fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Debatt och partipolitik

Brottslighet bland asylsökande och invandrare

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 190318:

Riksdagen 19-03-06:

Svar på skriftlig fråga: Handel med falska asylhandlingar till sidans topp

Fråga 2018/19:314 av Maria Malmer Stenergard (M)

I samband med att en person söker asyl i Sverige tilldelar Migrationsverket personen i fråga ett individuellt bevis, ett så kallat LMA-kort. Det är inget identitetskort utan ett bevis att personen är asylsökande och har rätt att vistas i Sverige i väntan på ett beslut.

Polisen misstänker nu att det pågår förfalskningar och handel av dessa LMA-kort, enligt Metro den 17 februari 2019. Nya kort tillverkas genom att man byter ut fotografiet och därigenom använder sig av en annan identitet. Parallellt pågår det också en omfattande internethandel med de LMA-kort som Migrationsverket delar ut till asylsökande.

Det finns ett särskilt stort intresse för förfalskade LMA-kort eftersom kortet ger innehavaren förmåner i samhället. Kortet ger till exempel ett rabatterat pris om man besöker tandläkare och sjukhus eller köper medicin.

Den utbredda förfalskningen av LMA-kort gör att det i dagsläget inte alls är svårt att få tag i ett LMA-kort, och enligt polisen kostar ett förfalskat kort ungefär 2 000 kronor.

För att vända denna utveckling uppmanar polisen nu myndigheter och företag att verifiera och säkerställa asylsökandes identitet genom andra identitetshandlingar.

Detta är en oroväckande utveckling, och handel med falska asylhandlingar måste tas på stort allvar. Det handlar om statens förmåga att sköta sina allra mest grundläggande uppgifter.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att stoppa dessa bedrägerier med falska LMA-kort?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180614:

Riksdagen 18-06-08:

Interpellationsdebatt: Ändringar i utlänningslagen till sidans topp

Interpellation 2017/18:524 av Kent Ekeroth (SD)

Under fyra år av regeringsinnehav har sittande regering inte åtgärdat de stora problem vi har med att utlänningar som begår brott i Sverige utvisas i mycket låg utsträckning eller i många fall inte alls, trots grova brott.

Min fråga till statsrådet Heléne Fritzon är därmed:

Varför har regeringen inte föreslagit ändringar i utlänningslagen som ser till att utvisning blir obligatorisk när en utlänning dömts för brott alternativt gör utvisning till huvudregel, så att andelen som utvisas åtminstone kraftigt ökar?

Se debatten eller läs protokollet med svar av statsrådet Heléne Fritzon (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180528:

Riksdagen 18-05-17:

Svar på skriftlig fråga: Utvisning på grund av brott till sidans topp

Fråga 2017/18:1274 av Tomas Tobé (M) till Statsrådet Heléne Fritzon (S)

Av de utländska medborgare som inte är folkbokförda i Sverige och som döms för allvarliga brott utvisas majoriteten. Men för att utvisa en person på grund av brott krävs i dag att den som döms för en gärning döms till fängelse. Har personen inte tidigare gjort sig skyldig till brott ställs ett större krav på brottets allvar.

Normalt krävs således att straffvärdet överstiger fängelse i minst ett år. Förutsättningar för utvisning på grund av brott har i huvudsak sett likadana ut sedan år 1994.

Moderaterna anser att det bör räcka med ett straffvärde på sex till tolv månaders fängelse för att utvisning ska bli aktuellt, även om inte återfallsrisk föreligger. Om man är utländsk medborgare och bryter mot det samhällskontrakt som ska gälla i Sverige, då ska man utvisas.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Heléne Fritzon följande:

Avser statsrådet att ta något initiativ för att utvisning på grund av brott även ska bli aktuellt för brott med lägre än tolv månaders straffvärde?

Svar av Statsrådet Heléne Fritzon (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160301:

Riksdagen 16-02-17:

Svar på skriftlig fråga: Ny rapport från Brå om invandrares brottslighet till sidans topp

Fråga 2015/16:778 av Kent Ekeroth (SD)

Åren 1996 och 2005 kom Brå ut med rapporter om invandrares brottslighet: 1996:2 Invandrares och invandrares barns brottslighet - en statistisk analys och 2005:17 Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet.

Brå kan utföra sådana undersökningar antingen på beställning av regeringen eller på Brås eget initiativ. Brå svarade att de inte ämnat initiera någon ny sådan rapport. Det är över tio år sedan den förra kom.

Ämnar statsrådet Anders Ygeman beställa en ny utredning om invandrares och invandrares barns brottslighet i enlighet med rapporterna 1996 och 2005?

Svar av Statsrådet Anders Ygeman (S)

Kent Ekeroth har frågat inrikesministern om ministern avser beställa en ny utredning om invandrares och invandrares barns brottslighet i enlighet med rapporterna 1996 och 2005. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Brå har på eget initiativ publicerat två rapporter i syfte att ge en bild av hur personer födda i Sverige och i utlandet skiljer sig åt i den registrerade brottsligheten. Frågan har även belysts av bland annat forskare på Stockholms universitet, som 2011 publicerade resultaten av en omfattande studie. Studien visar att det mesta av skillnaderna i brottslighet mellan personer med svensk respektive utländsk bakgrund försvinner när hänsyn tas till vissa faktorer i uppväxtmiljön, såsom föräldrars inkomst och sociala förhållanden i det bostadsområde individen har vuxit upp i.

(...)

Hela svaret (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160217:

Riksdagen 16-02-10:

Skriftlig fråga: Minderåriga som vistas i Sverige utan vårdnadshavare till sidans topp

Fråga 2015/16:707 av Aron Modig (KD)

Det senaste året har problem uppstått med det stora antalet nordafrikanska - företrädesvis marockanska - minderåriga, utan vårdnadshavare och ofta utan rätt att vistas i Sverige, som lever på gatan i framför allt Stockholm och Göteborg.

Många av dessa barn och unga har tidigare levt på gatan i sina hemländer eller i andra EU-länder, de saknar oftast id-handlingar och har i de flesta fall inte skyddsskäl, även om de självklart lever i en mycket utsatt situation.

Migrationsverket har uppgett till SVT (den 10 maj 2015) att denna grupp med ensamkommande är mycket skeptisk till den hjälp som erbjuds. Många avviker från de boenden där de placeras och befinner sig i stället i Stockholm. Enligt poliser som har uttalat sig till bland annat SVT (den 25 januari 2016) är situationen i centrala huvudstaden, där ett hundratal från denna grupp befinner sig, "helt ohållbar".

Ett stort antal av dessa minderåriga uppges livnära sig på att begå olika typer av brott, som exempelvis grova stölder och personrån. Polisen uppger samtidigt att den är i det närmaste maktlös i arbetet mot den brottslighet som denna grupp av ungdomar ligger bakom. Eftersom deras identiteter är okända kan de oavsett sin riktiga ålder uppge att de är exempelvis 14 år gamla och därmed bli i det närmaste straffimmuna.

Många poliser känner därför, av förklarliga skäl, en stor frustration. Men i och med att kåren behöver lägga stora resurser på denna brottslighet minskar också deras möjligheter att stävja andra ungdomsbrott. Tryggheten och säkerheten i centrala Stockholm och Göteborg blir också svårare att upprätthålla.

(...)

Hela frågan (Extern länk)

Svar på frågan av inrikesministern Anders Ygeman (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160209:

Riksdagen 16-02-03:

Svar på skriftlig fråga: Relationskod 291 till sidans topp

Fråga 2015/16:684 av Jimmy Ståhl (SD)

I DN (den 20 januari 2016) rapporteras om att polisen bokfört insatser kopplade till gränskontroller, asylmottaganden, asylboenden med mera under en speciell relationskod - kod 291 för ärenden "som berör migrantsituationen".

Enligt interna direktiv DN kommit över framgår att inget av detta ska lämnas ut. Motiveringen är att det skulle röra sig om uppgifter som måste hemlighållas i brottsförebyggande syfte.

Denna motivering delas dock inte av alla inom polisen, och DN har talat med källor som menar att detta är ett sätt att mörka de ökande kostnader, samt behov av nedprioritering på andra områden, som följer på grund av den pågående immigrationskrisen.

Att allmänheten känner förtroende för polis och andra rättsvårdande myndigheter, och att öppenhet och transparens är så stor som möjlig, är av yttersta vikt för vårt rättssamhälle. Därför måste DN:s avslöjande betraktas som synnerligen allvarligt.

Mot bakgrund av detta undrar jag vad statsrådet Anders Ygeman tänker göra för att bringa klarhet i situationen kring polisens kostnader samt om statsrådet tänker vidta åtgärder för att offentliggöra information knuten till kod 291.

Svar av Statsrådet Anders Ygeman (Extern länk)

Skriftlig fråga av Mikael Cederbratt: Oroligheter på asylboenden och hem för ensamkommande barn (Extern länk)

Svar 16-02-03 av Justitie- och migrationsministern Morgan Johansson (Extern länk)

Skriftlig fråga av Markus Wiechel (SD): Situationen för anställda hos Migrationsverket (Extern länk)

Riksdagen 16-02-03: Svar av Justitie- och migrationsministern Morgan Johansson (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160130:

Riksdagen 16-01-27:

Svar på skriftlig fråga: Brott begångna av ensamkommande flyktingbarn till sidans topp

Fråga 2015/16:653 av Ellen Juntti (M)

Brott begångna av ensamkommande barn och unga har aktualiserats den senaste tiden. I Stockholm och Göteborg vet vi till exempel från polisen att det förekommer brott bland ensamkommande ungdomar från Marocko, Libyen och andra delar av Nordafrika samt Afghanistan. Det gäller bland annat narkotikabrott och stölder. Det har också på senare tid kommit uppgifter från polisen om att ensamkommande barn och ungdomar varit inblandade i sexuella trakasserier på olika platser i Sverige.

Att unga tjejer blir sexuellt trakasserade av unga män i grupp är helt oacceptabelt och måste stoppas.

Ett vanligt problem är att polisen har svårt att fastställa den misstänktes ålder. Det är mycket viktigt att fastställa rätt ålder. Om den misstänkte är under 15 år är han eller hon inte straffmyndig och ska därför överlämnas till socialtjänsten.

Enligt polisen i Göteborg är det inte ovanligt att ensamkommande flyktingbarn uppger sig vara under 15 år, detta för att undkomma straff då de begår brott.

Naturligtvis är det många gånger tragiska livsöden som dessa ensamkommande barn och ungdomar har, men samtidigt kan vi absolut inte acceptera att de kommer till Sverige och begår brott. Detta måste stoppas.

Min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson är:

Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att stoppa den här typen av brottslighet?

Svar av Inrikesministern Anders Ygeman (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, svenska media via Eniro och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media främst via I Care och IRR, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, ENAR, Statewatch, Noborder och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Amnesty, FARR, Rosengrenska och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Josefin Åström, Hjalte Lagercrantz, Karin Nilsson Kelly, Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt.