördelning av flyktingar så att alla länder skulle ta mer ansvar.

Tyvärr har överenskommelsen bara visat sig vara ord på ett papper. Från att tidigare ha varit ett välkomnande land lägger nu regeringen under jubel från Sverigedemokraterna om Sveriges flyktingpolitik till en mycket restriktiv asylpolitik. Här har man nu släckt den ljuspunkt som tidigare funnits för många flyktingar att söka en fristad och skapa ett bättre liv i Sverige.

Regeringen har varit tydlig med att fler europeiska länder borde ta ett ökat ansvar, men i stället för att rikta udden mot EU och Europas länder har regeringen konsekvent riktat den mot flyktingar. Om den svenska regeringen menar allvar borde man hålla inne den svenska EU-avgiften.

Anser statsrådet att Sverige borde hålla inne avgiften till EU till dess att EU och Europas länder följer beslutet om ett mer solidariskt flyktingmottagande?

(...)

Riksdagsdebatten med svar av närings- och innovationsminister MIKAEL DAMBERG (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 150305:

Riksdagen 15-02-24:

Svar på skriftlig fråga: EU:s gemensamma asyllagstiftning till sidans topp

Fråga 2014/15:213 av Mikael Cederbratt (M)

Idag är 50 miljoner människor världen över på flykt undan krig och terror. Världssamfundet måste gemensamt ta ansvar för att mildra den humanitära katastrof som just nu utspelar sig framför världens ögon.

Sverige har länge tagit ett stort ansvar, bland annat genom ett mycket omfattande stöd till UNHCR, Röda Korset och hjälporganisationer som verkar i och runt Syrien och andra konflikthärdar. Samtidigt ger vi skydd till många asylsökande. Tillsammans med Tyskland tar Sverige emot flest asylsökande i EU. Men samtidigt som många miljoner befinner sig på flykt har flera EU-länder ett icke rättssäkert system eller ett inhumant mottagande. Detta är omöjligt att acceptera.

EU har beslutat om ett asylsystem med gemensam standard och kvalitet i asylprocessen. Syftet är bland annat att flyktingar ska behandlas på samma sätt oavsett var i Europa de söker asyl. Alla medlemsländer ska vara beredda att ta emot asylsökande.

Trots beslutet om gemensam asyllagstiftning är skillnaderna mellan medlemsländernas tillämpning av regelverket mycket stora. FN:s flyktingkommissarie och chef för UNHCR, Antonio Guterres, exemplifierade nyligen detta med en somalier som söker asyl i något av EU:s 28 medlemsländer. Allt annat lika varierar dennes chans att få asyl mellan 17 och 95 procent beroende på i vilket land asylansökan lämnas in. Det är inte acceptabelt att samtliga medlemsstater inte tar sitt ansvar och tillämpar det gemensamma regelverket för asylmottagning.

Vilka åtgärder avser justitie- och migrationsministern samt regeringen att vidta för att det gemensamma regelverket för asylmottagning ska tillämpas på ett rättssäkert sätt i samtliga EU:s medlemsländer?

Svar på frågan av migrationsministern Morgan Johansson (Extern länk)

Se även:

Fråga 2014/15:239 av Mikael Cederbratt (M): UNHCR:s kvotflyktingssystem (Extern länk)

Svar av justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, svenska media via Eniro och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media främst via I Care och IRR, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, ENAR, Statewatch, Noborder och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Amnesty, FARR, Rosengrenska och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Josefin Åström, Hjalte Lagercrantz, Karin Nilsson Kelly, Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt.