fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Debatt och partipolitik

Boende och mottagande i kommuner

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 180528:

Riksdagen 18-05-21:

Interpellationsdebatt: Tillfälliga bostäder för nyanlända till sidans topp

Interpellation 2017/18:461 av Ida Drougge (M)

Bostäder som byggts för nyanlända, med ibland tillfälliga byggnadslov med anledning av anvisningslagen, har i många fall blivit dyra och är ibland placerade på ställen som inte är optimala att bo på.

Bostadsminister Peter Erikssons företrädare föreslog att det skulle byggas bostäder med just tillfälliga bygglov för att klara bostadssituationen för nyanlända. Nu vill nuvarande bostadsministern ge de boende i dessa bostäder hyreskontrakt med permanent besittningsrätt. Det skulle bland annat innebära permanenta bostäder i områden och på ställen som i en del fall inte är avsedda för detta.

Det är heller inte svårt att föreställa sig reaktionen bland de köande i den lokala bostadskön.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson:

Avser statsrådet verka för att regeringen lämnar förslag om att boende i bostäder med tillfälligt bygglov får hyreskontrakt med permanent besittningsrätt?

Lyssna till debatten eller läs protokollet med svar av statsrådet Peter Eriksson (Extern länk)

Se även:

Interpellation av Ida Drougge (M) till Peter Eriksson (MP): Kritik av Lidingö stad (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180119:

Riksdagen 18-01-16:

Interpellationsdebatt: Förändring av EBO-lagen till sidans topp

Interpellation 2017/18:239 av Désirée Pethrus (KD)

I samband med att regeringen i dagarna presenterade sina planer kring förändrade regler för ensamkommandes möjligheter till uppehälle i Sverige fanns också en uttryckt ambition att förändra förutsättningarna för eget boende (EBO). Regeringen menar sig vilja införa någon form av system med så kallat värdigt eget boende för asylsökande och vilja bryta upp det som kallas EBO. Vid regeringens presentation av förslaget sas att om inget alternativ hittas ska den pågående Mottagandeutredningen, som ska presentera sitt slutbetänkande i mars 2018, innehålla förslag om hur man minskar trångboddheten via EBO. Detta ska då läggas fram för riksdagen. Under presskonferensen den 27 november preciserade statsrådet det, uppenbarligen utifrån kunskap om utredningens innehåll, som att en social prövning ska göras i samband med att en nyanländ bosätter sig i en kommun.

Kristdemokraterna har i höstens budgetmotion för utgiftsområde 13 föreslagit just ett system som förespråkar att asylsökande som väljer eget boende måste kunna uppvisa ett trovärdigt och värdigt boende för detta. Trångboddhetsnormer av samma slag som krävs av kommuner som ska tillhandahålla bostäder i anslutning till anvisningslagen bör exempelvis gälla för asylsökande som önskar bosätta sig i EBO. Någon form av krav på boendeyta med mera bör rimligtvis kunna ställas för att man ska få välja ett visst boende.

Kristdemokraterna anser också att man under asylprövningstiden helst bör bo i asylboende och då genomgå ett integrationsprogram med sfi, samhällsorientering och sysselsättning. En lång väntan i passivitet är negativt för den enskilde.

Möjligheten för asylsökande att välja eget boende i stället för anläggningsboende har sedan 1994, då möjligheten infördes, för vissa personer bidragit till att försvåra integrationen.

(...)

Hela interpellationen samt debatten med svar av statsrådet Heléne Fritzon (S) (Extern länk)

Se även

Interpellation 2017/18:262 av Roger Hedlund (SD): Förändringar i EBO-lagen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171027:

Riksdagen 17-10-06:

Motioner från den allmänna motionstiden om asylsökandes boende till sidans topp

Olle Thorell m.fl. (S): Vi anser att Migrationsverket bör få i uppdrag att i högre utsträckning än idag driva egna asylboenden istället för att upphandla på den öppna marknaden.

Annelie Karlsson m.fl. (S): Förslag till riksdagsbeslut: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra boendesituationen för nyanlända genom att avskaffa EBO i dess nuvarande form och tillkännager detta för regeringen.

Ingela Nylund Watz och Serkan Köse (båda S): Värdigt eget boende, (VEBO). I korthet innebär förslaget att den asylsökandes rätt att välja sin bosättningsform kvarstår men att en kontroll görs av socialtjänsten för att säkerställa att förhållandena i det angivna boendet är värdigt. Om kontrollen ger vid handen att det egna boendet inte kan anses som värdigt ska den asylsökande erbjudas ett annat boende genom Migrationsverkets försorg.

Robert Hannah (L): ... att utreda och ersätta möjligheten för asylsökande till eget boende (EBO) med värdigt eget boende (VEBO)

Christina Örnebjär m.fl. (L): För en likvärdig behandling i hela landet behöver rutiner och riktlinjer tas fram för de som antingen fyllt arton eller som skrivits upp i ålder. Därtill behöver de som fått avslag på sin asylansökan få stöd och extra fokus bör läggas på barn och unga.

Fredrik Eriksson och Jonas Millard (båda SD): Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. möjliggör att asylsökande med bibehållen dagersättning kan bosätta sig varhelst de önskar (...) medför inte enbart stora problem för de kommuner dit stora grupper migranter på eget initiativ väljer att koncentrera sitt uppehälle utan leder även till trångboddhet, segregation och allsköns kreativa lösningar på hyresmarknaden, i form av illegalt förmedlade hyreskontrakt samt andra- och tredjehandsuthyrning i flera led.

Asylboenden i Migrationsverkets regi av Olle Thorell m.fl. (S) (Extern länk)

Avskaffa EBO i dess nuvarande form av Annelie Karlsson m.fl. (S) (Extern länk)

Avskaffa EBO och inför värdigt eget boende (VEBO) för nyanlända flyktingar av Ingela Nylund Watz och Serkan Köse (båda S) (Extern länk)

Värdigt eget boende (VEBO) för asylsökande av Robert Hannah (L) (Extern länk)

Stöd vid avslag på en asylansökan av Christina Örnebjär m.fl. (L) (Extern länk)

Avskaffa EBO m.m. av Fredrik Eriksson och Jonas Millard (båda SD) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

#vistårinteut 17-10-13:

Avhumaniseringsprocess av värsta sort till sidans topp

#vistårinteut arbetar för att sammanställa information om hur Sveriges kommuner valt att använda de totalt 585 miljonerna som ska ge ensamkommande unga möjlighet att bo kvar i sina hemkommuner. Syftet med sammanställningen är att tillhandahålla information om hur kommunerna agerar kring en av Sveriges mest utsatta grupper. I dagsläget har vi information om 44 kommuner och sammanställningen uppdateras fortlöpande. Den kommer så småningom att skickas till regeringen.

En del kommuner låter ensamkommande bo kvar - en del säger blankt nej

Några av de kommuner som har hittat olika slags lösningar för att stoppa omflyttningarna för ensamkommande unga 18+ är Stockholm, Göteborg, Luleå, Grästorp, Tranås och Degerfors. Hör av er till dem för att få mer info.

Kommuner som tagit beslut på att det statliga bidraget inte kommer att gå till boende för gruppen ensamkommande 18+ är bland annat Ale, Järfälla, Sollentuna, Sundbyberg och Upplands-Bro.

Linköping och Tierp är exempel på kommuner där ensamkommande 18+ inte får bo kvar i kommunen efter första avslag.

Många kommuner har ännu inte tagit beslut.

Socialtjänstens stöd ska omfatta barn och unga 0-20 år

Kommunerna har enligt Socialstyrelsens meddelandeblad (2009) ett uppdrag att stödja unga upp till 21 år utifrån Socialtjänstlagen. Man definierar unga som "de som fyllt 18 men inte 21 år" och beskriver att Socialnämndens ansvar omfattar "i vart fall barn och unga i åldersgruppen 0-20 år". Även ensamkommande "kan vara en grupp i behov av extra mycket stöd och hjälp även efter att de fyllt 20 år".

Mänskliga rättigheter - för alla

(...)

Läs mer (Extern länk)

Skaraborgs Läns Allehanda debatt 17-10-16: #vistårinteut Skövde: Vi måste samverka så unga asylsökande kan bo kvar (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171001:

Riksdagen 17-09-06:

Svar på skriftlig fråga: Mottagande av nyanlända till sidans topp

Fråga 2016/17:1831 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

I en tid av fortsatt oro i världen och flyktingströmmar till Europa har Sverige tagit ett historiskt stort ansvar för att hjälpa människor. Bara till Skåne kom förra året närmare 9 000 flyktingar, varav över 800 ensamkommande barn och ungdomar. Detta har givetvis skapat ett stort tryck på många enskilda kommuner att säkerställa ett ordnat och värdigt mottagande.

Dock råder det stora problem för svenska kommuner att ordna fram bostäder till alla nyanlända. Ett exempel på när myndigheter och paragrafrytteri kolliderar med varandra gällande flyktingmottagning har nyligen inträffat i Nacka kommun. För att kunna ha möjlighet att ta emot nyanlända flyktingar planerar kommunen att bygga 28 mindre bostäder utifrån ett tillfälligt bygglov. Dock har Trafikverket överklagat bygglovet på grund av att en tilltänkt bullerskärm står för nära en påfartsramp till motorvägen.

En myndighet bidrar därmed till att försvåra för en enskild kommun att ta emot nyanlända flyktingar genom att förhala och stoppa bostadsbyggande. Detta är ett typexempel på när myndigheter går i otakt, saknar samordning och i stället drivs av paragrafrytteri. I en tid av utmaningar måste alla delar av vårt samhälle i stället hjälpas åt och dra åt samma håll. Rimligen måste det därför komma på plats en samordnande och lösningsfokuserad inriktning där myndigheter och kommuner tillsammans kommer överens om hur ett väl fungerande mottagande av nyanlända ska ordnas och hur fler bostäder ska kunna produceras.

Utifrån detta vill jag därför fråga statsrådet Heléne Fritzon;

Vad avser statsrådet att göra för att förbättra mottagandet av nyanlända med fokus på att myndigheter tillsammans med kommuner ska arbeta lösningsfokuserat för att lösa en stor och gemensam utmaning?

Svar av arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170712:

#vistårinteut 17-07-04:

Nödrop från #vistårinteut Stockholm - ensamkommande kastas ut på gatan till sidans topp

Tisdagen den 27 juni tog #vistårinteut Stockholm initiativet till ett möte i Stockholms stadshus över partigränserna. Vår fråga handlade om hur Stockholms stad skulle kunna stoppa omflyttningar av ensamkommande barn och unga. Situationen under våren var allvarlig men är ännu värre nu. Stora omflyttningar från Stockholm till andra orter sker och varje dag larmas det om unga som blir bostadslösa och som förlorar skola och hela sitt nätverk.

Volontären Liisa Korvenranta är på semester i Spanien:

- Jag blir kontaktad av desperata ungdomar eller deras kontaktpersoner dagligen. Några ringer mig och några kontaktar mig via FB. De måste flytta inom ett par dagar. En kille kastades rakt ut på gatan från sitt familjehem mitt i natten. De har sökt till gymnasiet i Stockholm och är mitt i en asylprocess, många behöver träffa sin advokat. De kan inte flytta till vuxenboenden runt om i landet, och väljer då hellre bo på gatan om jag/vi inte hittar ett boende. Regeringen har beslutat att asylsökande kan bo kvar i sin kommun under hela asylprocessen, men det måste ske NU, vi kan inte vänta!

Sommarlovslediga läraren Lotta Lilja Pittuco:

- Det är inhumant att en bror ska flyttas till en annan kommun men den yngre brodern ska stanna kvar i Stockholm. Socialsekreteraren säger sig ha sina händer bakbundna. Socialsekreteraren menar att det ändå är "lika för alla." Socialsekreteraren vill inte ta emot min orosanmälan när jag, sommarlovsledig lärare, sitter med en elev i mitt kök som vill hoppa ut genom ett fönster för att förbättra livet för sin yngre bror. Det här hände i torsdags i förra veckan. Orosanmälan är gjord för båda pojkarna. I min orosanmälan påpekar jag att det inte finns lagstöd i att göra generaliserande bedömningar av en individs individuella behov.

Humanitet står mot juridik

(...)

Läs mer (Extern länk)

Se även:

Karlskoga Tidning 17-06-30: Tio nämndordförande kräver att det skapas goda långsiktiga förutsättningar för arbetet med ensamkommande barn. (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170628:

#vistårinteut 17-06-27:

#vistårinteut Stockholm bjöd in till unikt möte över partigränserna till sidans topp

Ibland kan vi stöta på en fråga som får all partipolitik att förlora sin betydelse och som ger politiker en möjlighet att stanna upp en stund och mötas över ideologiska gränser - just för att frågan som uppstått så uppenbart har direkt koppling till någonting allmänmänskligt och grundläggande demokratiskt. Frågan om Sveriges ensamkommande barn och unga är just en sådan.

Unikt möte över partigränserna

#vistårinteut Stockholm sammanförde idag i ett unikt möte representanter för C, Fi, M, V, KD, L, MP och S (som skickade en politisk sekreterare). Mötet är att betrakta som en uppföljning av den orosanmälan #vistårinteut Stockholm publicerade i Aftonbladet Debatt den 14 juni. I debattartikeln beskrev vi att krisen för de ensamkommande fördjupas för var dag som går och att det dubbla trauma som de unga flyktingarna utsätts för är behäftat med direkt livsfara och livslångt lidande. Vår uppfattning är att de politiska representanterna som närvarade på mötet har en politisk vilja att finna lösningar för de 1266 unga som idag bor i Stockholms stad och även för de totalt 3909 som bor i Stockholms län (Migrationsverket 170601).

Politiken behöver agera nu

Politikerna kunde idag under sittande möte inte bemöta våra krav om att låta de unga asylsökande stanna i staden och i stadens kranskommuner. Men vi underströk vikten av att agera nu. Vi känner oss inte trygga med att gå ifrån mötet utan en tydligare handlingsplan men fick i varje fall löfte om snabb återkoppling. Vi kommer att inkludera de politiska partiernas ungdomsförbund i Stockholm i en mejllista där vi regelbundet skickar aktuell information som kan underlätta för ansvariga att sätta sig in i det allvarliga läge som råder för ensamkommande barn och unga i Stockholm med omnejd.

Vi konstaterar att om politisk vilja finns kan vi tillsammans hitta lösningar för Sveriges ensamkommande.

Vänligen #vistårinteut Stockholm

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170613:

#vistårinteut 17-06- 04:

Antalet ensamkommande hemlösa ökar lavinartat - vad gör politikerna? till sidans topp

Rörelsen #vistårinteut har under lång tid rapporterat om ensamkommande barn och unga som tvingas flytta från trygga sammanhang till anläggningsboenden för vuxna. I takt med att fler unga blivit åldersuppskrivna eller fyller 18 år tvingas fler och fler flytta från sina hemkommuner. Eftersom Migrationsverket stänger ytterligare 78 boenden under våren och sommaren kommer en redan skör grupp att förflyttas flera gånger.

Vi vill poängtera att vi ser ensamkommande unga som resursstarka och fantastiska människor. Men de flydde ensamma utan sina föräldrar från krig och våld vilket har skapat trauman och skörhet.

På anläggningsboendena saknas den omsorg traumatiserade unga behöver från ansvarsfulla och stöttande vuxna. Många unga har upplevelser av sexuellt våld begånget av vuxna vilket gör att de är skräckslagna över tanken att bo i samma rum som vuxna de inte känner.

Vad blir konsekvenserna?

Läget är redan akut men kommer att bli desperat. Många unga har redan eller kommer att avvika för att ta sig tillbaka till sin hemkommun eller en större stad. Varje kommun och stor stad i Sverige kommer att behöva hantera tiotals eller till och med hundratals hemlösa barn och unga inom en snar framtid; sårbara och skyddslösa riskerar de att hamna i svåra livsval.

Vi som arbetar med gruppen ser att det snart saknas möjlighet att upprätthålla gruppens basala mänskliga behov som mat, sömn och trygghet. Det är förödande för barnen och för samhället. Situationen visar klart och tydligt att politikerna har tappat greppet när det gäller gruppen. Något måste göras.

Varför har det blivit såhär?

(...)

Läs mer (Extern länk)

Se även:

Södra Sidan 17-05-31: Socialsekreterare i Botkyrka: Hör vårt nödrop för de ensamkommande (Extern länk)

Mölndal Fotboll 17-06-11: Abbas sista träning (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170515:

Riksdagen 17-05-11:

Riksdagens frågestund: Samordningsnummer för asylsökande till sidans topp

Anf. 81 Larry Söder (KD)

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Ylva Johansson.

Skatteverket har på uppdrag av regeringen i samråd med Migrationsverket, Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån och Skolverket utrett förutsättningar för att låta samtliga asylsökande i Sverige få ett samordningsnummer.

Med samordningsnumret tryggas en identitetsbeteckning för en person som aldrig har varit folkbokförd i Sverige. Det underlättar väsentligt vid myndighetskontakter, för placering i kommuner, tillgång till vård och utbildning. Det minskar också den nu så aktuella risken för förväxlingar.

Framför allt främjar samordningsnummer integrationen av asylsökande och asylsökandes möjlighet att ta del och komma in i det svenska samhället.

Enligt Skatteverkets promemoria föreslogs reglerna att träda i kraft den 1 juli 2017, och nu är vi snart där. Vi har inte sett att regeringen har lagt fram något förslag.

Min fråga till ministern är om vi kan förvänta oss ett sådant förslag.

Anf. 82 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)

Herr talman! Det är önskvärt att så många som möjligt av de asylsökande kan ha ett samordningsnummer. Precis som Larry Söder beskriver här underlättar det för väldigt många saker.

Samordningsnummer tilldelas när man kan styrka sin identitet. Eftersom det här rör sig om personer som ännu inte har fått sina asylskäl prövade kan det också blir lite grann av ett moment 22, om man samtidigt styrker en identitet som i sin tur kan utgöra ett hot mot individen. Det gäller att säkerställa att ingen annan ska kunna veta att en person är här och söker asyl i Sverige innan ärendet har prövats.

Det här är ingen alldeles enkel fråga. Myndigheterna diskuterar fortsatt i dialog med regeringen hur man ska kunna hitta vägar framåt här. Men vi har ännu inte kommit fram till ett sätt som skulle kunna fungera utan att också ha andra följdverkningar.

Hela debatten, se anföranden 81-84 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170330:

Centerpartiet Stockholm 17-03-20:

Låt familjer och ensamkommande stanna i Stockholm! till sidans topp

Öppet brev till finansborgarrådet Karin Wanngård (S)

Efter den stora flyktingvågen 2015 bor många människor som väntar på beslut om uppehållstillstånd i Stockholm. Många har bott här i staden i mellan ett och två år, man har skaffat vänner, går i skolan eller kanske har man ett jobb i Stockholm. Ensamkommande barn och unga har rotat sig i ett familjehem, i skolan eller genom andra sociala sammanhang.

När beslut om uppehållstillstånd kommer innebär det att livet i Sverige ska börja på riktigt, men med det kommer sätts ofta en flyttkarusell igång. Även om en familj eller ett ensamkommande barn eller ungdom rotat sig i Stockholm genom jobb, skola och vänner tvingas man flytta till andra delar av landet. Antingen i väntan på en kommunplacering i Stockholm eller för att man blivit placerad i en annan kommun.

Konsekvensen blir att människor tvingas lämna jobb, skola och vänner för att flytta tillfälligt eller permanent. Personer som bott i asylboenden i andra delar av landet kan bli placerade i Stockholm mot sin vilja och personer som bott i Stockholm och vill stanna här blir förflyttade till andra delar av landet.

Det är oanständigt. Och det är totalt onödigt. Jag vill att du som Finansborgarråd i Stockholm kräver av Migrationsverket att människor som bott i Stockholm och vill stanna i Stockholm ska få förtur till placering i Stockholm och att de inte ska behöva flytta till andra delar av landet i väntan på att Stockholm kan ta emot dem.

Centerpartiet vill välkomna människor som flyttat till Sverige och Stockholm och vår politik och våra förslag handlar om att människor snabbt ska komma in i samhället genom skola, jobb, språk och sociala nätverk. Det blir väldigt svårt att åstadkomma om inte Migrationsverket och kommunerna samarbetar och låter människor rota sig på en plats.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 17-03-21:

Interpellationsdebatt: Stödboende för ungdomar till sidans topp

Interpellation 2016/17:363 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Hela 84 000 nyanlända behöver få någonstans att bo nu under år 2017. Detta samtidigt som det råder stor bostadsbrist på många håll runt om i landet. Ekvationen går, som de flesta förstår, inte ihop. Närmare 60 000 nyanlända förväntas lösa boendet på egen hand. Resten, omkring 27 000, beräknas behöva hjälp av en kommun. Även den grupp som förväntas lösa boendet själva kan i senare läge behöva få hjälp av en kommun.

Det är Sveriges kommuner som ansvarar för bostäder för behövande, såväl nyanlända som andra. Kommunerna måste ges förutsättningar att klara sin uppgift. Först och främst behövs förenklade regelverk för att kraftigt öka byggandet i Sverige. Här arbetar regeringen dessvärre alldeles för långsamt ställt mot problembilden.

Det är också viktigt att det inte finns orimliga krav på kommunerna kopplade till boendet. Ett sådant orimligt krav återfinns i Socialstyrelsens rekommendationer och allmänna råd rörande stödboenden, en boendeform som kan bli aktuell för ungdomar och unga vuxna i åldern 16-20 år. Däri slås fast att en person som bor i ett stödboende inte ska behöva dela rum. Detta är orimligt ställt mot bostadssituationen i dagens Sverige. Det rör sig dessutom om en grupp unga som ofta tidigare har bott på ett HVB-hem, och på HVB-hem ser Socialstyrelsen inget hinder mot att man delar rum.

Detta orimliga krav från Socialstyrelsen lyfte jag i en skriftlig fråga med statsrådet Åsa Regnér. Svaret blev då följande.

Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att följa upp och utvärdera den nya placeringsformen. Myndigheten kommer att följa utvecklingen av och bedöma hur placeringsformen stödboende svarar mot behoven hos flickor och pojkar samt vuxna och hur stödboenden utformas och bemannas.

(...)

Interpellationen samt protokoll från debatten med svar av statsrådet Åsa Regnér (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170224:

Riksdagen 17-02-21:

Interpellationsdebatt: Bostäder till nyanlända till sidans topp

Interpellation 2016/17:270 av Lotta Finstorp (M)

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har föreslagit flertalet punkter för att möjliggöra fler bostäder till nyanlända. De pekar på många möjligheter för bättre samspel mellan stat, landsting och kommun. Bland förslagen finns att statliga bolag och myndigheter ska kontrollera sitt fastighetsbestånd och hjälpa kommunerna och nyanlända med nya och redan existerande bostäder. Ytterligare förslag är att hinder för ökat bostadsbyggande i form av riksintressen, strandskydd och bullerkrav bör undanröjas. Dessa förslag är mycket intressanta.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson följande:

Har statsrådet tagit del av förslagen från Sveriges Kommuner och Landsting, och avser statsrådet att vidta åtgärder med anledning av dessa förslag?

Riksdagsdebatten med svar av statsrådet Peter Eriksson (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170126:

Riksdagen 17-01-20:

Interpellationsdebatt: Kommunernas situation med att ordna bostäder till flyktingar till sidans topp

Interpellation 2016/17:195 av Jan Ericson (M)

De svenska kommunerna pressas hårt av behovet av bostäder till nyanlända som beviljats uppehållstillstånd i vårt land.

I likhet med många andra kommuner har Borås Stad problem att erbjuda bostad till alla de nyanlända man ålagts av Migrationsverket att ta emot under detta år. För att försöka få fram bostäder har det kommunala bostadsbolaget AB Bostäder sagt upp 20 lägenheter som Migrationsverket i dag använder som boende för asylsökande som väntar på besked. Bostadsbolaget vill i stället att nyanlända med uppehållstillstånd ska få dessa lägenheter.

Detta borde inte medföra några problem för Migrationsverket, med tanke på att man nu i snabb takt avvecklar ett antal asylboenden runt om i landet för att de inte längre behövs. Men Migrationsverket väljer i stället att ta strid mot Borås Stad och har överklagat uppsägningarna till hovrätten! Detta trots att AB Bostäder fick rätt i Hyresnämnden, som godkände uppsägningarna. På detta sätt försvårar Migrationsverket för Borås Stad att klara av att leva upp till de krav som ställs på att man ska ta emot nyanlända.

De uppgifter jag kunnat få fram tyder på att Migrationsverket hyr åtskilliga tusen lägenheter runt om i landet som används som boende för asylsökande. Om man lämnade ifrån sig dessa lägenheter så de i stället skulle kunna användas för nyanländas boende skulle en betydande del av den mest akuta bostadskrisen kunna lösas. Och det finns gott om plats för asylsökande i de anläggningsboenden som just nu avvecklas i snabb takt.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Hur ser justitie- och migrationsministern på att Migrationsverket försvårar för de svenska kommunernas möjligheter att hantera bostadssituationen för nyanlända?

Är justitie- och migrationsministern beredd att ge direktiv till Migrationsverket om att släppa alla hyrda lägenheter inom allmännyttan som används som asylboenden, för att på detta sätt lindra bostadskrisen i kommunerna?

Riksdagsdebatten med svar av Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 17-01-20:

Interpellationsdebatt: Enkelrum eller dubbelrum i stödboenden till sidans topp

Interpellation 2016/17:209 av Alexandra Anstrell (M)

I och med den nya lagstiftningen om stödboende (se prop. 2015/16:43 Stödboende - en ny placeringsform för barn och unga) har vi också fått en uppdaterad socialtjänstförordning. Här kan vi läsa definitionen av ett stödboende: 1 a § Med ett stödboende avses en verksamhet inom socialtjänsten som tar emot enskilda i åldern 16-20 år i ett eget boende med individanpassat stöd.

Statsrådet Åsa Regnér uttalar sig för drygt ett år sedan i frågan när propositionen presenterades, och där kan vi läsa: Placeringsformen vänder sig till barn och unga i åldern 16-20 år med bristande familjestöd och som bedöms kunna bo i eget boende med anpassat stöd utan särskilt vård- eller behandlingsbehov. I ett stödboende kan barn och unga, under trygga former, träna på att bo i ett eget boende och bli förberedda inför ett självständigt boende och vuxenliv.

Dock kan vi nu finna i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om stödboende beslutade den 31 maj 2016 att de egna boenden som ingår i ett stödboende ska vara hemlika och bestå av rum för boende, utrymme för tillagning och intag av måltider samt rum för personlig hygien. Vidare finns allmänna råd att ett eget boende bör bestå av en egen lägenhet som den placerade disponerar. Men om det bedöms lämpligt kan ett eget boende utgöras av ett eget rum för boende och utrymmen som delas med andra barn eller unga som är placerade i stödboendet. Socialstyrelsen spetsar till det i 5 kap. 2 § med texten: Vid placering i ett stödboende ska barnet eller den unge enligt punkt 1 få disponera ett eget boende.

(...)

Hela interpellationen (Extern länk)

Riksdagsdebatten med svar av Statsrådet Åsa Regnér (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 17-01-25:

Svar på skriftlig fråga: Förbättrade villkor för familjehemmen till sidans topp

Fråga 2016/17:647 av Thomas Finnborg (M)

De allra flesta barn växer upp i kärleksfulla och omtänksamma familjer, och det är nästan något som de flesta människor tar för givet. Tyvärr gäller det inte alla.

Det finns vissa barn som föds in i och lever under olyckliga omständigheter som missbruk, dåliga sociala förutsättningar, bristande ekonomiska möjligheter och så vidare, vilket omöjliggör en normal uppväxt i ens egen familj. Detta är givetvis en tragedi för alla inblandade, och därför är det oerhört värdefullt att det finns eldsjälar som inte bara öppnar sina armar utan även öppnar sina hem och familjer för dessa utsatta barn.

För dessa familjehemsplacerade barn kan uppbrottet från deras biologiska föräldrar bli svårt och kämpigt, och detta ställer naturligtvis stora krav på familjerna i familjehemmen. Därför borde samhället göra sitt bästa för att underlätta tillvaron för barnen i familjehemmen. Även om mycket redan görs finns tyvärr en hel del att kvar att göra.

De familjer som i dag ställer upp som familjehem får viss ekonomisk ersättning som ska täcka de omedelbara merkostnader som uppstår. Däremot utgår inga förmåner som är normala för vanliga löntagare - som till exempel sjuk- och föräldrapenning, semesterersättning, tjänstepension och så vidare. Dessutom är, även om kostnadsersättningen är tillfredsställande, arvoderingen i underkant.

Sammantaget medför denna ekonomiska snedfördelning problem att behålla och attrahera nya familjehem.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Åsa Regnér:

Kommer statsrådet att vidta några åtgärder för att förbättra situationen för familjehemmen och de placerade barnen?

Riksdagsdebatten med svar av Statsrådet Åsa Regnér (S) (Extern länk)

Se även:

Riksdagen 17-01-20: Interpellation av Alexandra Anstrell (M): Enkelrum eller dubbelrum i stödboenden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170109:

Riksdagen 16-12-20:

Interpellationsdebatt: Närhetsprincip för nyanlända till sidans topp

Interpellation 2016/17:151 av Jesper Skalberg Karlsson (M)

År 2015 tog Sverige emot 162 877 asylsökande människor, vilket var en fördubbling från det föregående året och mer än en femdubbling sedan 2011. På kort tid placerades tiotusentals människor i tillfälliga boenden, spritt över olika kommuner i Sverige. Till följd av denna akuta flyktingkris har också tiden för prövning av uppehållstillstånd skjutit i höjden.

Det innebär att det runt om i Sverige finns människor som väntar på besked om sitt uppehållstillstånd. Många lär få vänta mer än ett år från det att deras ansökan lämnats in. Under den tiden kommer också många att hinna rota sig i sina respektive lokalsamhällen. Detta är naturligt. Unga placeras i grundskolor och gymnasieklasser. Människor engagerar sig i sitt närområde. Kort sagt kommer många asylsökande att lära känna sin nya hembygd, och antagligen kalla den för sin.

Men på flera håll i landet ser vi exempel på att Migrationsverket stuvar om i organisationen för dessa människors boenden, vilket i flera fall leder till att flyttlasset går till en annan kommun. Samtidigt finns det flera kommuner som under flyktingkrisen placerat ensamkommande unga i andra kommuner än sin egen - medan man bygger upp egen mottagningsverksamhet - och som nu vill flytta tillbaka dem till den kommun som tagit emot dem på papperet. Slutligen finns en stor grupp människor som, när de får sitt uppehållstillstånd beviljat, anvisas till en annan kommun. Denna sista grupp lär dessutom växa under 2017 i samband med den nya lagen om anvisning till kommuner.

(...)

Hela interpellationen samt debatten med svar av justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (Extern länk)

Se även:

Riksdagen 16-12-16: Interpellationsdebatt: Bostadsbrist på grund av stort mottagande, av Elisabeth Svantesson (M) med svar av Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 161101:

Riksdagen 16-10-26:

Svar på skriftlig fråga: Modulhus för nyanlända till sidans topp

Fråga 2016/17:144 av Tuve Skånberg (KD)

Den 1 mars 2016 trädde de lagändringar i kraft som innebär att alla kommuner blir skyldiga att efter anvisning ta emot nyanlända för bosättning. Fördelningstalen baseras på kommunernas invånarantal och arbetsmarknad. Tillgången på bostäder är inte en parameter i fördelningen.

(...)Kommuner med negativ befolkningsutveckling är inte de som anvisas nyanlända. I stället är det storstäderna, med redan pressad bostadsmarknad, som får de högsta anvisningstalen. Många av dessa kommuner har planerat att lösa bostadsfrågan genom att uppföra modulhus, oftast på tillfälliga bygglov. Med sin korta avskrivningstid är modulhusen inte optimala ur ett kostnadsperspektiv. Alternativen, i form av inköp av bostadsrättslägenheter eller hotellhem, är dock ännu dyrare. En fördel med modulhus på tillfälliga bygglov var ändå möjligheten att placera bostäderna i närhet till kommunikationer och arbetsmarknad.

Nu har Mark- och miljööverdomstolen efter ett par domar skapat ett rättsläge som gör det mycket osäkert att bygga modulhus. Stockholms stad har tvingats lägga alla planer på modulhus på is. I stället är de hänvisade till det alternativ de från början försökte undvika - hotellboende och vandrarhem. För 2016 hade Stockholm ett anvisningstal på 2 810 personer, och under året har knappt 800 bostäder kunnat ordnas. Modulhusen var tänkta att husera 350-450 personer. För 2017 är anvisningstalet 3 460 personer. I Göteborg har skrinlagda modulhusplaner tvingat fram inköp av villavagnar på campingplatser.

(...)

Jag vill med anledning av det ovan anförda fråga statsrådet Peter Eriksson:

Avser statsrådet att ta initiativ till en översyn av de regler som reglerar uppförandet av bostäder i syfte att göra denna process snabbare?

Frågan i sin helhet med svar av Statsrådet Peter Eriksson (MP) (Extern länk)

Se även:

Fråga 2016/17:188 Bostadssituationen för nyanlända av Boriana Åberg (M) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160914:

Riksdagen 16-08-23:

Svar på skriftlig fråga: Svenska från dag ett till sidans topp

Fråga 2015/16:1505 av Elisabeth Svantesson (M)

Den 9 juli 2015 fattade regeringen beslut om en satsning på svenska från dag ett. Syftet var att asylsökande och nyanlända på anläggningsboende ska få möjlighet att lära sig svenska och få kunskap om det svenska samhället från dag ett i Sverige.

Antal personer inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem varierar från månad till månad. Den 1 januari 2016 fanns det 182 000 personer inskriva. Den 1 augusti 2016 finns det 152 000 personer inskrivna.

Det har nu gått drygt ett år sedan regeringens beslut om svenska från dag ett.

Min fråga till gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic är; Hur har ministern säkerställt att asylsökande i Sverige har erbjudits och genomgått svenskundervisning under asyltiden sedan den 9 juli 2015 då regeringens satsning presenterades?

Svar av statsrådet Helene Hellmark Knutsson (Extern länk)

Se även:

Svar på skriftlig fråga av Elisabeth Svantesson (M): Kompetenskartläggning från dag ett (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 16-08-23:

Svar på skriftlig fråga: Svenska från dag ett till sidans topp

Fråga 2015/16:1505 av Elisabeth Svantesson (M)

Den 9 juli 2015 fattade regeringen beslut om en satsning på svenska från dag ett. Syftet var att asylsökande och nyanlända på anläggningsboende ska få möjlighet att lära sig svenska och få kunskap om det svenska samhället från dag ett i Sverige.

Antal personer inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem varierar från månad till månad. Den 1 januari 2016 fanns det 182 000 personer inskriva. Den 1 augusti 2016 finns det 152 000 personer inskrivna.

Det har nu gått drygt ett år sedan regeringens beslut om svenska från dag ett.

Min fråga till gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic är; Hur har ministern säkerställt att asylsökande i Sverige har erbjudits och genomgått svenskundervisning under asyltiden sedan den 9 juli 2015 då regeringens satsning presenterades?

Svar av statsrådet Helene Hellmark Knutsson (Extern länk)

Se även:

Svar på skriftlig fråga av Elisabeth Svantesson (M): Kompetenskartläggning från dag ett (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160422:

Centerpartiet 16-04-16:

Centerpartiets förslag för kvaliteten i mottagande av ensamkommande flyktingbarn till sidans topp

Centerpartiets förslag som skulle spara 10 miljarder:

+ Fler ensamkommande barn med uppehållstillstånd ska placeras på stödboenden

+ Inför försöksverksamhet för tvåspråkiga klasser med syftet att stärka tvåspråkiga elever i deras språkutveckling och se till så de får mer kunskap tidigare

+ Låt elever som kommer till Sverige i högstadieåldern fokusera på något färre ämnen för att öka möjligheterna till godkänt.

Förslagen presenterades i en intervju i Dagens Nyheter

Från HVB-hem till stödboende:

Ensamkommande flyktingbarn placeras oftast i HVB-hem som både är en dyr placering och oftast behöver inte barnen den formen av boende. Istället föreslår Centerpartiet att barnen placeras särskilda stödboenden. Detta säger Annie Lööf och Ulrika Carlsson, Centerpartiets skolpolitiska talesperson i en intervju med Dagens Nyheter.

- Att placera barn i HVB-hem, som i grunden är tänkta för personer med mycket svår problematik, är negativt för barnen och samtidigt väldigt dyrt. En plats på HVB-hem kostar cirka 2 000 kronor per person och dag, säger Annie Lööf.

Totalt väntas kostnaden för de ensamkommandes boende, efter uppehållstillstånd, öka från 5,7 miljarder kronor 2016 till 25 miljarder kronor 2020.

- Vårt förslag om att fler ska bo i stödboenden samt få en bättre väg in i skolan skulle spara tio miljarder kronor och ge ett tydligare kunskapsfokus för nyanlända barn, säger Annie Lööf

- Centerpartiet vill att barn som kommer till vårt land ska få en snabb och en trygg väg in i sitt nya hemland. Därför föreslår vi att fler ska bo i stödboende, inte som idag på HVB-hem. Det skulle göra det lättare för dessa barn och ungdomar att integreras i Sverige och samtidigt också leda till stora besparingar.

Skolförslagen:

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160315:

Riksdagen 16-03-03:

Nej till motioner om ensamkommande barn (SoU18) till sidans topp

Riksdagen sa nej till en motion som väcktes i december 2015 med anledning av en händelse av större vikt (9 kap. 15 § riksdagsordningen) samt motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2015/16. Motionerna rörde ensamkommande barn och handlar om att inrätta en nationell krissocialjour, kommunernas ansvar och hur de ska få fram fler familjehem och jourhem.

Förra året sökte drygt 35 000 ensamkommande barn asyl i Sverige. Tillströmningen ställer landets kommuner inför stora utmaningar för att kunna ta hand om och ordna boende för barnen. Detta samtidigt som många socialtjänster redan har en ansträngd situation med stor arbetsbelastning och hög personalomsättning.

Riksdagen ser positivt på att regeringen fortlöpande genom olika insatser och beslut stöder socialtjänsten genom exempelvis tillförda medel och kompetensutveckling samt arbetar med regelförenklingar. Vidare konstaterar riksdagen att Socialstyrelsen har fått i uppdrag att göra en fördjupad analys av hur flyktingsituationen och det ökande antalet ensamkommande barn påverkar socialtjänsterna. Migrationsverket har dessutom fått i uppdrag att ta fram en ny modell för anvisning av asylsökande ensamkommande barn.

Enligt riksdagen är läget dock fortfarande mycket ansträngt för socialtjänsterna. Riksdagen anser att det nu finns anledning att göra en principiell bedömning av vilken roll kommunen respektive staten ska ha vid mottagandet av ensamkommande barn. Det skulle exempelvis kunna handla om att staten tar över det ansvar som ankomstkommunerna har i dag. Riksdagen menar att det behövs en översyn av mottagningssystemet, vilket skulle kunna ske genom ett tilläggsdirektiv till utredningen om en översyn av mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända. Rksdagen utgår dock från att regeringen vidtar de åtgärder som krävs när det gäller ansvaret för att ta emot ensamkommande barn och föreslår därför inget tillkännagivande.

Riksdagen sa nej till motionerna som rör familjehem med hänvisning till det arbete som pågår från regeringens sida.

Betänkandet från Socialutskottet (Extern länk)

Riksdagsdebatten (Extern länk)

Omröstningar och beslut (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160301:

Riksdagen 16-02-24:

Svar på skriftlig fråga: Beredskap i mottagandesystemen till sidans topp

Fråga 2015/16:820 av Johanna Jönsson (C)

Under hösten 2015 kom fler asylsökande än det någonsin gjort tidigare, och det var uppenbart att beredskapen i många fall var bristande. Mottagande?systemen var inte anpassade för den stora mängden asylsökande. Migrationsverket, Sveriges Kommuner och Landsting, socialtjänsten, skolväsendet och många andra viktiga institutioner hade - och har fortfarande - stora svårigheter att hantera den omedelbara inströmningen av stora mängder människor. MSB bedömde att principen om barnets bästa inte kunde uppfyllas i mottagandet av ensamkommande.

Den omfattande migrationen till Europa ser inte ut att avta. I januari 2016 kom 66 000 personer till EU, vilket är tolv gånger så många som januari 2015. EU-kommissionens ekonomiska prognos från hösten 2015 bedömer att 1,5 miljoner kommer att söka asyl under 2016, vilket är 50 procent fler än 2015. Migrations?verk?ets huvudscenario för 2016 är 100 000 personer varav 18 000 ensam?kom?mande barn, men med ett högre beräkningsalternativ på 140 000 personer varav 27 000 ensamkommande barn. Huvudprognosen för 2016 skulle göra året till det med näst flest asylsökande i Sveriges historia, efter 2015. De höga nivåerna bedöms uppstå under det andra halvåret.

Det kommer att krävas stora insatser för att uppnå en beredskap inför en kommande hög migration. Det krävs långsiktiga reformer på bostads- och arbetsmarknaden. Men inte minst krävs också stora förändringar av de omedelbara mottagandesystemen, säkerställd tillgång till asylboenden och såväl infrastruktur som personal för att kunna hantera bemanning, registrering, placering och logistik.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Vilka åtgärder vidtar ministern och regeringen för att stärka kapaciteten och beredskapen inför en stor mängd asylsökande även 2016?

Svar av Justitie- och migrationsministern Morgan Johansson (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 151209:

Riksdagen 15-11-25:

Svar på skriftlig fråga: Momsregler för flyktingboenden till sidans topp

Fråga 2015/16:313 av Gunilla Nordgren (M)

I Högsta förvaltningsdomstolens dom i oktober 2015 anges att boende för ensamkommande flyktingbarn utgör stadigvarande bostad och uthyrningen omfattas därmed inte av skatteplikt enligt mervärdeskattelagen kap. 3 och därmed föreligger ingen avdragsrätt för ingående moms.

Frågan om avdragsrätt för ingående moms för verksamheter som tillhandahåller flyktingboenden åt Migrationsverket är en fråga som berör många företag i landet och de är i dessa dagar fler än någonsin.

Det framgår av upphandlingar och kontrakt att det avser tillfälliga boenden och Migrationsverket och Skatteverket har tidigare utgått från att skattskyldighet föreligger, därför är Skatteverkets ändrade uppfattning förvånande.

Det framgår att Migrationsverket anser att momsplikt föreligger då man begär prisuppgifter exklusive moms och anger momssatsen till 12 procent.

Det är högst olyckligt att denna osäkerhet om momsregler drabbar dem som har avtal med Migrationsverket om flyktingboenden. Skattemyndigheten anser dessutom att avdragsförbudet ska gälla retroaktivt.

Migrationsverket utgår från momsplikt vid sina upphandlingar och det gör även anbudsgivarna.

Min fråga är om finansminister Magdalena Andersson är beredd att på olika sätt ta initiativ till och medverka till att snarast förtydliga reglerna för uthyrning av flyktingboenden så att de ska anses som tillfälligt boende och därmed ge möjlighet för fastighetsägare att bli momspliktiga och därmed kunna få avdragsrätt för ingående moms.

Hela frågan

Svar av finansminister Magdalena Andersson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 15-11-25:

Svar på skriftlig fråga: Familjehem till sidans topp

Fråga 2015/16:332 av Sofia Fölster (M)

Just nu kommer rekordmånga ensamkommande flyktingbarn till Sverige. En stor del av dessa placeras i dag i särskilda familjehem. Med anledning av det akuta behovet av boplatser för ensamkommande är det viktigt att rekryteringen av familjehem sker både snabbt och säkert. I dag är trycket på kommuner stort, vilket försvårar både rekrytering och uppföljning av familjehem.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Åsa Regnér:

Avser statsrådet och regeringen att vidta åtgärder för att förbättra och skynda på rekryteringen av familjehem?

Svar av statsrådet Åsa Regnér (S) (Extern länk)

Se även:

Fråga 2015/16:368 Tillfälliga boenden för ensamkommande flyktingbarn av Sofia Fölster (M) (med länk till svaret) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 15-11-25:

Svar på skriftlig fråga: Kommunernas inflytande på mottagandet av nyanlända till sidans topp

Fråga 2015/16:346 av Sten Bergheden (M)

Det har framkommit i medierna och i samtal med flera kommunstyrelseordföranden runt om i landet att de anser att Arbetsförmedlingen inte klarar sitt ansvar när det gäller att ha hand om etableringen av flyktingar. Arbetsförmedlingen har dessutom inte kvar sina kontor i alla berörda kommuner.

Många av kommunföreträdarna menar att det vore bättre att kommunerna själva kunde sköta hela etableringsuppdraget, i stället för att Arbetsförmedlingen under två år är ansvarig och först därefter kommunen.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknadsminister Ylva Johansson:

Hur ser ministern på kommunernas önskemål och hur avser ministern att förbättra mottagandet av nyanlända?

Svar av arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 151122:

Riksdagen 15-11-12:

Riksdagens frågestund: Nyanlända elevers skolgång till sidans topp

Anf. 81 ROBERT STENKVIST (SD):

Jag väljer att följa upp en tidigare frågestund då jag ställde en fråga till statsrådet Aida Hadzialic. Jag gör detta mot bakgrund av den dramatiskt förändrade situationen sedan den frågestunden.

Jag frågade då hur gymnasieskolan skulle klara av tillströmningen av nya skolelever taget i beaktande den flyktingström som Sverige tog emot. Vad jag minns gav statsrådet lugnande besked.

Efter detta har antalet flyktingar flerdubblats, och statsrådet Morgan Johansson har offentligt sagt att gränsen är nådd.

Med beaktande av de förändrade förutsättningarna ställer jag ungefär samma frågor igen: Finns det en plan för att ta emot alla de förväntade nya eleverna i våra skolor? Vet vi hur många som kommer till våren och hösten?

Anf. 82 Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP):

Herr talman! Jag och min kollega Aida Hadzialic är djupt imponerade av hur rektorer och lärare nu kavlar upp ärmarna för att ge de barn som kommer direkt från krig och flykt en möjlighet till en god skolgång.

Allt går inte lika snabbt som det har gjort tidigare. Ibland tar det längre tid innan barnen kommer in i skolan, och det är såklart i sin ordning när det kommer betydligt många fler från en värld i brand än vad det har gjort tidigare. Men jag är övertygad om att vi kan och kommer att klara det.

(...)

Hela riksdagsdebatten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 15-11-19:

Riksdagens frågestund: Ensamkommande flyktingbarn till sidans topp

Anf. 40 GUNILLA NORDGREN (M):

Det stora antalet ensamkommande barn som har kommit under hösten och som kommer hela tiden är en stor utmaning för myndigheterna och inte minst kommunerna, kanske i synnerhet ankomstkommunerna.

Många ensamkommande barn kommer till Malmö och till exempel Trelleborg. Över 4 000 ensamkommande barn anlände dit under ett antal intensiva veckor. Många av dessa barn avvek dock innan de blev registrerade. De sökte inte heller asyl. Det innebär att de inte fick ett så kallat dossiernummer hos Migrationsverket. Det innebär i sin tur att Migrationsverket inte betalar ut någon ersättning.

Det är ett stort bekymmer att ingen vet vart alla dessa barn och ungdomar har tagit vägen. En del tog sig kanske vidare till andra länder medan andra riskerar att leva i ett skuggsamhälle.

Avser migrationsministern att verka för att Migrationsverket, det vill säga staten, ersätter ankomstkommunerna även för kostnader som de har haft för ensamkommande barn som aldrig blev registrerade?

(...)

Hela debatten med svar av justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 151025:

Riksdagen 15-10-23:

Interpellation: Stöd till kommuner vid mottagande av ensamkommande flyktingbarn till sidans topp

Interpellation 2015/16:49 av Mats Green (M)

Sverige tar ett stort ansvar för människor på flykt. I synnerhet gäller detta föremålet för denna interpellation - mottagande av ensamkommande flyktingbarn och de förutsättningar kommunerna givits för detta. Bara i år har det anlänt 4 500 ensamkommande barn till Sverige som sedan ska fördelas över landets kommuner. Det är en ökning med 85 procent jämfört med samma period förra året, och det största antalet någonsin. Siffran kommer också att stiga till drygt 8 000 barn under 2015 enligt Migrationsverket.

Sverige ska fortsätta att ta ett stort ansvar med ett generöst mottagande. Detta innebär samtidigt en stor utmaning - såväl hanteringsmässigt som ekonomiskt - för de kommuner som åtagit sig ansvaret att hantera mottagande av ensamkommande barn.

I min valkrets, Jönköpings län, har glädjande nog samtliga kommuner tecknat avtal med Migrationsverket om att ta emot ensamkommande barn. En av dessa är Gnosjö - som jag nyligen besökte för såväl information som diskussion kring just dessa frågor. Bilden som gavs är entydig och gemensam med övriga kommuner i länet och landet.

De konkreta utmaningarna var flera - gemensamt var dock att i större delen av exemplen är det staten som fallerar i sitt stöd och i de förutsättningar man ger ansvarstagande kommuner.

Det är mot just denna bakgrund anmärkningsvärt att statsminister Stefan Löfven som svar på frågan om vad han anser måste göras för att hantera denna alltmer akuta samhällsutmaning uttalar att kommunerna måste nu ta sitt ansvar.

Gemensamt för ett lyckat mottagande är att detta förutsätter engagerade, ansvarstagande och innovativa kommunala medarbetare och förtroendevalda i god samverkan med såväl övriga myndigheter som det civila samhället i form av föreningar, familjer och enskilda.

(...)

Hela interpellationen (en bit ned på sidan) (Extern länk)

Riksdagsdebatten med svar av Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 151009:

Riksdagen 15-10-01:

Markus Wiechel (SD) i riksdagens frågestund: Flyktingläger i Rinkaby till sidans topp

Fru talman! Min fråga går också till Åsa Romson.

Migrationsverket har nu som bekant stora problem som följd av det hårda migrationstrycket. Som följd av detta har man bland annat valt att aktivera en krisplan och upprätta ett flyktingläger i Rinkaby. Rinkaby är en ort med ungefär 800 invånare, och tältlägret skulle inhysa ungefär 10 000 människor. Min fråga är hur regeringen väntar sig att förberedelserna ska vara? Vad finns det egentligen för förberedelser gjorda just nu, och hur kommer detta att påverka orten?

Anf. 34 Klimat- och miljöminister ÅSA ROMSON (MP):

Fru talman! Det är ingen som har undgått att vi har en flyktingkris i världen. Den krisen påverkar Europa, och Sverige har varit en av de starka aktörerna för att se till att Europa också tar det ansvar som ankommer på en humanitär superstat som Europeiska unionen. Det är en flyktingkris som påverkar Sverige. Den påverkar hela vårt samhälle, och inte minst påverkar den de människor som kommer hit. Att det är så många samtidigt gör att systemen verkligen behöver skalas upp.

Det går inte en dag utan att regeringen, regeringens myndigheter, de svenska kommunerna, de svenska frivilligorganisationerna och många medborgare i Sverige faktiskt ser att den här situationen finns.

Det enkla svaret på din fråga, riksdagsledamot, är att vi gör väldigt mycket för att den här situationen ska bli så bra som möjligt för alla parter, inte minst för att vi ska kunna ha ett så bra mottagande för de barnfamiljer, de kvinnor och barn som kommer och för alla de flyktingar som söker sin fristad och har rätt att göra det enligt de internationella regler som regeringen respekterar. Det kommer vi att göra i hela landet.

Anf. 35 MARKUS WIECHEL (SD):

(...)

Hela debatten (Extern länk)

Se också:

Riksdagens frågestund 15-10-01: Robert Stenkvist (SD) om Asylsökandes skolgång (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 150608:

Statskontoret 15-06-01:

Statligt ägda asylbostäder inte kostnadseffektivt till sidans topp

Statlig förvaltning och ägande av asylbostäder är inte ett kostnadseffektivt alternativ för staten i jämförelse med nuvarande lösning där Migrationsverket upphandlar bostäder, visar Statskontorets analys.

2014 sökte fler än 80 000 människor asyl i Sverige. Migrationsverket har i uppgift att tillhandahålla bostäder till dessa. Den totala kostnaden för asylbostäder under 2014 var enligt Migrationsverket 2,1 miljarder kronor. Statskontoret har utrett vad det skulle kosta att bygga eller förvärva bostäder till asylsökande. Vi har också belyst de juridiska och praktiska möjligheterna för staten att äga asylbostäder.

Statskontorets beräkningar visar att statligt ägda asylbostäder skulle leda till en dygnskostnad per boendeplats på mellan 81 och 132 kronor beroende på typ av boende och var i landet dessa byggs. Därutöver tillkommer kostnader för möbler, utrustning och ekonomisk förvaltning. Motsvarande dygnskostnad för upphandlade asylbostäder ligger på ungefär på samma nivå.

Statligt ägda asylbostäder skulle innebära ett nytt statligt åtagande med vissa juridiska och praktiska restriktioner. Hänsyn behöver tas till det statliga regelverket, lagen om offentlig upphandling samt konkurrensrätten.

Statskontoret bedömer att det finns möjligheter för Migrationsverket att sänka kostnaderna för asylboende genom bättre upphandling. Det kan uppnås genom att till exempel teckna längre avtal.

Pressmeddelandet (Extern länk)

Läs eller hämta rapporten (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 150529:

Riksdagen 15-05-22:

Interpellationsdebatt: Bostadssituationen för asylsökande och flyktingar till sidans topp

Interpellation 2014/15:523 av Roland Utbult (KD)

Under 2014 sökte ca 81 000 personer asyl i Sverige. Migrationsverket uppger att prognosen för antalet asylsökande under 2015 är mellan 80 000 till 105 000 personer med ett huvudscenario på 90 000 asylsökande.

Närmare 70 procent av de asylsökande väljer anläggningsboende (ABO) och övriga eget boende (EBO). I januari 2015 bodde totalt 52 674 personer i anläggningsboende, varav 10 000 med uppehållstillstånd i väntan på att bli kommunplacerade. Samtidigt bodde 24 179 personer i eget boende. För att möta behovet framöver behövs det enligt Migrationsverket ytterligare ca 15 000 boendeplatser runt om i Sverige.

Utmaningarna är således stora när det gäller såväl den akuta bostadsbristen för asylsökande som kostnaderna för mottagandet samt nyanländas möjlighet till etablering.

I december 2014 föreslog Kristdemokraterna flera åtgärder för att möta utmaningarna gällande bostadssituationen för asylsökande.

Eftersom konsekvenserna av EBO är trångboddhet, flyttkaruseller och socialt utanförskap föreslår Kristdemokraterna att dagersättningen tas bort för dem som väljer EBO. Det finns fall där tio tolv personer trängs i en tvårumslägenhet. Oseriösa aktörer utnyttjar situationen och handel med adresser förekommer. EBO leder även till att nyanlända koncentreras till vissa områden. Det tär på kommunernas förmåga och vilja att hjälpa.

För att minska den akuta bostadsbristen föreslår Kristdemokraterna att staten ska ge hyresgarantier för byggande av moderna modulbostäder med tidsbegränsade bygglov. Bostadsbristen ökar också statens kostnader för mottagandet då Migrationsverket tvingas betala överpriser till privata aktörer som hyr ut bostäder. Kristdemokraterna föreslår därför att Migrationsverket ska ges möjlighet att själva äga och driva egna boenden för asylsökande.

(...)

Hela interpellationen (Extern länk)

Riksdagsdebatten med svar av migrationsministern Morgan Johansson (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 150221:

Riksdagen 15-02-12:

Riksdagens frågestund: Arbetsgrupp för asylmottagande till sidans topp

Anf. 77 MARKUS WIECHEL (SD):

Fru talman! Min fråga går till migrationsminister Morgan Johansson.

Regeringen har enligt uppgifter till Dagens Industri tillsatt en hemlig asylgrupp bestående av fyra icke förtroendevalda personer med uppgift att planera för mottagandet av runt 400 000 nya invandrare under de kommande fem åren.

Regeringens integrationsarbete sägs gå på högvarv, vilket kan vara positivt eftersom det här är bland de viktigaste frågorna i svensk politik i dag.

Frågan som jag skulle vilja ha svar på är varför regeringen inte har informerat om detta viktiga arbete och när i så fall arbetet kommer att redovisas.

Anf. 78 Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Fru talman! Jag kunde inte låta bli att le när jag fick frågan som utgick från att vi skulle bilda hemliga grupper.

Det är ofta så i regeringsarbetet att om man vill se till att ta fram en ny politik eller nya åtgärder för en ny utmaning som man står infört tillsätter man ofta arbetsgrupper. En form av arbetsgrupp är statssekreterargrupper, det vill säga de som är bland ministrarnas närmaste män eller kvinnor.

Det finns en sådan statssekreterargrupp som leds av min statssekreterare och av Ylva Johanssons statssekreterare som ska titta på både migrationsdelen och integrationsdelen. Där finns också ett stort antal andra statssekreterare från bland annat Näringsdepartementet och Utbildningsdepartementet. De ska se på olika aspekter för att vi ska kunna klara den utmaning som vi står inför.

Det är inget hemligt arbete. Om medierna hade ringt mig och frågat om det pågår ett sådant arbete hade jag sagt: Ja, det är klart.

Vi kommer att redovisa våra åtgärder så fort vi blir färdiga.

Anf. 79 MARKUS WIECHEL (SD):

(...)

Hela debatten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, svenska media via Eniro och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media främst via I Care och IRR, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, ENAR, Statewatch, Noborder och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Amnesty, FARR, Rosengrenska och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Josefin Åström, Hjalte Lagercrantz, Karin Nilsson Kelly, Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt.